av Emmeli | sep 16, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år
Jo, jo.
Idag är det en sån där lyxig onsdag igen. När vi är hemma alla tre och får en heldag av vad det nu är vi vill göra. Att bara vara kram-nära, liksom- finaste som finns. En typ av kompensation för att vi istället inte är tillsammans så många lördagar till exempel. Vi tog en liten sovmorgon, har ätit god frukost och sörplat kaffe i lugn och ro. Väldigt skönt. Och nu jobbar tvättmaskinen på dagens första tvätt, jag ska hoppa ur morgonrocken och Carpa skiten ur den här onsdagen!
På återseende!
Lillafrun
av Emmeli | sep 15, 2015 | Lilla familjen, Norra Drömgården, Salen
Där;
Det enda, enda rätta här hemma ikväll.
Det blåser höst där ute och himlen är blyertsgrå. Regnet smattrar mot fönstren och här inne brinner ljus härs och tvärs. Middagen är undandiskad, dagens fancypancykläder är utbytta mot mysplysch. Någon är nybadad och har lockar i ett enda virrvarr. Jag kan inte få nog av den lilla lockige Minimannen. Så samtidigt som vi leker med hans favoritleksaker, tjuvar jag pussar och kramar i ett kör. Mannen sörplar kaffe och sitter med famnen redo för hans kramsjuke fru.
Det är kväll här på Gården, helt enkelt.
Hoppas att ni har en skön kväll. <3
Lillafrun
av Emmeli | sep 14, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Åh, min boll!
… spark iväg!
Ojsan då…. Pappa?
Och medan dom går iväg och letar bollen. Mannen och Liten. Så sitter jag kvar. Tittar mig omkring sådär drömskt. Det doftar höst och vinden är smygvarm och smygkall på samma gång. Färgerna är dova men sprakande i alla fall. Och så funderar jag. 
Plötsligt hör jag ljud från två älskade. 
Bollen är hittad och Liten sparkar den hemåt. Snickarpappan går bredvid som ett tryggt skyddsnät. 
Sådärja, säger Minimannen.
Mot nya äventyr!
Det är så att jag får nypa mig i armen;
Orden sätter sig i bröstkorgen som en varm tystnad. Det där varma, det som är orden som jag egentligen vill skriva i ord men som gömmer sig. Det, betyder att jag är så förbenat tacksam och lycklig. Över att få ha det så här bra.
Åka från arbetsdagen, hämta hem en glad-som-en-skinande-sol-unge som haft en strålande Förskoledag från början till slut (åh, lättnad. bara yttepytte förtvivlan i morse när pappan lämnade!<3) och sedan rulla hem till gården. Gården där löven faller från träden och lägger sig i ett orange täcke. Gården där min unge kan springa fritt och sparka bollen härs och tvärs. Gården som är Drömgården, för oss.
Nä. Det har tusan inte landat ännu, det där. Det verkar ta tid. Och det är både lite småjobbigt och charmigt, på samma gång.
Lillafrun
av Emmeli | sep 12, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Att ha en Morfar.
En sån som leker med en, springer full-fart-framåt med en. Skjutsar i skrindan tur på tur. Har oceaner av tålamod och som låter en vara med på alla möjliga påhitt. Det, är lycka om något.
Liten har inte ”bara” oss; mig och M. Utan en hel Storfamilj, på både min och mannens sida. En Storfamilj som liksom omsvärmar Liten med så mycket kärlek att det inte finns någon hejd. Det är en sån trygghet och hjärtefin känsla för oss Päron. Att vara älskad och omringad av kärlek och trygghet, det är ju bästa som finns.
Mitt hjärta går av på mitten när jag tänker på hur otroligt tvärtemot det är för många andra barn. Precis just nu. Ute på svarta havet med blixt-snabbt-tickande småhjärtan. Tickandet beror inte på att dom har sprungit och jagat sin Morfar. Tickande beror på en oerhörd rädsla.
Världen är inte rättvis. Och det gör ont.
Jag är så förbenat tacksam att min unge får ha det så här, som han har det. Med en Morfar och en massa andra runtomkring sig. Trygghet och kärlek i överflöd.
