av Emmeli | maj 16, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Recept, Söta kakor, bullar och pajer!
Det är lördagkväll och jag sitter här på vår våning. Med hjärtat varmt efter en så fin dag. Det är helt underbart att se mina två pojkar tillsammans igen. Och jag njuter så av att ha mannen nära. Få en kram när jag vill, känna en hand i min. Njuta av den där människans närvaro som gör att jag känner mig… hel och lugn och inte lika fladdrig i kanterna, liksom. Och nu är Liten bästis med sin pappa igen och förstår (nåja) att han är här för att stanna. Det är ljuvligt att se och höra dom tillsammans. Som nu, när dom tokleker där nere på nedervåningen och Liten bara kiknar av skratt.
Jag har bara gått och myst hela dagen, småflinat och ibland utbrustit tjohooo! . Japp. Precis så.
Förutom att fånglo, kramats, traskat långrunda, gungat hammock, pratat i massor och njutit av värme och sol och en himmelsk grillmiddag, så har vi även ätit årets första rabarberpaj. Sommartecken! Och så himla gott! Gullegrannarna har rabarber som vi alltid blir bjudna att ta av här. Så himla lyxigt, än om jag nu idag bara ville ta några stjälkar så pass att det blev till tre små formar. Fröken Rabarb måste få växa på sig lite, tänker jag.
Pojkarna var med såklart. Vår unge är inte alls busigast på jorden….
Sen snoddes småpajer ihop till mannen och mig och Mammamormor. Liten, Pappamorfar och Torehunden hoppar över sånt där rabarberpajigt. Jag borde egentligen också det, får så förbenat ont i magen. Men det ääär ju så gott, så jag tar den smällen någon gång då och då i dessa tider. Det är värt det!
Hacka rabarber och lägg i en ugnsfast form.
Rör ihop havregryn (jag använder alltid fiberhavregryn), socker och smör i den mängd du vill ha. Jag kör alltid på måfå. Men crunchen ska inte vara torr, så rätt mycket smält smör. I alla fall 100 gram för 3 dl havregryn, ungefär. Socker, det äter jag så lite så snabbt tycker jag att det blir väldigt sött. Men som sagt; kör efter tycke och smak!
Strö crunchen över rabarbern. Och skjuts in i ugnen i 175 grader tills pajen/småpajerna har fått färg efter behag. Jag vill ha min rabarberpaj riktig crunchig och småseg, så jag låter den stå i ugnen tills den fått redigt med färg! 
Jag älskar blandningen av varmt och kallt. Idag åt vi vaniljglass till den ljumma pajen och det var galet gott!
… och nu är det kväll, ja. Det är fortfarande jätteljust ute och kommer så vara en lång stund till. Den här tiden på året är Norrland smått magiskt, med alla ljusa kvällar och nätter. Majkvällar är vackra. Men junikvällar, alltså. Vara ute till mitt i natten, plocka liljekonvaljer och sitter ute på trappen och bara andas in alla dofter och förundras över det där ljuset.
Det är en härlig tid nu. Och allt framför, är om möjligt ännu bättre.
Lillafrun
av Emmeli | maj 16, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen
Att äntligen få se den där älskade mannen igen. Att få höra det där lilla glädjetjutet från Liten, det ljusaste av eeeeij! (heeeeej!) som han gav ifrån sig när han såg sin pappa komma gående från flygplanet. Att för mig få borra in ansiktet i M´s famn och suckandes säga jag är så glad att du är hemma igen. Min klippa. Att få känna den där varma, trygga famnen hålla om mig. Tillsammans bubblade vi nästan över av känslor. För ja, det är många såna nu. Främst en stor, stor lycka, lättnad och tacksamhet. Och jag är så stolt, över min M. Men det råder också viss förvirring här i Lilla Familjen. Vår lille prins är glad men försöker samtidigt också uttrycka sig och vill nog gärna veta var har du varit så länge, pappa?
Idag släpper vi inte taget om varandra. Är en enda kramhög och bara njuter. Av varandra. Och av det där finaste som finns;
Att vara tillsammans igen.
tack snälla, för alla, alla peppande ord och hejjarop ni givit under detta äventyr. Tack. <3
Lillafrun
av Emmeli | maj 15, 2015 | Lilla familjen
Några sista spadtag, sen tog vi bilen och åkte mot flygplatsen. 
