av Emmeli | sep 29, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Sommarhemma
Ja, så blev det måndag och dagen vi packade väskorna, tittade ut genom köksfönstret en sista gång och sedan drog mot norrnorr.
Vilka fantastiska dagar vi har haft. Mannen har visserligen jobbat som en galning och inte alls haft mycket till ledigt. Men ändå, vi ha varit där vi älskar att vara, och det är liksom det som räknas. Jag och Liten har haft lyxdagar, varje dag.
Vi åker hemåt med massor av friskluft i lungorna, ett gäng svettiga träningspass för morsan, magarna fulla av himmelskt god mat och så en massa sömntimmar in på sovkontot.
Sista septemberveckan för året, startade idag. Vi har sagt hejdå, igen och befinner oss nu i norrnorr.
En stor bula, en lyckad bilresa, ett välkomnande av lyan…. i form av en exploderad glaskupa från lampan inne i klädkammaren. Det var glassplitter överallt. En stor suck. Men vips var det bortstädat, vi hade tvärhandlat och nästa minut var vaniljljusen tända, packningen halvt uppackad och älskade gullvännerna satt med oss vi middagsbordet och åt.
En sak till! Jag är lite sur. Eller ganska mycket sur. Har ikväll upptäckt att alla våra merinoullskläder, dyra sådana, är malätna. Hål överallt. Såå surt. Materiella ting, men det är ändå surt, det måste jag få tycka.
Så Japp. Det var vår måndag. Både lite ris och lite ros.
Just nu dricker vi kaffe, bäbismyser och har det himla bra. Slutet gott, allting gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 28, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Sommarhemma, Träning
Ett kramande hejdå till Torehunden. Innan vi åkte från hemmahemma och mina älskade päron. Dom som alltid ställer upp, i vått och torrt. Som finns där och svarar i telefonen oavsett tid på dygnet, som vill göra allt det bästa för oss allihopa och som kramar och älskar oss, precis lika mycket nu, som då. Då, när vi var små.
Mina älskade pojkar och så Torehunden. Han, som är så grääsligt avundsjuk på Sixten, att det nästan är lite skrattretande. Lilla hunden, med dom stora känslorna.
Vi rullade in på gården till vårt Sommarhemma. Plötsligt blev vädret så vackert. Varmt och sol.
Jag och Storan har varit ute och mysjoggat. Och pratat och pratat och pratat. Det var underbart skönt.
Och titta här! Tror du att jag är peppad på att åka härifrån imorn?
Jag har suttit på bron, vid gammhuset, och filosoferat. Och jag säger inte att det är lätt, att allt känns så bra just nu. Jag säger inte att jag mår som allra bäst. Men jag säger, att jag är evigt tacksam för min älskade familj. Både den stora versionen och min alldeles egna. Den Lilla.
Nu ska jag njuta allt jag kan av den här kvällen. Och så ska jag säga några gånger till, till mig själv; Du är faktiskt också bara människa. Och det råkar faktiskt, vara helt okej.
Tänk att det ska vara så förbaskat svårt, att erkänna det för sig själv.
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 27, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Sommarhemma
Vilken mysig dag det var igår.
Jag, mamma-mormor och Liten tog bilen mot stan. Jag hade kunnat vända bara vi kom fram, var liksom dönöjd över att ha kört själv och dessutom kört fel och svängt av E4an och kommit rätt igen och lyckats parkera bra bland löningstokiga. Men, såklart vände vi inte. Vi strosade runt, och jag njöt så. Mamma var min personal shopper. Jag har liksom struntat i det där med att shoppa kläder till mig själv, ett bra tag. Det är ju bra, såklart. Men jag älskar ju samtidigt det där. Så jag stod i provhytten och mamma hämtade det ena plagget efter det andra och sa prova här! å, den var du fin i! ta den här halsduken runt dig också.
Ja, där har ni framsidan, förresten!
Så, sådär höll vi på, jag och mor. Och så åt vi lunch och shoppade åt Liten och gick på kullerstenen genom spöregn och blåst och blev blöta och kalla och efter att vi strosat färdigt tyckte vi att det var väldans skönt när vi väl kom fram till bilen igen. Vi åkte hemåt och landade på direkten i Mäjadalen. Där startade vi fredagsmyset tidigt, umgicks i köket allihopa bland mysig fredagsmusik och Storan kokade himmelsk kantarellsoppa och det gjordes vitlöksbröd, bakades äppelpaj och Liten, han var omringad av såna som älskar han. Alla, alltså.
Vi åt och mådde som prinsar och prinsessar och när det blivit natt och var så svart att man knappt såg någonting där utanför, då åkte vi hemåt, jag och Liten. Vi väntade och väntade, på pappan. Minimannen sov och jag låg på aga. Väntade, på han som igår pendlade ett avstånd som man inte ska pendla på en dag men som han gör för att han älskar och vill vara så snäll jämt. Han är ju sån, min M. Och åh, så gott vi somnade alla tre när han väl stod där i regnet på bron, kring två i natt.
Idag tog vi sovmorgon. Det stormar utanför fönstret och det är lördag. Min älskade man ska iväg om några timmar igen, så nu njuter jag och Liten järnet av att ha honom här med oss.
Ha en fin helg alla Ni!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 25, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Sommarhemma, Träning
Hur vi har det och vad vi gör och sånt?
Nästan alldeles föör bra. Men vi behöver det här, precis nu. När vi åkte söderut i tisdags så kände jag mig lite som en urvriden disktrasa, visserligen hade jag sovit som en klubbad under ett halvt dygn, men jag behövde mera. Av just, det här.
Att kunna kvista iväg till Storan och babbla sönder hela världen.
Träna ute-på-gräsmattan-pass tillsammans, precis som i somras, tillsammans med M och henne. Att mysa med syskonbarnen och bara ha det sådär himlabra. Och efter en dag i Mäjadalen, drog vi till Litens mormor och morfar.
Där blev vi mottagna med storkramar och pussar och mammalagad mat och sedan pappsens specialité; fixa relaxen så den osar värme,lyser av ”luktljus” (han menar doftljus, men det är så gulligt när han säger luktljus. Älsklingspappa!) och sedan säger han Nu är bastun varm, det är bara å gå ut!
Så där satt vi igårkväll, bara mannen och jag, och andades såna där suckar som betyder Å kära nån vad skönt det här är. Under tiden hade Liten världens bästa barnvakt där inne. Och det är så fantastiskt att se, hur han älskar sina mor- och farpäron. Inte ett dugg blyg och tycker liksom att varför har vi inte setts på länge, mormor? Och så tar han tag i hennes hår och kinder och pussar och kramar, på sitt lilla vis.
Ja. Vi äter och sover och bastar och äter mammas äppelpaj och helt enkelt blir sådär lyxigt ompysslade. Igårkväll var vi så trötta att vi inte ens orkade åka hem till vårt Sommarhemma, utan blev nerbäddade i bäddsoffan hemma hos mamma och pappa.
Då kände jag mig liten igen och tyckte det var så mysigt att sova hemmahemma. Jag och Liten slocknade i soffan innan vi kröp ner i den nybäddade bädden.
Att idag få sova lite längre, vakna till den här utsikten
och höra en glad bäbis från nedervåningen som leker med sin mormor och morfar. Äta frukost tillsammans. Gå ut och gå i det fantaaastiska höstvädret.
Hasa ihop i en hög på altandäcket, bara jag och M, pratandes om allt mellan himmel och jord. Dricka kaffe framför brasan som sprakar där inne. Spela piano på mitt älsklingspiano.
Äta världsgod pytt-i-panna.
Springa tommelmorundan med mannen. I sån där fart som jag bara lyckas pressa mig till när han springer där bredvid.
Ja, ni hör ju.
Vi har det bra. Och njuter såå!
Ikväll är vi bjudna på middag till mina svärpäron. Bäst att slänga sig i duschen och fräscha till denna eftersvettande kropp.
Det här, är livet.
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 24, 2014 | Sommarhemma
Jag hittar inte orden.
Orden som skulle passa nog bra, för att beskriva hur det känns. Att få vara tillbaka i huset vi fortfarande kallar för vårt Sommarhemma.
Vi rullade in på gården, sent igårkväll. Resan gick så himla bra, absolut den bästa någonsin och då har dom andra resorna ändå gått bra, förutom den i somras på väg till Gotland, då. Och än fast det var kolsvart, hurviga minusgrader och vi knappt såg någonting, så kände vi. Den den där känslan, som viskar om hur bra vi mår, här.
Och medan mannen och jag stökade in oss, nattfikade, bäddade sänghavet, tände ljus, spelade mysmusik och rejsade runt med såphinken i högsta hugg. Så sov han. Lillprinsen som ju faktiskt bott halva sitt liv här och tycker att det känns som att komma hem. Jag förstår honom.
Vi har sovit så gott i natt. Och idag vaknar vi till en onsdag-mitt-i-veckan, så frostig och vacker. 
Och nu är vi här, alltså.
Nära våra hemmahemma, nära våra älskade familjer. Nära Storan (!) (jag och S ska dit på stuberten!). Och nära det där lugnet, stora vidderna, fönsterutsikten, sänghavet, det stora köksgolvet, där jag och Liten älskar att dansar tillsammans.
Här inne är det varmt och gott. Där ute är det kyligt och luften är så frisk. Jag var ute med kameran tidigt i morse. Gick mest runt runt och gjorde spår i gräset, spåren viskade om att någon lycklig gott där och filosoferat och liksom klappat om, något som hon älskar. Stegen var inte stora. Innehöll ingen som helst fart. Var bara där och njutande. Och det är precis så vi ska ha det här nu, några dagar. Bara vara här och njuta. Och älskade mannen har förstås ett gäng jobbuppdrag. Men han ska förhoppningsvis kunna hålla sig lite ledig han också. Han är så duktig och vi är så stolta över honom, jag och Minimannen.
Vi ska bara äta och sova och vila och träna och vara ute i friska luften och umgås med Litens mormor och morfar och hans farmor och farfar. Och så ska vi dansa på köksgolvet, mysa i den där stora sängen som är så stor att vi kan rulla runt åt alla håll och kanter. Och bara, bara vara-vara.
I huset, vi älskar och kallar för vårt Sommarhemma.
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 2, 2014 | Hem och Inredning, Lyan, Sommarhemma
Ett köksfönster.
Det, här i lyan. Fullt av pelargonknoppar som håller på att slå ut. Röda. Precis dom som stått i vårt Sommarhemma hela sommaren. 
Det känns bra, att ha dom med hit. En liten del av huset, här inne i lyan. Jag längtar tillbaka, det vore lögn att säga annat. För den skull trivs jag inte sämre här. Men det där stället alltså… vårt Sommarhemma.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer