Efter morgonruljangs, morgonturen till hästarna, påtåren på sofflocket bredvid liten vattenfärgsmålande tvååring, gjorde jag dagens dagsverke. Inom bygg- och renoveringsdelen av livet, alltså. Att ta oss ännu ett såpvarv mot färdigskurna golv där uppe. Det är bara trapprummet och stora hallen kvar. Och trappan. I övrigt är ju dom andra golvet ”klara”.

HÄR läser ni om hur vi gör för att enkelt ordna oss skurgolv.

Det är som en grågrön smet här uppe”, säger jag. Och ÄLSKAR det. Mår så gott i dessa färger. Okej, sköningen till färg som sitter på dörren där till vänster.. den kanske kommer ryka så småningom. Men dörrarna gör vi inget åt just nu, dom får vara som dom är. Och jag kan inte låta bli att tycka att till och med det är så charmigt; den ena sneda dörren efter den andra, olika färger, så vackra allihopa.

Jag förstår knappt att det här är samma vy. Bara det att dörren ni ser rakt fram i högra bilden, står uppställd i den vänstra.. oräkneligt många timmars arbete mellan dessa bilderna. Tre små ungar. Mycket tid och tålamod. Nu börjar det sjunka in. Att vi faktiskt lever här uppe nu. Så skithäftigt. Och så viktigt, och gott, att inte bara tuffa på… utan också landa, kika bakåt..begrunda.. och njuta..

Emmeli

G-VMBJT57ZE4