av Emmeli | feb 25, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten i magen
Åh, säger jag bara.
Och konstaterar att det inte är en dag för tidigt som jag påbörjar min Liten-ledighet. Jag känner hur himla bra jag mår av det här. Känslan av att äntligen få kunna koppla bort såna där måsten och bara få chans till att njuta av sista, sista tiden på preggoteten, den är underbar. Vänta och njuta, med en lagom otålighet på toppen. Ja, än så länge är den lagom i alla fall. Så fort M kommer hem igen så kommer jag säkerligen bli lite småtokig och påbörja operation vräkning- hyreskontraktet har gått ut. Ta mig inte på orden. Okej?
Nu laddar jag, helt enkelt. Och ska fylla dagarna med sånt som ger energi.
Idag har jag varit nere på stan och ätit lunch med ett gäng efterlängtade. Personer som sedan i somras har en varsin plats i hjärtat. Såna människor som ger energi och kärlek, klappar på magen med glittrande ögon, säger att jag ser ut som en nyponros och lämnar söta presenter, kramar och säger Lyyycka till nu!
En mysig stund som jag är så glad för.
Liten fick en mössa. Alltså, kolla. Förstår du hur gullig han, ja just det-eller hon, kommer vara i den?
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 25, 2014 | Emmeli funderar, Liten i magen
Idag står det i min almanacka, med stora bokstäver, att – Liten-ledigheten-kan-börja!
Med två veckor kvar till beräknad förlossningsdag. Känner mig stolt över mig själv och såklart väldigt tacksam. Hade jag inte mått så bra som jag gjort hela vägen, då hade det nog varit väldigt tufft att hålla den där plugga-i-räser-fart-planen.
Jag kände lugnet som sköljde över mig igår, precis när jag landat innanför dörren och kunde ringa till mannen och säga Nu är jag klar.
Att min dag idag, skulle börja med en morgonpromenad med kameran runt halsen, det kändes helt givet. Särskilt när vädret är såhär; strålande sol, snödropp, bar asfalt på sina ställen och 5 plusgrader. Underbart, ljuvligt. Men, det stämmer inte.
Nä. Det borde inte vara såhär varmt nu. Vad är det som händer egentligen?
Under tiden jag inte orkar fundera på det där med vädret, om det stämmer eller inte. Då njuter jag. Njuter av solen mot kinden och värmen. Att kunna öppna jackan för att släppa ut värmen som bara osar. Att stanna och andas.
Tisdag alltså.
Och jag har min första dag. På den där efterlängtade Liten-ledigheten. Med friskluft i lungorna ska jag äta en sen, sen frukost. I lugn och ro.
MÅ SÅ GOTT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 22, 2014 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten i magen
Vi har lördag här i lillastaden.
Nä precis, det är inte bara lördag här. Det är lördag överallt. Och det känns. Det är sådär lugnt utanför lyan; inte ett ljud och snön ligger stilla, stilla på träden. Här inne, sörplas det kaffe, OS-tv:n är på och mannen upprepar orden men sätt dig ner en stund! , om och om igen. Ja, idag när jag vaknade, intrasslad i en älskads armar, så kände jag plötsligt; Nämen nu bäbis, nu kan du få komma ut. Eller inte nu, men väldigt snart. Jag känner mig lite frustande; energin är på topp och det liksom kryper i kroppen. Jag är laddad.
Att vänta.
…på att en blå pärlhyacint ska slå ut. Eller att vänta, på att en bäbis ska födas. Väntan. Speciellt.
Det är en helt vanlig lördag, egentligen. En sån där, då kaffekoppen sitter fast lite längre i den ena handen och morgonrocken värmer kroppen en stund extra. Men mitt ibland det där vanliga… så väntar vi. Inte bara på en att en blå pärlhyacint ska slå ut. Nä.
Vi väntar på att en bäbis ska födas.
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 21, 2014 | Jag och M, Liten i magen, Shopping
Fredagarna är mina älsklingsdagar.
Jag tycker om veckans andra dagar också, men fredagarna är speciella, så är det bara. Särskilt eftersom dom nu på slutet ofta inneburit morskan-besök. Som du vet, så fullkomligt ääälskar jag morskan-besök. Sorgligt att träffarna snart är över. Så nu njuter jag av varje gång så mycket jag bara kan. Idag var det ett långt besök, vi gick igenom allt möjligt. Till exempel hur M ska agera ifall att bäbisen är på väg ut när vi sitter i bilen, på väg mot BB. Kära nån vad pirrig i magen jag blev då!
Hjärtljuden var sådär stadiga och vackra som vanligt. Preggo-lyan hade inte växt någonting från förra gången… men då låg den i och för sig lite över tillväxtkurvan, så nu var vi mitt på igen. Ingen fara alls med andra ord. Bäbisen ligger så långt ner nu, så det är därför helt enkelt. Skönt för mig, då det betyder att jag kan andas bättre!
