Tji fick jag!

Vi är hemma nu!

20130623-235036.jpg

Alla saker är på sin plats och vi njuter så. Borta bra, men hemma bäst. Visst är det så!

Att vi blir välkomnade hem av sms ifrån fina grannar, söta igelkottar som springer härs och tvärs och dessutom en hög av varma grader i luften, det gör oss bara ännu gladare över att vara hemma!

Sommarnatten är otroligt vacker här i norrnorr. Jag är ju norrlänning ända in i hjärtat, men det är första sommaren i mitt liv, som jag spenderar så häär långt norrut. Jag trodde liksom inte att natten kunde bli ljusare än hemmahemma, men tji fick jag!

20130623-234946.jpg
det doftar himmelskt av det vita hundkex-havet!

20130623-234958.jpg
Vi har varit ute på en pw i sena kvällen. En paus vid vattnet, på bänken, var himla mysigt!

20130623-235011.jpg
Att filosofera och drömma om livet och framtiden. Fina grejer!

20130623-235021.jpg

Njutbar avslutning på denna söndag.

Hoppas att du mår fint!

KRAM/lillafrun

Obeskrivligt bra.

Natten är sen,sen, sen. Det är tyst. Det är ljust. Några fåglar kvittrar ihärdigt. Vissa har redan börjat dra stockar och klockan på väggen tickar bestämt. Tick, tack, tick, tack..
Är det bara jag vaken?

Jag ligger här i stugan och försöker smälta denna kväll. Är det en utav mina bästa kvällar i livet? Jamen, jag tror det.

Den där bastun, den lockade mig till årets första dopp. I havet. Vilken kick.
Middag lagades och dukades upp för många, många. Storan med familj anlände och vi åt ljuvligt gott och tillsammans lekte vi att vi var ”the real group” och sjöng och sjöng, i stämmor, sång på sång. Njutbart. Tänk att jag har en sån fantastiskt familj. <3 Sedan fortsatte vi festen i stugan bredvid, inne hos min moster och morbror. Jag drog fram felan, M och pappa tog fram gitarrerna och sedan har vi hållit igång i timmar. Sjungit och spelat, allt ifrån "sommarpsalm" till "isn't she lovely" till pappas "boggieboggie" på elguran, till morbrorns favvolåt, som bara han kan dirigera. Det är hans låt. Det bara äär så. Det är svårt för mig att beskriva för dig vad det är jag menar. Man måste vara här för att förstå. Det är ett magiskt ställe det här. Det är alltid fullt med folk på gården, alltid något på gång. Det är alltid mysigt, gott och trevligt och det är ofta en salig blandning i åldrarna. Från 4 år till 75 år. Alla har det gott. Det är så häftigt! Så nu ligger jag här, under täcket. Varm i precis heela kroppen och försöker smälta kvällen. Jag har buggat med mannen tills benen värkt. Spelat så svetten lackat. Sjungit så starkt jag bara kunnat. (Ett enda minus med denna kväll, det är att en utav mina systrar fattas. Älskade M. Men du har det bra med la familia i värmen. Men, ni är saknade!!) Jag är så evigt tacksam över denna kväll. Obeskrivligt bra. 20130623-011834.jpg
Lille H är, enligt han själv, en klättejapa

20130623-012013.jpg
Här myser han i knät hos G och klappar takten med små-händerna

20130623-012046.jpg
Makarna L

20130623-012030.jpg
Yeah!

20130623-012103.jpg
H har en förmåga att fastna på bild… Inte så konstigt! <3
20130623-012118.jpg
Full fart. Här twistade vi när pappa svängde loss på gitarren.

Wow! Obeskrivligt bra.

KRAM/lillafrun

Midsommarafton


Det hade ju varit galenskap att utsätta sig för en miss av detta stohej! Det är ”samma visa varje år”, det kallas tradition och jag vägrar att vara utan det om det inte absolut, absolut är tvunget. Och det var det ju inte i år 😉

Det går till ungefär såhär:

Man blir väckt av pappa som säger Glad midsommar! samtidigt som han smäller och lever om inne i köket. Kaffet måste fram, fort. Sen dukas brakfrukost fram och vi äter och njuter. Framtill att vi ska ut i lövskogen och hämta björk till midsommarstången. När vi är hemma igen så ”lövar” karlarna alla träd och jag brukar då passa på att ta en löptur, till Berghamn och tillbaka (7 km). Igår höll jag på att ta knäcken på mig, motvind på vägen dit och stekhetta på vägen hem. Skön känsla när jag var hemma igen!

Sen anländer folket, via bil med husvagn på släp och via havet, i båt. Vi äter jordgubbstårta och dricker kaffe och laddar för att binda midsommarstången. Jag är nu 22 år och har jobbat upp mig till positionen ”den som binder själva stången”, inte bara dom som gör buketterna, coolt va?

När stången är rest så kommer kommentarerna Åh, vad fin den är! Såhär fin har den aldrig varit! Den är äääännu finare i år än förra året!

…..

