Hej. Det är Juniflickan, igen.
Igår fyllde jag två veckor. Och då passade jag på att premiära i gymmet. Sånt där med träning verkar ju vara gillat här i familjen. Ja, det kommer inte som någon nyhet. Jag har ju faktiskt tränat med mamma under hela min tid i hennes mage. Faktiskt himla coolt.
Nu när jag testade i eget gym, så blev jag så trött att jag tvärslocknade. Annars då?
Ptjaa… vi har Sommardagar. Hur skönt och mysigt som helst!
På tal om träning…Precis likt som med Storebror, så tränade mamma till dagen innan mamma och pappa åkte in till BB. Och igår, två veckor efter att mamma fött mig, så smög hon igång igen. Första Träningspasset efter Preggoteten. Hon var pepp, men säger precis som efter Storebrors födsel;
”…hur stor lust jag än har på att sticka ut och springa och hoppa och ha mig, så är det absolut inte så mina träningspass kommer se ut. Än, på ett tag. Lusten får inte ta över, det gäller att handla smart, precis som jag gjorde under hela graviditeten. Att bygga styrka inifrån och ut…”
… hon säger att hon utseendemässigt är precis hur nöjd som helst med sin kropp, redan nu. Men det är funktionen av den hon är ute efter. Att kunna känna att ”jag kan göra vad som helst, säg åt mig att springa uppför skuleberget/slalombacken och jag gör det!”. Så. Nu är hon inte där. Men snart! Och såklart tränar hon upp kroppen för att orka vara min och S allra Starkaste Mamma.
Det låter ju ohyggligt klokt.
Det är kul med före- och efterbilder, tycker jag. Titta här;
Här var jag i mammas mage. Men faktiskt typ på väg ut. Ja, inte bara typ. Jag flyttade ju ut dagen efter…
Och nu, två veckor senare?
… då är magen tom och mamma svettas själv och jag kan gymma i mitt eget gym.
Nä, nog pratat om det där nu. Ett litet bildregn från senaste dagarna, kanske?
Rabarber- och Jordgubbskräm till mellis, till dom andra. Somrigt!
Och paket till mig, från älskade vänner. Storebror har lekt och lekt. Både med kompiskompis och med kusinkompis.
Och här hemma står det vackra blombuketter här och där.
Och, när jag blir stor. Då, ska jag också göra som min Storebror..
Äta så mycket smultron jag bara orkar.
Igår hittade han och mamma Världens Bästa Smultronställe och plockade på strå samtidigt som dom matade dom där små bären in i munnarna. Såg så himla gott ut!
Något annat jag också ska göra, när jag blir stor..
… är att säga JAG VILL INTE SOOOVA!!! och till slut få päronen att ge sig och låta mig vara vaken busigt länge.. precis som Storebror fick igår. Kvällsfika typ mitt i natten, liksom. Jag är för liten för allt det där. Jag bara sover och sover. Men vänta ni bara!
Idag blåser det storm och vi har jättelugn hemma-på-gården-dag.
.. S har utnyttjat blåsten där ute på trappen;
Blåst såpbubblor så det stänkt om det!
Och Mamma. Hon går konstigt och jämrar sig glatt över träningsvärk. Pappa snickrar. Och jag är världens nöjdaste och jobbar på, på mitt Sommarjobb; äta och sova.
Förresten! Titta vilken fin Pyret-klänning jag fick av fina vännerna igår? Tokfin.
Idag, 6 juli, skulle jag ha fötts, enligt BB´s uträknande. Något mina päron visste var fel hela tiden. Och mycket riktigt, Jag var ju helt färdigväxt åt alla håll och kanter när jag kom ut ur magen. Så dom hade så rätt så. Och jag är så glad att jag fick bli en Juniflicka. Mamma, Pappa och Storebror också.
Så, det är lite sånt vi pysslar med. Hoppas att ni har det bra mitt i sommaren?
Hejdå!
/Juniflickan
Otroligt att kroppen kan återhämta sig på det viset, där har du igen för din träning som du alltid gör, bra jobbat! Och heja juniflickan i gymmet, vi har ett likadant (från storebror) till vår kommande stjärna 🙂
Kram
Gulle du, tack! Och det där gymmet, ja! Så himla härligt att slippa köpa det nu och bara kunna plocka fram från Storebror! 😀 Det gäller så många saker, med barn två. Babyskydd och skötbord och leksaker och allt möjligt.. härligt! 😀
KRAM och hoppas att ni mår fint!
Alltså din kropp är så himla cool, fatta att den bara återhämtar sig så där fantastiskt på två veckor. Men sen tänker jag mig att den är så snäll mot dig för att du varit så snällt mot den innan. Tränat, äter hälsosamt osv. men man kan inte annat än imponeras ändå <3
KRAM
Ja, det är så himla häftigt alltså! 😀 Och nog tror jag det ligger lite i det du säger 😉
KRAM till dig!