Drömgårdsliv

Måndagshälsningen!

Hej i måndagen! Så himmelens härligt septemberväder vi bjudits på flera dagar i streck nu. Idag är vi ute och bara njuter. Plockar äpplen. Förbereder för en sista must-omgång. Och bara mår gott. Största pojkarna i familjen kom hem strax efter lunch efter skola/jobb och det är en så själagod grej att få starta veckan mjukt, tillsammans.

Låt oss kika på veckan som gick, vetja! Sen några önskeplaner för den här (lite för spännande) veckan..

Veckan som gick;

Började med soppmiddag. Höst + soppa = SANT. Eller hur? Den HÄR soppan blev det, till en god brödbit.

Jag tog hand om den sista zucchinin. Rev och frös in i lämpliga portioner för att sedan i ett nafs kunna baka det HÄR brödet.

HemmaMammans pärsigaste stund på veckan? .. när hemmet är tomt på ungar. ”Vad gör jag nuuu!?.. hur gööör man?”…En på skola, en på Rävgrupp, en på Kottegrupp… Bebbe-Uno!! Kom ut och håll mamman sällskap snart! … men jag försöker njuta av dessa småstunder, förstås. Några timmar går i ett nafs och sen är veckans pärs över, hehe. Promenera med bara mig själv i sällskap, till exempel. Inte så dumt ändå. Plocka en sån där bukett som känns så himmelens lyxig gjorde jag också..lyxig, precis som den allra första på våren ni vet? fast det nu är en utav dom allra, allra sista..

Så världsmysigt att ha eftermiddagshänget sedan när alla är samlade igen. Spela spel, äta mellis och snacksa oss fram på nötter och russin framtill middagsfixet..

En dag visade jag er våran trappa, på instagram. Det är ju för fräsigt att vi har en riktig trappa, tycker vi fortfarande, efter två år. Ledstång ej på plats. Ej heller ett riktigt räcke, bara ett provisoriskt… (dock barnsäkert, lovar!) Men titta, visst blev lamporna tjusiga där? Lycklig varje natt jag kliver upp och preggokissar och kan tända…

Vägde upp dom där timmarna utan barn, med att ta med mig några extra gullungar hem en annan dag. Finns det förresten något härligare än att säga ”nu är det fiiika!” till ett gäng leksvettiga småungar som bara ööser in bullar och saft och som tycker att livet leker?

Och från att ena dagen känna sig som en supermom med hur mycket kraft som helst.. putsa fönster, skura bro, kirra middag i lergryta, pyssla om en hel hop med ungar.. till att en annan dag vara en preggo-hormonbomb utan dess like.. känna sig ynklig, önskade få sitta i mammas knä och få saga läst för sig… gärna varm choklad serverad till mellis också… det går upp och det går ner, …. nog för att mamma säkert hade kokat varm choklad åt mig om jag susat hem till päronen.. men istället pysslade jag om barnen och mig själv med varm choklad och vispgrädde och ostmackor att doppa där i. Klappade egna kinden ömt. Eftermiddagsslumrade. Japp. Bra så. Dagen efter. Ny energi.

Vi fick världens finaste bud, från älskade älskade vänner långt nere i söder. Vi bodde tillsammans i samma trappuppgång, under Piteåtiden.. levde sannerligen med varandra. Fick våra första barn samtidigt. Nu bor vi 100 mil ifrån varandra. Men vänskapen är stark, så stark ännu. <3

Det blev fredag. Alla barnen var bjudna på födelsedagskalas…. och där hemma? Satt föräldrarna på sofflocket och moffade det där smågodiset som mannen hade köpt till sin fruga den där dagen hon var som ett barn… och också grät efter lösgodis. Haha!

Och så blev det lördag och helg. Och äääntligen fick vi vakna till sol efter vad som kändes som en evighet av moln och regn.

Skrållan var på eget mormor-och-morfar-dygn. Storebroren hängde hos sin kusin. Och Lillebror var hemma med päronen med fullt fokus. Alla hade det gott på sina håll, mao. Här hemma hästade vi. Bertil red en lång tur på sin ponny. Ikran promenixade med sin M. Väl hemma igen, tog jag ett pass med Kolabönan. Jackan kastades av och det var sensommarvarmt. Och jag längtade efter att få dundra fram på den där kolabönan.. men nöjde mig med att jobba honom ääännu ett pass från marken.. vi har trevligt ihop, det har vi.