Väntade. 
Tittade på allt möjligt.
Väntade ännu lite till. Och blev alldeles pirriga i magarna.
Så plötsligt kom planet. Landade. Och mitt hjärta började slå, fort och hårt.
Liten stod och vinkade. Och plötsligt såg han honom. Pappa. 
Min älskade man. Den finaste M som finns. Så glada vi är att se honom. Och han oss.
Han är hemma nu.
Lycka.
Han är hemma nu. Och allt har gått bra. Han är hemma nu. Åh.
Lillafrun
av Emmeli | maj 15, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år
Tjohoooo för den här fredagen!
Idag kommer M hem. Jag tänkte bara berätta det, fallifall det har undgått någon, liksom.
Mannen landar först ikväll, så vi har några timmar kvar att längta. Men det går ingen nöd på oss och den som väntar på något gott, ni vet…. HEN KAN HA VÄNTAT ALLDELES ONÖDIGT LÄNGE. Jag tycker inte om det där ordspråket. Vänta hit och vänta dit.
I alla fall;
Fredag! Finfredag. Liten gav sin morsa en redig sovmorgon, så vi är fortfarande pyjamasklädda och myser i stora bäddsoffan. Liten gosar med napp och trasa och dom där småfötterna i kors. Alltid i kors. Han måste ha legat så i min mage, för så fort han sitter eller ligger, så åker dom där vackerfötterna ihop och har så gjort sedan han var yttepyttepytte. Vansinnigt gulligt! Jag njuter av att berätta för honom att Idag kommer pappa hem. Än om det för han inte säger någonting, men för mig. Nu ska här mysas vidare, ätas frukost och sen ska det tränas (morsan) och långsovas (Liten) och möjligtvis drar vi en liten sväng till lillstan. Det är mycket och många festligheter här framöver och Liten behöver lite nya finkläder, till exempel. Mysiga fredagsplaner.
Men det bästa av allt;
(0).
Idag kommer han hem.
Öskar Er en fin fredag också!
Lillafrun
av Emmeli | maj 14, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Nu kör vi torsdag!
Har Kristi himmelsfärdsdag. Med storm och vilt vajande träd och en längtan som vi gömt in i det längsta men som nu blivit på gränsen till alldeles besvärlig.
Idag river vi av ännu en repa runt tommelmon, drar nån katt i svansen, blåser lite såpbubblor och bubbelskrattar i kapp med dom. Och så hejjar vi på Sverige och Snyggpappan som kör sin sista VM-sändning innan han lämnar Tjeckien och börjar resan hem till Lilla Familjen.
Det var en mycket tolerant katt, det där. Minimannen klappade fint, tills han tog ett redigt tag om den lurviga svansen. Gick ju fint det med, konstaterade Liten överlyckligt.
(1).
Äntligen.
Lillafrun
av Emmeli | maj 12, 2015 | I samarbete med., Lilla familjen
Det här är lyx;
att få vakna av sig själv, utan väckare (okej, Liten är min väckare, men kramväckning tar jag så gärna). Morgna sig bland lena och varma bäbisfötter, stjärnor och pandor i en salig blandning. Säga tittah! åt den där gamla pekbokens bilder och samtidigt konstatera att morgonfrillan lever sitt eget liv även denna dag och träningsvärken i morsankroppen är på ingång efter gårdagen.
Förresten, HÄR är ett helt inlägg, Lillafrunsdagbok i samarbete med Nordljus, om dom där mjuka stjärnorna som Liten sover bland. Klickar du HÄR kommer du direkt till ett helt hav att sånt där himla mjukt och fint, gjort av 100% ekologisk bomull, av märket Littleheart. Sånt som funkar prima i spjälsängen, i barnvagnen, i stora bäddsoffan eller ute på åkern, du vet. En så fin gåva till en liten du tycker om. Min Miniman sover som en prins i dessa minisängkläder.
Jo,jo.
Att börja morgonen i vår takt, med solen som skiner in genom fönsterna lite småblygt och med synen över den där skirt, skirt gröna björken svajandes i skyn. Det är flott att bo på översta våningen, alltså.
Det här är lyx.
Vi har tisdagmorgon och vi njuter så att tårna krullar sig på oss, jag och min Miniman.
Nu- dags att ringa pappan på FaceTime!
(3).
Lillafrun
Senaste kommentarer