God måndag!
Hoppas att ni har haft en god helg!
Dags för en liten sedvanlig Måndagshälsning, visst?

Veckan som gick…

Vi startade veckan så snällt det gick, myste kvar i Julebubblan in i det längsta.

På tisdagen startade Vardagen igen efter långa Jullovet. Medan pappan drog på Konstruktörsarbetet, drog jag och ungarna på Förskolan för ett slag. Väldans roligt! Vi firade lyckad första dag med utelek och räserkjälkeåkning efter Arbetshästen Mamma.

Veckans alla dagar har jag hjälp med hästsysslorna. Det är helt sagolikt att få umgås med småbarnen och vackra djuren.

Det var mörk och hal onsdageftermiddag, men med spikar fast på skorna och reflexväst på, gick springturen som hejsan. Månen var min enda lampa!

Sen förstår ni, så började min utfasning av julen, den jag skulle ”fasa ut långsamt så att jag knappt märker det själv och slipper bli julen-är-slut-deppig”. Pyttsan! INGEN kunde ta miste på Juleutstökandet, för plötsligt var hela hemmet upp och ner. Besparar er fler bilder, men.. julens tyger, tingeltangel och gudvetallt, var överallt!

Jag tvättade så mycket att det kändes ovant om inte ljudet av tvättmaskin hördes. Förutom en herrans massa kläder, så tvättades mattor och soffplymåer och kökssoffetyg och hemmet gnoddes så rent, rum för rum. Tvättbergen veks och hamnade på sina platser och det kändes så härligt hela alltet!

På köksbänken samsades gamla julblommor med kantskavd snutte, jag menar kaffekopp. Och en dutt renoveringsspår, förstås, i form av pensel i linolja.

Ungarna var mina älskade hjälp- och stjälpredor i allt Julestök. Plundra pepparkakshus gjorde dom med bravur!

Någon grejade på med vad han tycker är roligt just nu; att stava! Fräsiga Minimannen.

.. och Juniflickan bäddade ner småtomtarna i sina lådor och prasselpapper. Första var hon så peppad så, sen bröt hon ihop över att julen var över… ”meen, det var ju såå myysigt!”, sa hon. Och jag höll förstås med henne, lillhjärtat.

Men snabbt återvände peppen när hemmet började likna en vinterfin version och små loppisting satte pricken över det hela. Jag ska visa er mina små fynd!

Det blev helg efter vardagar, den första för året, och vi var alla så trötta. Bertilen snusade i vagnen med sin snutte… hammaren. Vilken renoveringunge alltså. Lilla vännen.

Under lördagen rymde jag och barnen några timmar till mina älskade päron. Kramades och fikade gott. Och jag lånade pappas hardcoregym och körde skiten ur mina ben. Det var hur skönt som helst. Innan passet kände jag mig tvärslut i kropp och själ. Och efter passet, var jag ny igen. Den här tiden på året är endorfinerna extra viktiga för mig.

När vi kom hem till Drömgården igen, hade pappan lagt det sista golvet färdigt. Dom två rum som är kvar utan golv, är dels det rum som ska bli badrum och sen ett stort rum vi inte riktigt vet vad vi ska ha till ännu. Så dom två rummen ingår inte i den här renoveringssvängen. Vi är alltså ”klara” med golven nu överallt och medan jag jobbar på med takfix, jobbar M vidare med väggreglande. Tapeter i sikte, mao!

Veckans sista dag dansade vi ut det sista av julen, myste med hästarna och åkte spark på vår åker som mer liknar en jättejättestor skridskobana än något annat.

Människorna, djuren och den här platsen som vi får kalla för Vår plats på jorden. Alltsammans gör mig enormt lycklig. Varje, varje dag. Jag behöver inga dyra smycken, tjusiga kläder eller resor långt bort. Får jag gå en sväng till lagårdsstallet och ta hand om hästar och pussa mule, höra barnens små funderingar och alltid finnas med en famn för dom. Då, är jag så innerligt nöjd och lycklig.

Veckans planer:

-Nu är hemmet storstädat, men behöver piffas med lite nya blommor. En tur till blomsterhak är nödvändigt. Så himla ”tråkig” att-göra-syssla, va….! (superskojar, äälskar ju blommor!)

-Fortsätta inskolning av StoraLillasyster!

-Det kan vara så att det återigen är reportagedags för lilla Drömgården. Jo, så är det. Till helgen kommer en ganska så stor tidning hit och det känns jätteroligt och lite för spännande. Lite roddande inför det behövs.

-Jag ska fylla på frysen med matbröd!

– Sända er hälsningar! .. jag funderar på om det är dags för en frågestund snart, skulle det vara roligt tro?

– Tillsammans med den skäggige ska jag iväg på ett möte som kan mynna ut i ett roligt samarbete!

-Framförallt! Njuta HemmaMammaliv allt jag bara kan och pussla, pyssla och kramas med gullungar och vackerhästar!

Önskar er en hjärtevarm och god januarivecka! Tänk på, att varje människa du möter, bär på något som skaver. Möt varje människa med snälla ögon och den säkra vetskapen om att ”vi är alla bara människor”. Ok? Yes, high five på den!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4