Och så blev det veckans sista dag och ”någon” fortsatte sitt storstäda-boa-race. Väldans vad konstig denna bild blev, men skit samma. Dunderkulan jobbade på med fönsterputs och vilken flärdfull känsla att få bort en massa flugskit och kunna se ut igen!

Jag tog mig en tur med mina småpojkar också. Fyrhjulingsrace med morsan är en favorit för Minimannen förstår ni. Pappan målade lister, socklar och fönstersmygar i matrummet där hemma, så idogt att hälften vore nog imponerande.

Och veckan avslutades med att hela gänget var fulltaligt från sina äventyr och vi drog iväg på utflykt. Tog söndagmiddagen på tur. Grillade hamburgarna smakade himmel där vid vackra favoritplatsen. Vi lät självutlösaren föreviga stunden, sådär perfekt operfekt. Mannen stack sedan ut och red med sin mamma under kvällen, medan jag var hemma och såg Spirit (världens bästa häst-film) och åt upp karamellrester tillsammans med barnen… pappan anslöt till sist och vi kunde inte avsluta veckan godare.

Tack livet,.

Och nu är det en ny vecka som är här!

Önskeplaner för vecka 39:

Jag önskar att det blir en odramatisk vecka, hah! Brandispappan har jour och jag (även han) kan inte låta bli att vara lite nojjiga över att bebben skuuulle kunna vilja anlända världen lite tidigt och att det skuuulle kunna vara mitt i ett krångligt larm där brandismannen är fast att rädda liv… och vad gör vi då då? Hinner han? Lillminsting kanske tar det chill, eller så vill hen ut i raketfart precis som sin syster? Får fråga min allt-och-lite-till-Storan, fembarnsmorsan.. om hon ställer upp som doula för Lillan? haha

-Njuta av hösten! … Ljuvt så det förslår, med dom här ljuvliga soldagarna vi haft några på rad nu. Men regndagarna hör till dom också.. då påtar och pysslar vi på här inne med ditt och datt.

-Knåpa ihop några samarbeten!

-Dejta med vännerna!

-Kaanske bli klara med matrummet!! … så så så yttepytte kvar nu! Längtar efter att visa er då. Vårt hejdlöst utdragna projekt.

Säga tack till september och välkomna oktober.. åhåh, DET, blir en spännande månad, det!

Känner mig taggad på den här veckan. Inget är som väntans tider och nu är det grand finale-veckor, sannerligen. Migränhärvan är (nästan) glömd och kroppen har god energi… jag känner mig pigg, trots att jag grejar i massor nu så har jag så mycket mindre ont i ländryggen… typiskt tecken att lilla vännen fixerat sig.. Jag kan njuta av varje dag och föda-bebbe-peppen är här. Väldigt spännande att se hur länge Lillminsting tänker stanna i preggolyan… kanske lika länge som storebror? Då dröjer det några veckor till. Kanske ungefär lika länge som små storasyskonen? I sånt fall är det nära, nära.. vi tar en dag i taget!

Önskar ER goda sista septemberdagar.Ta hand om er. Allt vad ni bara kan! Så hörs vi snart igen!



Emmeli

En hop med smarriga äppelrecept kommer här!

En hop med smarriga äppelrecept kommer här!

Äppeltider råder!

Och i år är det ett riktigt äppelår här och vi plockar och plockar, tur att vi är ett helt litet gäng nu som kan hjälpas åt.

Äppelmos, äppelpaj, äppelkaka, äppelbitar rakt upp och ner.. och äppelmust, nya favoriten sedan vi premiärade förra hösten.

Nu är det helg och det kan vara så mysigt att sno ihop en liten efterrätt eller helgkaka, tycker jag. Ja, om ork och lust finnes alltså. Inget tvång, förstås. Ifall att du är sugen så har jag här nedan samlat några recept med äpple i. Några ”gamla godingar” och också ett par nya!

Håll till godo!

Den Godaste Äppelkakan!

Får jag bara välja ett äppelrecept, väljer jag det här. Sanslöst god äppelkaka, med mandelmassa i och knapriga nötter på toppen.. i detta receptinlägg finner ni också recept på en supersnabb och världsgod vaniljvisp!