Det, är lycka om något.
Lillafrun
av Emmeli | sep 11, 2015 | Emmeli funderar, Köket, Lilla familjen, Liten ett år, Litens Lekrum, Mammalivet, Norra Drömgården, Sovrummet, Trädgård & Odling
Fredag, ja.
Vi fick såklart hur bråttom som helst i morse. Jag lät Liten bada alldeles för länge, han älskar det ju liksom.. Men sen fick vi tokskynda oss till Förskolan och lekstunden.
Och nä, Vår Lille Miniman är inte dum. Dom är ju inte det, dom här små Minimänniskorna. Från att bara ha vinkat hejdå och kutat in och inte brytt sig om var varken jag eller M har varit…. så är han nu som ett frimärke på oss vid lämning. Därför var vi där idag och bara lekte tillsammans. Han vill inte säga hejdå. Det är det senaste. Och det var precis, precis det här jag varit så orolig över. Det är M som råkat ut för tårar och måsta gå ändå… jag skulle fasiken inte klara det. Än fast vi till och med fått gulligt filmbevis visat för oss på Paddan (Världens bästa Personal som gör allt för kidsen och päronen! <3) där filmen visar att S, typ 1 minut efter lämning leker på och är sitt vanliga go- och glá-kexchoklad-jag, så gör det ju så oooont att behöva lämna den där lilla, lilla människan med tårar trillandes. När farvälet väl är taget, så går det hur bra som helst. Han leker, både äter bra och sover bra. Och är, som vi fått berättat för oss, så självständig och trygg. Men avskedet är drygt. Mitt och mannens, var vårt Päronhjärta kämpar. Vi vill inte att han ska vara ledsen ett endaste dugg. Än om det bara är en fisminut och allt sedan är bra. Det vore ju egentligen konstigt om lillvännen ville säga hejdå till oss.
Efter lekstund drog vi vidare, fortsatte vår runda och hamnade sedan hemma på Gården.
Morsan svettig och Liten ännu mera lekstugen.
Efter lek började vi städa tillsammans. Men jädrar vilken dålig kombo vi var då. Jag ville plocka bort och dammsuga, torka och göra fräscht. S stängde av dammsugaren, slet fram allt han kunde komma åt i lådor och skåp, hämtade hårdbröd ur skafferiet och knaprade för fullt (och smulade). Så klättrades det här och där, drogs på ugnen på 300 grader och som pricken över i ”skurades” golvet med toaborsten. Jo, jo.
Där bröt vi. Om jag säger så. Så åt vi lunch istället och sen hoppade S i vagnen och sov i tre och en halv, nästan fyra timmar. Inte klokt vad länge. Han drar till med såna där megasovningar rätt ofta och idag var det väldigt passande. Då kunde jag greja i hemmet.
Förvandla hemmet från ett kladdigt och skräpigt hak, till en skinande rent, linsåpeskurat hem. Liten rejsar så med sin bil att det blir svarta streck på golven… så jag har krupit på knä och gnuggat med en liten, liten svamp och sen knäskurat som vanligt. Men nu är det fint, alltså. Bäddat rent, tvättat, vikit tvätt och hängt tvätt har jag också gjort. Känns så skönt när sånt där är gjort.
Nu är vi båda vakna igen. Omåttligt nöjda. Det är ju värsta bästa sensommarvädret trots att vi är en bra bit in i September! Hur härligt som helst! Och jag har pratat förnuftigt med mig själv och konstaterat att det här med lämningarna nog borde bli bättre och att jag ändå känner mig lugn eftersom att resten av Förskoledagen flyter på så himla bra. Vi säger så. Och så har jag träningsvärk deluxe, det är nystädat och ungen är kvittrig och glad. Nu kör vi helg för hela slanten!
Ha en fin helg allesammans!
Lillafrun
av Emmeli | sep 10, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Shopping, Tips på träningspass, Träning
Det där var igår;
Onsdag. Först lite sånt där fix som på bilden och sen drog vi iväg mot stan.
Provkörde en bil som var mer som ett rymdskepp än något annat. Mannen såg ut sådär efteråt…
Så åt vi god lunch innan vi drog en shoppingrunda på stan.
