Vi leever! Vi tog oss bara ett så himmelens härligt sportlov och checkade ut från allt omvärldsbrus och rådde om oss i vår egna lilla bubbla. Just precis vad vi alla behövde. Ladda om!
Här kommet ett gäng glimtar med vad vi donat med sedan sist vi hördes!
Sportlovsveckan 2024;
Började med ett redigt surväder, men med bra fart utför lobryggan!
Mamman njöt av att ha alla barnen hemma på heltid… blundade mot ponnyryggen och lyssnade till tjoade ungskock.
Jag försökte också starta livets första surdeg… å kära nån, vad jag har matat och donat och grejat med denna deg….. som efter 8 dagar inte är igång ännu.. hej och hå, fortsättning följer.. ”sådär kan du ju inte säga, tänk på vad du brukar säga till barnen!”, sa den skäggige när jag en dag vrålade ”Nä nu SKITER jag i den här himla surdegen, det är inget för mig!!”.. vilket ju av mig egentligen bara var ett försvar till att snabbt få ge upp och glömma alltihopa. Men jag just det, så var det det där med att kämpa på… inte ge sig… osv, vilket var vad M syftade på. Sååå, ännu har jag inte gett mig..förstås!
Tisdageftermiddagen ägnade vi i odlingsrummet. Så förbenat trevligt hade vi det! Sådde både tomater av olika slag.. och gurka!
Mitt i veckan mötte vi upp hjärtevänner och hade en riktig vårvinterdag tillsammans, där vi osade rök, hade äppelröda kinder och glada själar när vi kom hem igen.
Jag tjavade promenad dag för dag. Vårvinterhimmel i skymningstid… vad säger man?
Andra sportlovsaktiviteter. … chilla i Salskammaren och dona med diverse. Och kuta på loppis! Olof fann småprylar han ej fick köpa, medan jag fann en klassisk träsop med tillhörande skyffel som fick följa med hem, för några få kronor (kostar vääldigt mycket mer nytt och detta set såg helt oanvänt ut).
Ljuvlig dag hemma hos MammaMormor och PappaMorfar. Skidåkning, promenerande och korvgrillande. Mormor och Morfar drog ”lilla fyran”, i samma vagn som nu använts i prick tio år… för, ja..tänk;
.. vår älskade Sixten är nu 10 år!!
Så evigt tacksam för denna lilla människa med det stora hjärtat, han som gjorde mig och den skäggige till päron, för första gången. Så, så mäktigt!
Födelsedagsmorgon med sång och paket… sen fortsatte vi födelsedagsfrukosten nere i gammköket. Päronen skålade i kaffe, för liivet! Det var fredag och alla myste hemma dagen lång.
Lillungen var så otroligt glad över alla presenter.. bland annat några hundra pokemónkort, att sätta in i nya pärmen och plastfickorna.. och förstås, hade jag fyndat på tradera. 450 andrahandsfyndade pokémonkort för 248 kr. Tackarrr, säger mamman, plånboken, miljön och WOW, hojtade 10-åringen fullständigt överlycklig!
Småvänner som firade med kalasfika! Lycka, är att ha hjärtevänner. Vi umgicks både päron och småttingar, dagen lång. Helt underbart!
Det blev lördag…. och jag och M hade visst fått varsin idé. Båda gick med på varandras idéer. Vi började en liten skattjakt i köket, kan man säga. Drog av några förebilder. Bland annat den här.
Till två-kaffet såg hela hemmet ut som ett redigt kreativt kaos och vi NJÖT, hela högen. ”Härligt att dra på sig snickarbrallorna igen”, sa den skäggige. ”Äntligen lite riktigt stök!”, hörde jag mig själv säga. ”Vilken härlig stämning!”, sa ena lillungen. ”Idag är mamma och pappa verkligen byggsugna!”, skrattade en annan. Jo-jo, nu har vi haft några månaders paus på bygg- och renovering, det har varit alldeles på sin plats. Nu är vi himla ivriga att greja igen. Fint också, att våra renoverings-ungar inte är helt vaccinerade mot våra projekt.. dom är hejdlöst vana men verkar också tycka att det är trevligt på riktigt, vi grejar utefter livet, i den takt det passar.. vilket kanske är nyckeln?