Klicka HÄR och kom till hela fröjden!

Äppelpaj med skrädmjölssmul!

Joo, det går förstås lika bra med bara vanligt vetemjöl till denna äppelpaj. Men det är helt klart fantastiskt gott med smaken av skrädmjölet, den rostade havren alltså. Jag köper skrädmjöl nere på vårt lill-coop, så det är inte alls krångligt att få tag på. Här kommer receptet!

Pajbotten:

(till en lagomstor pajform, ni vet)

150-175 gram smör

2 dl vetemjöl

1,5 dl skrädmjöl

1 tsk bakpulver

2 msk strösocker

Arbeta ihop alltsammans i en matberedare och tryck ut i pajformen!


Fyllning:

Äppelskivor som du vänt runt i rikligt med kanel och en dutt strösocker!


Topping:

75-100 gram smör

1,5-2,0 dl skrädmjöl

2 dl sötmandel

4 msk strösocker

Hiva alla dessa ingredienser i matberedaren och fördela smulet på toppen av pajen!


Grädda i 20-30 min i 200 grader! .. nu har vi en urgammal ugn, så ni med lite modernare mackapärer än 50 år, ni får helt sonika hålla lite koll så ni får den färg ni önskar!

Äppelkaka i långpanna!

Att baka i långpanna är ju alltid så himmelens smidigt. Perfekt att baka, låta alla fika och smaska och sedan frysa ner och ha till nästa fikastund. Här kommer ett pangreceptet!

Ingredienser:

  • 200 gram rumstempererat smör
  • 3 dl strösocker
  • 4 ägg
  • 4,5 dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 dl mjölk
  • Några äpplen.. beror ju alldeles på storlek hur många! .. men cirka 3-5 stycken..
  • strösocker och kanel att vända runt äppelbitarna i

Gör såhär:

  1. Vispa (eller bara rör, båda funkar!) smör och socker poröst. Tillsätt ett ägg i taget under omrörning. 
  2. Rör ihop mjöl och bakpulver i en egen bunke innan du hivar ner mjölblandningen tillsammans med mjölken i smör-och-socker-smeten.
  3. Häll smeten i en bakplåtspappersklädd långpanna
  4. Skala och kärna ur några äpplen som du sedan skär i klyftor/tunna skivor. Vänd dem i socker och kanel. Mycket kanel! Det är ju så gott!
  5. Lägg klyftorna ovanpå smeten och skjutsa in alltsammans i ugnen, i 200 grader, ca 25-30 minuter. Prova med en sticka, kakan ska inte vara kladdig.

Klassisk äppelkaka!

Segmjuk, enkel, ”sockerkakig”, goding som precis aldrig kan bli fel.

Recept hittar du HÄR.

Önskar er alla en god septemberhelg!

Vi tänkte fylla den med lite av varje. Idag skiner solen för första gången på vad som känns som en evighet och luften är hög och klar. Ja det är så vackert att det inte är klokt. Frisklufta oss, är helt klart något som står högst upp på priolistan, alltså!

Emmeli

Vårt egna Potatislov!

Det var torsdag, alldeles i mitten av september.

Frosten hade varit på besök inte bara en natt, utan två. Det var dags för pärerna, potatisen alltså, att få komma ur jorden. Den skäggige var ledig från sitt kontorsjobb och känslan ”Höjden av lyx” vilade över oss inför semesterdagen som skulle bli en dag med skörd i fokus. Fast börja dagen med en tur till häst är alltid en god start.. här var hästpappan precis på väg att sitta av och lillpigan var beredd med hink fylld med gott i till Fjäderpojken.

Svettig isprins släpptes in i hagen igen och morgonen fortsatte med att MammaMormor och PappaMorfar rullade in på gården.

Efter kramar härs och tvärs (hur underbart att vi får kramas igen!!!) så såg det snabbt ut såhär; rutti pärupptagare med rumpan i vädret, arbetade systematiskt och världsvant.. älskade pappa!

Å vilken skörd!

Tror att vi haft nybörjartur med det mesta i odlingen i år.. Blomster- och köksträdgården som prunkat så och nu potatislandet. Okej, rotsakslandet hade vi inte ”nybörjartur” med.. eller rättare sagt.. det hann vi inte sköta om, som vi gjorde med dessa odlingar.. så nog har det att göra med skötseln, givetvis. Men! Jag har också förstått att det kan skita sig i alla fall, att både det ena och det andra kan angripa potatisen.. så det här var så himmelens roligt!

