Det är en ny decembervecka!
Kalenderpaketöppnande. Julpysslande. Snölek. Djupandning av pepparkakshus som slänger mig tillbaka till barndomen igen.
Juleblomster. Sovande små. Och Vinterns Första Sparktur.
Långpromenerande. Mammatränande. Och massa njutande av vår vintervärld som är så vacker att man nästan får dåndimpen.
Vår plats på jorden.
…
Just nu sitter jag i ett knäpptyst kök. Har precis ätit en så himla god lunch; rester från gårdagen… jag hade då tvärslut på idéer och bad M både komma på och fixa middagen. Såklart han gjorde. Supergod pasta med linser och massa gott i. Jag var skeptisk men tji fick jag. Ungarna slevade in och vi vuxna också. Riven parmesan ovan. Mums! Kände mig så bortskämd och roddade kvällen med badande av barn, renbäddade, städrejsande, tvättvikande, nattande och så vidare, i ett svisch därefter medan Brandispappan var på brandövning. Så himla härligt att vara två och teama på bästa kärleksvis.
I detta nu väntar jag på att liten flicka som sover gott ute i vagnen, ska vakna. Innan vi susar iväg och hämtar hem han jag längtat efter sedan vi sa hejdå till varandra i morse. Ändå väldigt mysigt att bara vara med Juniflickan lite, måla med hennes egna tuschpennor tillsammans, gosa massor, träna sig svettig med Mini-PT och vandra vagnspromenad i vackra vintern.
Den här veckan är både sådär julemysig och härlig, lucia-vacker och också ledsam och sorglig och innehåller ett farväl vi såklart helst av allt aldrig skulle ha behövt ta. Jag är sådär extra Emmeli-känslosam och jag vill mer än vanligt inget annat än att ha hela stor-lilla familjen samlad, prick hela tiden.
Några glimtar från vår gamla gård i norr, ja. Hoppas så att ni har det gott där ute i landet!
Senaste kommentarer