Söndag! Och ännu mera kalas, denna gång för en älskad kusin. När vi kom hem till eftermiddagen, mötte vi Pelle-traktorn och proppfulla tippvagnen med spåren av lördagens påhitt. Känner mig så rysligt tacksam som får fylla dagarna med liv på denna gård, tillsammans med min flock.
Hela sportlovet ligger nu inkapslat varmt i Hjärteasken och det väntar en ny vecka på oss! Ja, nu har ju snart hela måndagen gått.. vi har haft fullt upp med djurbestyr, tavelmålande, vilande i gungstolen ute på bron i solen.. handlande, brödbakande och middagslagande. En springtur innan solen gick ner, likaså. Mycket fin måndagsstart, nu tutar vi vidare… en dag, i sänder..
Önskeplaner för vecka 11!
-Omfamna varendaste marsdag! .. nu har det börjat bubbla inombords av energi och vinterns björnhona håller på att segla ur bild. Men energibubbel, möts upp med vila, med jämna mellanrum. Förstås!
– ”Grejsa vid datorn”! ..Finula på några texter, trassla mig igenom en mail med oreda.. samt samla ett gäng bilder, ”som gestaltar drömgårdslivet”.. vilka ska användas snart, snart.
-Tuffa vidare med helgens impulspåhitt i köket! .. jag ska absolut berätta mer, kanske hinner jag redan under den här veckan.
-Möta upp för styrelsemöte inom Byns Föräldraförening!
-Ha marshelg med både hockey och gudstjänstsjungande!
…
Önskar er en fin marsvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Det där var veckan när februari blev mars.. några glimtar kommer här!
En solig måndagmorgon. Vilken underbar start på veckan! Att få slå mig ner en stund i ro, efter att ha gett alla fyra småttingar frulle samt skolskjutsat.. ooh, en helig stund!
… förstås med sånt här i golvhöjd medan. Så himla lyxigt att få vara med om alla hans utvecklingssteg, vill inte missa en sekund. <3
Blanda foder till hönsen, gosa ponny..
Sällis hade vi i början av veckan av en småförkyld StoraLillasyster. Skidvecka på skolan kändes inte optimalt då så hon fick vila sig i form hemma. Vilka bonusdagar, tillsammans. Och jag tänkte mer än en gång ”fiiinns det VANLIGA sjukor fortfarande, alltså!?”. Sedan pandemin har det varit så otäcka varianter bara, febersjukor i tio dagar, magvirus som är utöver det vanliga osv. ”Äntligen”, en vanlig bonnaförkylning där kurerandet kunde bli mysigt till och med. Som här, där vi gjorde ett redigt klädröj i Gårdshuset. Diverse sommarleksaker hamnade också ute på backen…
Vi fick några helt fantastiska vårvinterdagar. Mellis ute i olika former…blåbärssmoothie till några, ”Pupp” till en litenliten.
Sen försvann solen och i samma veva drog ett high chaparrall-moln in över gården, sådär lite mer än vanligt. Onsdagen var en cirkusdag, från början till slut. Skolskjutsmunderingen nådde nog nya nivåer tror jag?
Började torsdagen med återhämtning. Piano spelar jag ”dagarna i ända”, så lätt att tvärsätta sig en stund när andan faller på.. fiolen får se sitt ljus desto mer sällan, men det är så gott när stunden ges. …. så plötsligt hörde jag hur det stampade på bron, halvkonstigt starkt liksom?
..”jaaahaaa, ja men ser man pååå, så ni kommer och hälsar på, nämen så trevligt, så trevligt”….. sa jag INTE!! — PANIK. ”VAAAD GÖR NII HÄR!?”, hör jag mig halvt vråla till detta gäng, som till svar började tjava uppför trappen (!) och sannerligen undra ”vaar är fikat?”. Nåväl. Nyfikne Fjödur, flockledaren, hade nu kommit på att hagen var utan ström och visat pojkarna ut genom öppningen så fint och sedan tagit den otroooligt busiga turen… ända till bron. Haha! Allt ordnade sig väl.