Medan det jobbades på, fåra efter fåra, där ute i pärlandet.. så pågick Mormor-mys inne i gamla gården, bredvid årets sista dahliabukett. Mormor läste sagor och snicksnackade med småsyskonen.

Vi tog lunchpaus! Moffe och Astrid kom också över. Köket fylldes av surr och kära återseenden efter två år ifrån. Det grillades korv där ute i långa rader som vi bar in i värmen sedan. Blåbärskaka och mariekex på toppen. Kan det bli bättre!?

Jag myste så håret krullade sig på mig.. det där är bland det bästa jag vet. När gården sjuder av liv. Fylls av människor vi älskar så. Älskar när vi samlas, flera generationer. Dessa äldre, så kloka och kunniga generationer som vi får lära oss så mycket av.. .tillsammans med våra småungar. Och så vi, nybörjare någonstans mitt i allt..

Vi lärde oss en hel massa den där dagen. Och förutom det, så är det så charmigt att få lyssna till berättelser från Mamma och Pappas barn- och ungdom… hur det gick till när pappa var med och tog upp potatis för första gången..

Och tydligen hette Höstlovet, numera Läslovet, tidigare Potatislov. Då var eleverna lediga från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Detta lov avskaffades gradvis allt eftersom jordbrukets betydelse i Sverige minskade under 1900-talet.. nu hade vi minsann vårt eget Potatislov denna dag, sådetså!

Minimannen var ute i landet och inspekterade skörden direkt han kom hem efter skolan… cirka 160 liter potatis blev det.. så fräsig känsla att veta att vi och MammaMormor och PappaMorfar inte behöver köpa potatis på ett bra tag!

Vår tillsammansodling av potatis, liksom! Ascoolt.

Pelletraktorns skopa rengjordes och packades, så fick potatisen rulla upp mot Gårdshuset och dess nyurstädade matkällare.. matkällaren där vi funnit bland annat gamla burkar med hallonsylt från gudvetnär ..

Mannen snickrade ordning den potatislår (potatislåda) som stod där nere i källaren men som behövde lite nya bräder bara.. därefter kunde pärerna hamna på plats.

Åhåhå, det är så häftigt det här, att få ge den här gamla gården mer och mer liv, för varje dag vi lever här!

Å det där var årets pärupptagningsdag, det! Vårt alldeles egna Potatislov. Förskräckligt så trevligt!

Idag har regnet fallit dagen lång, så väldans tur det där var förra torsdagen och inte den här..



Emmeli

Emmelis kalljästa zucchinibröd!

Åhåhå, just i denna talande septemberkvällstimma är jag så übernöjd över det där nybakta brödet som gräddats ikväll och först provsmakats av gänget här hemma, fått alla tummar upp och som nu precis paketerats och ska hivas i frysen.

..det är samma visa varje gång när det börjar närmar sig barnafödande.. jag går crazy med boandet… och bakandet. Idag kände jag för att laborera fram ett nytt recept.. som slukade zucchini. Som bara var att röra ihop. Kalljäst för att det blir som surdegsliknande, med så god skorpa, sådär lite småsegt. Utbakandet skulle vara enkelt också.. bara klicka ut. Så jag tog mod till mig och blandade ihop en rad olika recept jag har som favoriter i bakboken.. och resultatet blev… tada!

– Emmeli kalljästa zucchinibröd. Sviingott blev det! hehe, ”sån skrytmåns hon är,va!”

Såklart ni ska få receptet!

Emmelis kalljästa zucchinibröd!

