Å.

Så glad för fredag. Så glad för känslan just denna fredag.

Veckan har varit så himla bra. Jamen faktiskt rakt igenom. Så långt ifrån förra veckan. Där vi kastades in i Verkligheten efter ett Oceanlångt Tillsammans-Sommarlov i Bäbisbubbla. Dessutom en mamma låg på energi. Som en chock alltsammans.

Kände i mitt innersta att ”hur ska jag klara det här? ..försökte prata till mig, tröstande; ”Lugn Emmeli. Du kommer lära dig. Utveckla bläckfiskarmar, hitta små knep för att lösa knipor. Lite tid bara, så får du nog snurr på det här. Du kommer känna dig klubbad ibland. Dom är TRE nu liksom. Ljuvliga. Men du ger dom precis all din energi. Men lugn. Det kommer kännas lättare, snart”.

När jag svarade på frågan ”skillnad från 2 till 3 barn?”, när B var tre veckor gammal.. då svarade jag ju utifrån livet då. Typ att det var softare att då inte längre vara höggravid,  och istället kunna ta hand om alla utanför min kropp. Men mer än så kunde jag ju inte säga.. för vi har ju haft låååångledigt tillsammans, kunnat hjälpas åt, ta dagen som den kommer och det Sommarlivet… är ju inte ”det vanliga livet”… . Det är ju istället det Älskade Vardagslivet, som ju satte igång förra veckan… från 0 till 100.

Jag vet inte varför, för jag har ju trullat på med lilla trion hela sommaren.. men förra veckan.. det var verkligen som en typ av Ryslig Trebarnschock. En det-här-går-inte-känsla jag ej tidigare mött. Kände mig alldeles olycklig.

Men den här veckan då? Tvärtom.

Känner mig rikast på jorden och så lycklig i Mammahjärtat. För det första; Alla har mått bra och varit friska (högvinsten!!). Vi har haft det så gott tillsammans här hemma.

Vi har haft trevliga morgnar tillsammans och kommit oss smidigt iväg till Förskolan. Amningarna har klaffat sådär überbra med tider att passa. Dom där två som blivit riktigt skickliga på att syskonbråka, har inte alls pysslat så mycket med sånt. Allt det där, drömmigt för ett päron. Bertil ljuuvlig. Helt och hållet. Äter, är lite vaken, tittar storögt på det roligaste han vet (syskonen), firar av leenden i massor och somnar kort därefter.

Jag har njutit sensommarblommor, små motionsstunder och haft oceaner med tålamod. Älskar den känslan.

Vi har spelat spel. Byggt halsband i kvällssolen. Lekt i lekstugan. Plockat äpplen. Bakat bröd tillsammans… och ätit till mellis ute på trappan..

Inskolningen har fortsatt också, ju..

Juni premiärade i tisdags med att vara utan mamman en hel timme på Förskolan,

....för att sedan dag två och tre vara drygt två (!) timmar tillsammans med Storebror.

Såå nöjda, glada, stolta barn! 4-åringen mår bra av kompislek och känner sig trygg med att ha med sin Lillasyster där…lilla 2-åringen, som nej inte BEHÖVER förskola på samma sätt, men som fullkomligt ÄLSKAR att hon äntligen fååår följa med in på det där fräsiga stället och liksom verkar trivas hur bra som helst än så länge.

Så, just nu är det en win-win-situation. Ett par timmar och sedan har jag hämtat hem, två dagar i rad. Juniflickan är färdiginskolad beslöt vi efter igår och har idag haft ledigfredag. Jag förstår inte själv hur smärtfritt det har gått. Bara jag som haft ont i hjärtat. Men J, har varit precis sådär cool som hon är, rakt igenom. Ett tveklöst ”Hejdå mamma!” vid första lilla lämningen, liksom.

Smådippar kan säkert komma, absolut. Det vet vi. Men ja, nu är det bara en möjlig upptrappning av tiden storasyskonen ska vara där… tänker att två timmar är lite vääl lite, om jag ändå jobbat för att få dit dom till den där tiden… så något lagom kommer vi nog på så alla (barn..och mamma!) är nöjda.

Inte en gång har jag känt som förra veckan (smärre jag-kommer-inte-klara-det-här-panik-känsla).. och det, gör mig så lycklig! Varken med ett eller två barn har jag fått sån ”chock”.. men tjohej, lilla tripp-trapp-trull-skaran kräver sin Bläckfiskmamma i många lägen, men jädrans vilket dreamteam vi redan är!

Ryslig Trebarnschock, alltså. Skönt att ha den avklarad! 

Nu sover barnen efter fredagsmys. Vi har sett Hitta Doris tillsammans, härjat och ätit glass. Så himla mysigt. Nu ska här njutas kvällslugn. Färska blommor är inplockade och det doftar såpa i helgstädade hemmet. Det är den sista augustidagen… och lite vemodigt är det ju.. vilken sommar det har varit…

 

Önskar er goda helgdagar, fina ni!

 

 

Lillafrun