Tittade sedan på vår entré och kände bara att, det HÄR måste jag fota. Vilken OTROOOOLIG inspo!?
För en piffig vårvinterstil;
foderhinkar
spadar
skidor
jordsäckar
brädor
trasiga diskmaskinen syntes tyvärr inte från denna vinkel, men bara tänk dig in, känslan..
kuddar och mattor och annat på vädring
urlakade enar
barrande granris på räcket
..glöm ej morotsströssel alldeles intill brostegen, tuggade och slemmiga av rymmande hästar.
Tips, tips…
Den här däremot, Morotskakan du gör i långpanna, DEN är ett tips på riktigt. Och en del i vad som var vårt kalasbakande under veckan.
Februari blev mars. Otroligt färgglad och peppig start på mars. Fast tvärtom.
Efter en rivig vecka, med förstås långt fler bestyr än ovan nämnda, så var vi väldigt trötta när fredageftermiddagen kom. Så gott, att få ta helg tillsammans då.
Lördagen var en riktig hockeylördag, med matcher från morgon till eftermiddag. Lillebror hjälpte sin Stora Storebror av med alla gremeljer efteråt, för då var lilla målis trött, så trött. Så himla mysigt att få landa hemma hos sin Farmor och Farfar då, på ännu mera hockeyhäng och spontanmiddag tillsammans med kusinerna. Typisk rikedom!
Medan övriga gänget hängde hos Farfars och kikade hockey, donade jag på för fullt hemma och strök dukar, dukade, bakade..
..för veckan avslutades med en så kalasig söndag.
Tack livet, för en härligt rivig vecka.. sju dagar på rad, fyllda till bredden, med liv.
…
Önskeplaner för vecka 10!
-Sportlova oss,för hela hela slanten!
…
Önskar er alla en fin marsvecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
.. vad det ska bli härligt med sportlov nu. Precis hela hopen ser vi så mycket fram emot det. Litet rutinbryt och vila, med massa friskluftande.
Det är första mars idag, så hoppfullt. Eller hur? Sportlov, sådd och små äventyr.. ett utav dom små äventyren känns väldigt nervöst och otroligt ärofyllt, mer om det längre fram.
Snart kommer skolbarnen hem efter skola följt av söta byakörens övning, där även lilla B är med på det sistnämnda. Därefter kopplar vi på lovkänslan, till fullo. Ser fram emot ett pärlband av dagar tillsammans med barnen där vi både kan ta dagen som den kommer helt och hållet, och också hitta på små utflykter och mys med flocken vår, vänner och familj.
Den här skidturen i bild, för några helger sedan, var himla charmig. Det vore ju för fint om vi kunde få till en sån där tur, och med hela familjen, på riiktiga skidspår. Vi får se hur det går med den drömmen, brandisjour väntar också så vi får anpassa oss.
Drömmer också om att åka till barnens Mormor och Morfar någon dag, så tomater och gå på loppis med påskpynt-letar-ögonen på.
..Och tänk, i detta nu är det prick tio år sedan jag bar vår förstfödde i magen och det var sådär alldeles i slutet av graviditeten.. varje dag nu, var ett sånt pirrigt vänt. Minns spänningen så väl, hur älskade vännerna var mig ajour där uppe i Norrnorr, M jobbade nämligen för fullt med livesändande av tv ganska många mil hemifrån. Vi visste att ”sätter bebben fart och vill ut, nuu..då är det stor risk att pappan missar hela alltet”… bebben S var väldans lydig och lyssnade på sin fars önskan om att ”vänta några dagar till så pappa hunnit jobba färdigt med detta intensiva jobb-block”.. men förstår ni, 10 år sedan!? TIO år sedan!? … Sportlovet kommer alltså också att bjuda på en stor och efterlängtad födelsedag.
Livet, livet, livet. Så förbenat tacksam som får vara med om det, hela alltet.
Senaste kommentarer