Juni blev juli och..
Ja juni blev juli och.. jag försöker lyfta blicken och tänka ”det gick ju bra”-tankar.. men alltså, hujedamig så trött och vissen söndagens incident gjorde mig och gjort att hela veckan hittills varit som ett töcken. Kämpat för att få dagarna att gå ihop med mig och barnen. Inte bara jag som påverkades av detta givetvis. Jag är yvigare i mina ord.. men jag känner min andra halva väl, än om han inte är lika yvig som jag. Och jag ser på honom. Så fort någon frågar något om det här, tåras hans ögon. Han var ju tvungen att se eländet, som sagt. Usch.
Nä, fasen. En tidig kväll nu.. försöka tanka många sömntimmar. Jag som alltid sover så gott, har inte gjort det senaste nätterna. Scenariot spelas upp om och om igen, ”känner” smällen i foten, paniken i kroppen och blir gråtig bara jag tittar på hästen där ute i hagen. Vilken hjälte. Mmm..Att som trebarnshemmamorsa INTE kunna somna om kvällen.. det, är väldigt ovant. Jag känner mig lite sliten, mao. Men det är ingen fara. Allt är ok. Och den där långa Sommarledigheten känns väldigt välkommen…
Kramar av småungar, mjuka hästmular, kurrande katter och älskad gård i sommarkvällens ljus.. så mycket gott att det förslår.. och något jag ska tänka på nu innan natten.
Godnatt alla ni!
Senaste kommentarer