Ingredienser:

  • 3/4 paket jäst
  • 12 dl kallt vatten
  • 6 msk olivolja
  • 3 duttar honung.. inte riktigt 3 matskedar, men nära på!
  • 500-600 gram riven zucchini (morot fungerar garanterat lika bra..)
  • 3,5 tsk salt
  • Ca 2,4 liter mjöl .. jag tog cirka 8 dl grahamsmjöl och resten vetemjöl special

Gör såhär:

  1. Smula ner jästen i bakbunken och lös upp med en skvätt av vattnet.
  2. Rör tills all jäst löst sig och häll sedan i resterande vatten. Samt oljan och honungen.
  3. Riv zucchinin grovt och tillsätt även den. Likaså mjölet och saltet. Räds nu inte, degen är av kladdig, kladdig kvalisort. Låt den vara så.
  4. Låt degen stå framme på köksbänken under bakduk i minst 8 timmar. Över natten är ju ypperligt, då får du nybakt till frukost. Idag jäste jag degen över dagen, och det är iiinte fy ska med nybakt till kvällsfika, heller.
  5. Dra på ugnen på cirkus 250 grader.
  6. Klä en plåt med bakplåtspapper och klicka ut degen. Jag använder två skedar till hjälp. Tänk miinimalt med krångel! Vill du kan du strö över ex pumpakärnor eller solroskärnor på toppen innan du skjutsar in plåten i ugnen, i ca 15 minuter.
  7. Öppna ugnsluckan minst en gång under gräddningen och skvätt in lite vatten i botten av ugnen.. det ger en så hiiimelens god yta på brödet. Grädda brödet tills det fått fin färg både på över- och undersida (jag brukar lyfta på ett bröd och se så det är gyllenbrunt även under.. det ger en god indikation på att det är färdigt rakt igenom och inte degigt!).
  8. Låt svalna innan du drar på redigt med smör och någon god ost. Sörpla iskall mjölk eller en god kaffekopp till.

Hujedamig! Bagarberta-HemmaMamman känner sig hög på livet… efter ”en underbar vanlig dag”, av HemmaMammaliv. Det äär ju bara så förbenat gemytligt att få servera dom där småkottarna goda grejer där dom sitter som små måsungar och gapar på sofflocket.

.. och ja, nu är jag absolut tvärtrött och ska krypa ner bland dom snusande småkropparna. Natti natti!



Emmeli

Måndagshälsningen!

God morgon i denna gråmulna måndagmorgon!
Kan inte med ord beskriva lyxkänslan jag känner över att få börja en ny vecka mjukt och så gott. För barnen.. och mig själv. Kliva upp i lugn och ro. Ungarna dimper ner i soffan framför tv:n. Preggot morgongympar. Vi tänder ljus och äter frulle. Skjutsar Storebror till skolan… ”hejdå älskling, ha en bra dag, mamma älskar dig!”..i samma veva som han susar iväg ropar han ”älskar dig!”.. vips är han framme vid fotbollsspelande gänget. Samma visa varje dag. Lyckan att ha en lillpojke som trivs så gott i skolan är värt mer än guld. Vi andra susar hemåt och fortsätter lugna morgonen lite till.. en kaffekopp till och sådär. Håhå, så gott hela alltet.

… nu kikar vi på veckan som gick, tycker jag! Innan nya veckans små önskeplaner…

Veckan som gick;

Började med skolutflykt för Storebroren, med fikapackad ryggsäck och pepp… sjääälvklart, startade vi, hemmagänget på samma vis. Höstutflykt det skulle bli! Packade med oss allt möjligt av vad vi kunde hitta där i skafferiet.. mariekex, ostkrokar (Lillebroren var mycket noggrann med dom). Bullar och saft också, förstås. Så drog vi iväg. Cyklade till ”lillskogen”, fikade, lekte kurragömma.. pratade livet… cyklade vidare ner mot vattnet..

Där blåste det halv storm. Och var ytterst fräsigt att stå och kasta stenar i. Vi fortsatte sedan hemåt. Mäkta nöjda över veckostarten..

.. och förskräckligt vad trötta vi blev också. När hela barnaskaran var samlad igen strax efter lunch, då var det bara ett att göra. Vila. Så gott att kunna det också.

Vi kokade korvgryta. Å, det låter ju inte så gott. Men fy tusan, det är en favorit om hösten. Små, men ack så smakrika kålrötter kunde vi hämta från landet också. Kändes omåttligt fräsigt. Nästa år ska vi försöka ta hand om rotsakslandet lite bättre, så kanske det blir lite större storlek på rotsakerna. Och se, en lillvän hade ordnat bordsplacering så fint också. Det blir inte trevligare än man gör det, visst!?

HÄR gör vi våran korvgryta, förresten.

Vi fyllde små och stora själar med gott. Som att umgås med hästar och plocka stora förgängliga blombuketter..