Både Morsan och Liten fick sig lite nytt. Så fort vi kom in i klädbutiken hörde Minimannen musiken som spelades och började digga. Sen drog han till en avdelning han verkade gilla skarpt. Klämde och kände och var så, så koncentrerad….
Nånstans kring mellistid stod vi i en lång kö, sista ärendet ut på stan. Och där, ruttnade någon liten Minimänniska ur. Svettning på päronen- check! Händerna fulla, lång kö och så en unge som sparkar bakut på det.. puh. Mellis löste saken lite senare.
Så då drog pappan iväg på viktiga-grejer-möte och jag och Liten körde till med en storhandling. Vi gjorde det ohyggligt bra tillsammans, må jag säga.
Både jag och S somnade på vägen hem i bilen. Det tar ju på krafterna sånt där.
När vi kom hem fyllde vi kalla trappan upp på övervåningen med alla rotsaker vi shoppat för lite och ingenting.
Minimanen körde med sin traktor han fått av morsan under dagen.
Och jag kikade på det höstfina plaggen som shoppats. Coola brallor och tröja till S, va? Morsans kläder får ni väl se på, här framöver.
Och äntligen fick Liten sin sista bokstav till sitt namn. Förra året, då namnet var tänkt till dopet, var jag visst så snurrig att jag stavat hans namn fel. Hade glömt T:et. Men igår, drygt ett år senare, fick han bokstaven. Bättre sent än aldrig…
Och titta här!
Min vän Clas Ohlsson hade fina lampor som jag inte kunde låta bli. En till sovrummet och en, med fyrkantig fot, till köket. Halvbilliga och väldigt fina!
Efter ännu lite mer hemmafix drog jag och Liten iväg på motionsrunda och när vi kom hem, hade vi finbesök;
Av älskade människor och älskad hund.
Torehunden åkte ju hem på måndagnatt, då hans päron kom hem från varma landet, semesterfräscha så det förslog! Och igår fick vi återbesök av vår fyrbente vän och även världens bästa Päron. Vi hade en mysig stund tillsammans och Liten njöt till fullo.
Det var onsdagen,det. Ledig men med full fart!
Och idag har vi torsdag och vi har jobbat och varit på Förskolan. Jag åkte hemåt byn i räserfart men hämtade inte S på direkten….Han sov fortfarande. Vi vill att han ska vakna där så att det inte blir så snurrigt för honom. Så Föris skulle ringa mig när han vaknat.
Jag hann starta ett träningspass. Två, nästan tre, tabatablock innan telefonen ringde och jag gladeligen skrotade passet och drog iväg. Älsklingsungen hämtades och kvittrade som en fågel när han kom hem på gården.
Det är lyxigt att ha ett eget äppelträd säger S. Då kan man gå och tjuväta äpplen mest hela tiden. Särskilt såna här dagar som är som sommar fastän det är September och solen är varm och vi njuter så att det står ut genom öronen på oss.
Och på försök två så blev det ett fulländat träningspass. Dom första blocken fick bli min uppvärmning, sen gasade jag på med 7 block till som ”det riktiga passet”. Vedervärdigt jobbigt med icke nådiga övningar.
Block 1 Höga knän + Armhävningar
Block 2 Utfallshopp + Axelpressar
Det var ”uppvärmningen” som ju inte var menad som uppvärmning så jag var liksom redan början till slut där.
Hämtning av Liten-break.
Nytt pass;
Block 1 M-hopp + Tricepspressar
Block 2 Upphopp med vikt + Russian twist
Block 3 Upphopp + Rygglyft
Block 4 Burpess + Bicepscurl
Finaler;
Block 5 , Block 6 ,Block 7. Ett halvt varv av alla övningar. Totalt 9 block alltså. Ja, nästan 10 om man räknar med det som jag inte hann färdigt innan hämtning.
Alltså. Jag älskar det här livet! Småbarnsliv och jobb och gård och hej och hå.
Nu blir det gott med middag hos Svärisarna. Mannen ska bara komma hem från sin löptur först.
Ha en fin kväll!
Jädrar vilket långt inlägg det här blev.
Lillafrun
Senaste kommentarer