Sill-lunch dukas upp och man äter så det står ut genom öronen. Ett smått koma infaller sig och detta botas med en barfota-tur på grusvägen, mot ängen, för att plocka blommor. Magiskt.

Sen mot kvällen har alltid min moster någon lek eller tävling på G. I år hade vi en pakettävling, så himla rolig! Vuxna människor som bli som barn och rycker paket ur händerna på varandra, samt gömmer paket under bordet som man hemskt gärna vill behålla själv….. min tävlingsinstinkt har kommit från någonstans. OM jag säger så….

Surr och babbel och mystid ute vid den stora elden. Alla sitter kring och M och pappa spelar gitarr och vi sjunger tillsammans, tills rösten är borsta om man är så trött att kroppen går och lägger sig och då är det ju bäst att hänga på.

Att klockan inte är mer än midnatt men man är toktrött ändå, det är ju bara ett tecken på att man levt dagen fullt ut.

IMG_9642

IMG_9653

IMG_9677

IMG_9702

IMG_9690

IMG_9740

IMG_9768IMG_9933IMG_9796

IMG_9826IMG_9855IMG_991320130622-124831.jpg

Älskade midsommarafton. Tack för i år!

KRAM/lillafrun

 

Bland det knäppaste jag gjort

Ibland får man ju sina idéer alltså. Såna som kanske inte är dom klokaste, mest genomtänkta, särskilt kostsamma, miljövänliga eller tidsbesparande. Men, det gör ingenting. Om man är klok och genomtänkt (är man någonsin det?) och miljövänlig och tjosanhosan, allra allra största delen av sitt liv… Då kan man väl få vara lite ung och dum och ogenomtänkt också?
Men det här äär bland det knäppaste jag gjort… Men trevligt har vi, jag och min hunk!

20130619-210244.jpg

20130619-210232.jpg

20130619-210250.jpg

20130619-210210.jpg

Vi är på roadtrip. Kan man säga 😀

KRAM/lillafrun

Han gör det omöjliga möjligt.

Åh. Om du bara visste.

Hela morgonen trillade tårarna nerför kinderna på mig. Försökte bota klumpen i magen med att baka bröd som en galning och efter det, gå en lång pw med mannen och Tore-hunden bredvid.

bild

Men ingenting hjälpte.  Jag är ju helt enkelt en obotlig, extremt familje- och traditionskär människa. Att sitta på två,  i lilla lyan, under midsommarafton…  det har hela tiden bara känts så fel och bara tanken har gjort ont i hjärtat.

M älskar mig, det råder det ingen tvekan om. Och han står inte ut att se mig ledsen.  Så, han gör det omöjliga möjligt, och har fixat och trixat så att vi kan vara här hemmahemma över midsommar. Åh, min prins. Jag älskar Dig. 

Firat,( ja för en sån här sak måste firas!), det har jag gjort genom att smyga runt bland tusentals loppis-ting och hittat en massa jag vill ha, men som mannen klokt bromsar och diplomatiskt får mig att förstå att; man kan inte ha allt. Särskilt inte, i en liten lya. I ett hus, kanske. Men hus,det kommer sedan. Inte riktigt nunu.

Nu är det lycka över liten lya och midsommarfirande hemmahemma som gäller. Åh, jag är så glad! 😀

bild (1)

Ett par burkar fick följa med hem. Kärlek på burk, det kan man aldrig få för mycket av. 

KRAM/lillafrun

En måndag, med näppe!

Idag har jag fyllt min måndag med allt möjligt gott.
Tog mig en sväng ner på lilla affären och köpte jäst och mjöl. Det är mera bakning på G. Dom sålde även plant där, för typ ingenting per planta, så jag slog till på lite mera blom-liv till baltanen… Mannen undrar hur vi ska få plats?. Äsch då, nemas roblemas säger jag!

20130617-181426.jpg
Sen var vi en sväng till ”mormor och morfar”, numera mosters hus, och norpade rabarber. Men alltså, större rabarber får man leta efter. Det syntes inte ens att vi tagit! Nu ska det bli saft och paj och kräm så det står ut genom öronen på oss!

20130617-181414.jpg
Vilat ute på gräsmattan och gungat i trädgårdsgungan, har jag också gjort. Så fantastiskt mysigt!
Och Tore-hunden har jag lärt ett nytt trick. ”rulla”;) yeah!

20130617-182119.jpg
Och till sist har vi tränat ett grispass i lillabyns mördarbacke; kinnmärgsbacken. 10 intervaller. Det var otroligt jobbigt, men jag klarade det, -med nöd och näppe!

20130617-182629.jpg
tanken var att jag efter sista intervallen, skulle gå neråt för att M skulle fota. Men som du ser så orkade jag ju knappt stå. Skitisamma! Vackert var det i alla fall!

Nu har vi pausat och ätit mammas goda middag, men laddar nu för att slutföra vårt träningspass… Styrka för armar och core väntar, ute i trädgården. Sen, är dagens träning gjord! Hepphepp! 😀

Det här är en lyx-måndag!

KRAM/lillafrun

G-VMBJT57ZE4