Morsdag!

Åh,

Att få väckas av morsdagssång (ni vet, födelsedagssång som skrivs om lite sådär så att den passar perfa på morsdag!) och pirrigt glada små leenden hos ungar som var så peppade på ”MAMMAS dag!”.

Teckning och kärleksbrev. Dögulliga bokstäver skrivna med stort, stort tålamod. Småarmar kramandes om min hals. ”Frukost på sängen dukat på köksbordet” (mammans melodi om hon får önska på ”sin dag”. En kyss och kärleksord från han jag får äran att dela livet tillsammans med. Och det där världsfina armbandet som Juni pärlade så fort frukosten var i magen.

Jag svävar på moln.

Tänk att jag, lilla jag här på stora jorden, får ha det såhär himla, himla gott.

Med en alldeles egen storliten familj som behandlar mig som en prinsessa. Att jag få vara Mamma, till tre helt fantastiska barn. Triss i skatter. Min största gåva i livet.

Jag hade sagt till M att han absolut inte fick köpa snittblommor nu denna tid på året. Jag hade önskat att få gå en morsdagstur tillsammans, hela familjen och plocka mig en bukett vitsippor i skogen.

Den önksan slog också in.

Med Storebror på sin sprillans nya cykel och Skrållan på sin från-Storebror-ärvda cykel. Bertilen i vagnen med vitsippor fastklämda i mjuka, starka handen.

 Vi njöt en liten lagom tur i vårt älskade höga kusten. Det äär så vackert, med berg och dal och havet och den skira, så oerhört gröna nygrönskan. Vi stannade till. Spanade på vågorna.

Innan vi skulle ”bestiga berget” som ungarna sa. Ta oss uppför branta backen, alltså.

Ååh, älsklingar!!

Hej och hå!

.. till sist var vi hemma vid Drömgården igen.

…

 

Till eftermiddagen snoffsade vi till oss lite lagom och knatade till Mamma-Svärmor-Farmor och uppvaktade henne och fick så mysigt fika. Med kaka som tydligen mannen hade ordnat receptet på… när han var liten och gick på fritids. Så gulligt minne att få ta del utav, som fruga liksom.

Därefter susade vi vidare till Lilla byn, och firade min mor, mannens Svärmor och barnens Mormor. Ljuvlig middag, som alltid. Och världsmysigt att få träffa päronen och Storan och hennes fina stora familj.

En morsdag så innerligt fin. Jag har smyggråtit två gånger. Är så lycklig över att få vara med om det här, livet, med en kärleksfallskärm av människor i kring.

Det är en ynnest, alltsammans.

Och att få omringas av kvinnor med bubblande hjärtevärme. Mammor eller ej. Av kärlek-starka kvinnor, liksom. Förebilder. Några jag beundrar så och är så evigt tacksam att få ha som en Livet-kram.

I kväll somnar denna mamma så gott, med en himlafin Morsdag i hjärteasken!

Lillafrun