.. bjöd hem vännerna på fika- och lekdate. Lilla nyblivne tvååringen i gänget plockade blommor med sin mamma, så mysigt att låta andra njuta av blomsterbäddarna.. självplock, liksom! Det kanske vore något till ett annat år, vad tror ni!? Och så spontanmatlagade vi… det har varit svårt att planera livet nu senaste när jag haft så mycket migrän. Men för var dag märkte jag att den nog dragit sin kos helt och hållet, och ooh så njutbart. Energi igen! Att fylla hemmet med godingar. Äta en vanlig vardagmiddag tillsammans. Fint som snus!

Å som vi skördade! Äpplen, pärer, tomater, morötter, bautazucchinis bland annat. Och jag tog in eterneller, repade och hängde på tork.

.. för plötsligt låg den ju där som ett gnistrande täcke; frosten. Vemodig men så vacker första frostmorgon.

Och så förberedde vi oss på olika vis, för olika saker i livet. Som att packa BB-väskan.. och öva inför minstingkusinens dop. Både mamman och pappan hade speluppdrag. Och barnen sånguppdrag, tillsammans med dopbarnets storasyskon. Helt enormt gulligt hela alltet. En liten kusinkör liksom..

Vi tog långhelg. För andra veckan i rad hade pappan en semestertorsdag, följt av våran Tillsammansfredag som vi har varje vecka.. så lyxigt men lång-långhelg. Väldigt charmigt med semester i skördetid och inte bara mitt i sommaren. Till skillnad från tidigare fredagar när det buntats blommor, så tog vi nu istället tag i att gräva upp alla dahliaknölar ur bäddarna och förbereda dom för vinterförvaring. Hösten kom sannerligen på besök under dessa dagar.. och det kändes gott, så gott. Allt tid har sin charm…

Det blev doplördag! Världsmysig. Och Bertilen satt en lång stund och gosade med coola lillkusinen under dopkalaset. Lilla I, som satt i Morbror M´s knä och chillade. Gullbarnen! … och nej, vi längtar inte mindre efter lillbebben i magen, när vi gosar med denna goding.

Veckans sista dag var både produktiv och höstmysig. Den skäggige jobbade på i matrummet. Jag småstädade, tvättfejade och bakade äppelkaka. Så pausade vi i det produktiva, fyllde fikakorgen och tjavade över lillåkern och till Tant G för att bjuda henne på lite söndagsfika. Röstade i kyrkovalet gjorde vi också förstås. Innan vi avslutade veckan med mera skördearbete och också finfrämmande av ”Moffe och Astrid” (Mannens Norge-morfar och hans A) som varit hemma i Sverige kring doptider. Så så så mysigt veckoavslut!

Känns som att jag skrivit ”mysigt” väääldigt många gånger i detta inlägg.. men vad tusan. Nu äär det myyysets årstid. Jag älskar hösten. Ni får bara stå ut med att jag tycker att det är mysigt. Särskilt nu till en början.. när löven fortfarande mestadels hänger kvar på träden i vackra färger, allt känns nymodigt myyysigt och äckelpäckel-leran håller sig långt borta … ja, nu njuter vi!

Med en god vecka i hjärteasken, tar vi oss ann ännu en septembervecka..

Önskeplaner för v.38

Ta en dag i taget! Önskar att hela familjen får må som vi mår just nu; krya, höstpeppade och högpreggo.. lite pust och stånk är det förstås från vissa håll (läs: undertecknad) men utöver det mås det gott, migränen har dragit sedan en vecka tillbaka och jag njuter allt jag bara kan av denna sista tiden med Uno-bebben i magen. Hurra!

Gå till barnmorskan! …milda makter, så spännande tider!

-Fortsätta äppelskördandet! .. det äär så mycket äpplen i år!

Ta hand om all zucchini som ligger på köksbänken och väntar! … vi river ner och fryser in i lämpligt stora ”portioner”, att ha till allt möjligt gott.

Höstpåta ute i trädgården… så mycket som vi orkar och känner för. Nu är ju dahliorna uppgrävda och det är det viktigaste! … varendaste liten sommarblomma som ännu blommar är jag fortfarande så rädd om.

-Ha en alldeles oplanerad septemberhelg…

Vi hörs alldeles snart igen. Tills dess, ta hand om er, allt ni bara kan! Önskar er alla en god veckostart!



Emmeli