Efteråt blev det en liten sväng på stan. Liten behövde en filt. Och pappan fastnade för en mini-hood-jacka och mini-mys-bralla i storlek 50, som matchar mammans mysdress. Ja, jag kan väl inte påstå att jag inte fastnade för den. Det vore att ljuga stort. Så, återigen, kunde vi inte hålla oss. M har nu kittat både mig och Liten med mjukt och skönt inför BB-vistelsen.
Det känns ofattbart och magiskt.
Nu ska jag ta en promenad i snöyran, bort till vännerna. Det är hockey. Och ojsan då, nu blev det visst så bråttom att lillafrun får vanka dit på egen hand, eftersom M aaabsolut inte kunde vänta en sekund till…utan ordagrant sprang ut genom dörren, med frusna kärleksmums i burk och med mössan på sned. Älskade man.
Önskar er en trevlig helg, braiga Ni!
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 21, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Liten i magen
Åh. Han är hemma igen.
Sent igårkväll kom han hem. Trött, med ruffsigt hår, röda ögon men med det där leendet som säger mig allt. Åh, du är hemma igen, suckade jag. I samma stund som jag skrev orden nu, suckade jag också. Kanske tycker du att jag tjatar, men det äär väldigt speciellt att vara solokvist på veckorna, såhär preciiiis, precis i slutet av preggoteten. Så det är med stor lättnad som jag ser på mitt gröna-kryss-schema, som bara har några få tomma rutor kvar.
Och idag är det ju fredag, igen. Älskade, älskade fredag. Jag känner mig lite som en zoombie efter en natt av jag vet inte hur många uppvak, osmidiga vändningar från ena sidan till den andra och för att inte tala om alla preggo-kissningar. Det, är en sak jag är less på faktiskt. Att springa på tjotta typ 200 gånger om dygnet…. det är nästan ingen överdrift. Men något jag njöt av vid varje gång jag eller Liten väckte mig, det var att se den där vackra mannen som låg utslagen, alldeles bredvid, efter en vecka av alldeles för många timmar jobb varje dag. Allt för att så snabbt som möjligt komma hem till lilla familjen.
Så nu tar vi helg och laddar energi, hemma i den skinande lyan, med den vaaaansinnigt raka hissgardinen och med såna där oceaner av den bästa sortens tid; tillsammanstid. En helg med planer, antal få.
Ett utav av dom få är inom en liten stund… favvo-stället du vet! Liten laddar upp med fredagshicka.
Fredag- NJUT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | feb 20, 2014 | Jag och M, Liten i magen
Jo just det.
Vi hade ju syjunta hela helgen lång, den helgen som var alltså. Eller vi och vi. Jag höll mig så långt ifrån symaskinen som det bara gick. Serverade mest kaffe och varma bullar och sa Åh, vad fint det blir.
Ett spjälskydd för Litens spjälsäng, var det som stod på att-sy-listan. Eftersom jag har noll koll på sånt här, så tänkte jag att det kan väl inte vara så svårt? .
Men alltså.. det var betydligt mer jobb och pillergöra än jag hade kunnat föreställa mig. Sen vet jag att mannen är så vaaansinnigt noggrann också, så inget lämnas åt slumpen. När kvällen hette sen söndagkväll och M bara hade några sömmar kvar, då råkar jag kläcka ur mig att ojojoj, så bra det har gått allting. Det har verkligen inte krånglat någonting! OCH DÄR, gick nålen av, ja…
Vilket antiklimax.
Mannen börjar sy det sista för hand. Sitter där under lampan med den lite bekymrade rynkan i pannan. Tack och lov får han snabbt nys om att ica eller coop kan ha symaskinsnålar, så vips försvinner han ut genom dörren. Och hem tillbaka, kommer han med typ fem olika storlekar på nålar och kan fullfölja. Söndagnatten var precis på väg att övergå till måndag, när vi stod där och hängde över den lilla sängen och, av någon anledning, viskade till varandra att här kommer Liten att sova gott.
Så nu, när man kikar in i vårt sovrum, så står där en spjälsäng. Med ett pappasytt spjälskydd i vitt, med bred vit spets och ett babynest som gör vilken grå dag som helst, färgglad.
Nu är det minsann snart bara att vänta kvar, på att-hinna-göra-innan-bäbis-kommer-listan. Sängen är bäddad med fluffigt täcke och isblå filt. Och Pretty woman sitter där i hörnet och väntar på sin blivande bästis.
Den där lilla mini-pyjamasen ligger på stolen bredvid. Redo att värma den lilla kroppen. Den som bubblar inom mig och enträget visar att Det är trångt här inne, jag kanske vill ut snart. Jag säger inte när. Men snart..
En syjunta-helg som ruskade om mig och mannen. Som gjorde att vi viskandes konstaterade att Snart är han, eller hon, här.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer