av Emmeli | apr 30, 2016 | Lilla familjen, Norra Drömgården, Sovrummet
Där är den ju!
– Litens nya Sovhörna. Faktiskt blev den så söt att jag nästan får dåndimpen av att titta på den. 
Ja, sådär blev det. Och det är ju så vansinnigt roligt att ha en ungefärlig bild i huvudet på hur man önskar, leta sig fram och så till sist få se resultatet. Där ser ni vad jag skulle ha trälådan till också. Nattduksbord kombinerat med liten bokförvaring.
Och där hamnade såklart småblommiga fyndet. Som ett överkast.
Liten var ju med på Färgaffären förra fredagen, bar med sig den där resväskan till höger i bild, klargjorde tydligt för Herr Färg att han skulle måla säng och mamman förklarade att det var precis den där resväskefärgen vi var ute efter. 
Mintigt, småblommigt och pastelligt så det förslår. Sovhörnan storlek Mini, redo att börja användas. Snart….. mamman ska bara vänja sig vid tanken på att inte ha liten sovvarm tvåårig kropp nära, nära om natten. 
Nu ska vi ha lördag och Sista April. Solen skiner och i hjärtat är vi varma efter en så mysig fredag här hemma på Gården. Och efter en fredagkväll, där vi var på ett så kalasigt kalas! Nu väntar en helg, en hel lördag och hel söndag. Massa, massa Tillsammanstid med M och S. Jag ska njuta så mycket jag bara orkar!
Ha en fin Sista April!
PS. Nu är Våriga Nyblom Kollén-tävlingen avslutad och en vinnare (bland alla cirkus 100 tävlande!!), kommer att dras nästa vecka! DS.
Lillafrun
av Emmeli | apr 15, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården, Sovrummet, Träning
Det är fredagmorgon och jag kliver upp, alldeles själv, efter natt med sån där sömn jag vet att jag är otroligt bortskämd med. Liten har inte feberyrat i natt, vi har istället sovit som tre björnar bredvid varandra. Jag smög mig upp och började dagen med ett skönt morgongympapass. Man blir ju glad av att bara säga gympa, liksom. Nu är klockan strax efter tupptid och det är fortfarande så tyst, så tyst här hemma. Pojkarna ligger fortfarande och sover där inne.
Jag fortsätter smyga- Knipsar av några bilder på dom nya sängkläderna som jag egentligen ville ha förra året. Men då sparade vi varenda korvöre till en viss Drömgård vi vara smått maniskt besatta av att kunna köpa. Smått magiskt var det därför igår när jag fick bädda in just dessa lakan, i vackra Sovrummet hemma på vår gård. Sängkläderna är som tagna ur en florabok. Hur fina som helst.
Hoppas, hoppas den här lilla prinsen mår bättre idag. Jag tror det, då febern verkar ha stuckit.
Nu ska jag gå och väcka mina två, duka fram god fredagsfrukost och sen ska vi dra iväg på förmiddagstur. Förena nytta med nöje. På en och samma sväng ska vi låta en Musikfrökenmorsa, som igår var stressad över missat jobb, få fixa lite snabbt jobbfix. Åka till brädgårn med stora släpvagnen bakom bilen. Och till sist hamna där jag hoppas och tror att jag kan hitta den där önskade färgen på blomsterna till våra vårplanteringar. Det här känns redan nu som en himla bra dag. Kanske det bästa med att ha haft en småmoloken dag; att få vakna till en ny dag. En bättre sådan. Att få känna att vi har en hel, hel helg framför oss. Med Lilla Familjen samlad. Det, är också så fint att det inte är klokt.
Ha en fin fredag alla ni, så hörs vi!
PS. Tävlingen som jag hintade om i DET HÄR inlägget, är absoluuut inte bortglömd. Den bara väntar in några dagar. Till Finaste Textilföretaget är färdig med sin nya hemsida! Så håll ut, den som väntar på något gott och allt det där.. DS.
Lillafrun
av Emmeli | feb 24, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Sovrummet
Nånstans där bland alla täcken och kuddar ligger en sovande Liten.
Jag vaknade före min lilla skatt och låg och bara tittade på honom. Han är den vackraste Minimänniska jag vet. Med sötaste tårna, lenaste kinderna och det varmaste hjärtat. 
Denna beundran över sin unge, alltså. Något helt magiskt. En beundran som bara bara växer. Från Störst av Allt, till ännu större. Och så vidare..
Pappan känner precis likadant.
Nu skiner solen in i huset och vi är vakna båda två. Liten har ringt sin pappa och snicksnackat.
”Heeij! Pappa koka ääi! (hej! pappa koka ägg!)”
Ja, det tyckte han att pappan skulle komma hem och göra. Mamman föreslog att hon skulle koka samma gröt som igår, då jag ju tyckte den var übergod (russingröt. havregrynsgröt som kokats med russin. och så äppelmos till)… fast då fick jag till svar; ”nej mamma, de var ju blä!”
Jo, jo.
Sisse och papps pratar i högtalartelefonen. Schysst, så får mamman också vara med på ett hörn…
Pappan är på väg hem så om ett par timmar eller så, så börjar tillsammans-onsdag. Bästa. Tills dess fortsätter vi mysigt Mamma-och-Liten-mys här; kokar ägg och slevar jordgubbar i filen, väcker oss i den takt vi känner för och bara har det lugnt och skönt.
Åh. Jag är så himla tacksam över all tid tillsammans med Liten. Pappan jobbar en del uppdrag långt hemifrån, med en natt eller två borta. Men kompenserar alltid med mycket hemmatid också. Älskade liv!
Nu ringer äggklockan.
Mamma, ääi kjlar! ropar lillvän.
God morgon, onsdag! säger vi här hemifrån Drömgården.
Lillafrun
-och Liten.
av Emmeli | feb 17, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården, Sovrummet
Onsdag.
En lyxig sådan.
Där vi sover tills vi vaknar av oss själva. Inte särskilt länge, men längre än om vi skulle gett oss iväg på jobb och Förskola, förstås. Äter frukost och sörplar kaffe i långsam fart. Skuttar runt i pyjamas och leker (ni kan nog gissa vem… inte är det mannen..). Nu jobbar tvättmaskin och tumlare på och vi ska klä på oss och gå ut i snön och leka. Hemmaonsdag, alltså. Håhå, så skönt!
Må så gott!
Lillafrun
av Emmeli | feb 3, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Sovrummet
Ett februarisovrum… 
Åh, så himla gott jag sovit i natt. Ja, alla tre.
Natten mot igår vaknade Sisse typ vid tre och var vaken en stund? Först sa han, med små bokstäver; mamma? mamma, inte ha. Jag låtsades inte höra honom. Då tog han i med sina stora stäver; Mamma, INTE HAA! . Han jättestörde sig tydligen plötsligt på sitt nattlinne. Det skulle av. Sen skulle pappa koka välling åt honom. Mitt i natten. Händer ju aldrig? Nåväl, efter lite nattbestyr, så slocknade han i alla fall. Men jag aga-sov därefter och väntade på tidiga ringklockan.
Vi är pinsamt bortskämda med bra sömn för att ha en liten minimänniska i huset. När han var 7 veckor började han sova hela nätter, innan dess hade han redan från första nätterna i livet längre matuppehåll under natten. Efter 7 veckors ålder kan vi nog räkna på två händer som det varit någon nattstund vi varit vakna med honom. Någon liten tand som gjort ont, nån stund med växtvärk, snuskjukan innan jul, och så ett par febertoppar som upptäckts nattetid. Jag är typ rädd för unge nummer två… tänk om det blir ett liten jag-tänker-vara-vaken-dag-och-natt-unge? Ja, det får bli vad det vill. Vi längtar så, oavsett!!
Jag fantiserar och drömmer redan om svintidiga morgnar med liten mjölkklunkande bäbis, att få se Liten tillsammans med sin lillasyster/lillebror, synen av M´s vackra händer som omfamnar en liten, liten nyfödd pärla. Åh. Sommarbäbis, lilla Pyret i magen. Vi längtar efter Dig.
Men ja, igår eftermiddag när jag kom hem från jobbet så var jag aptrött. Ville ändå ta till vara på ljuset samt gå bort lite av den hejdlösa träningsvärk som spridit sig i kroppen. Så vi var ute på en långpromenad jag och Minimannen. Sen lagade vi middag och hade kväll tillsammans, han och jag.
Liten ville leka och att mamman skulle spela favoritlåtarna på pianot så han kunde dansa och så. Såklart gjorde jag det. Det går liksom inte att säga nej, än hur trött man är, till en liten pojke med snälla ögon som knyter lillnäven, höjer den i luften och säger mamma, hej! och samtidigt smådiggar med lillhuvudet som för att visa att det ska svänga (jag vill bo i en svamp, annars får jag kram- HEJ! Därav hejjet med lilla handen i luften!)
Så vi spelade svängig musik och dansade så länge vi orkade innan vi släckte lampan tidigt och sa godnatt.
I natt har det varit en vanlig natt och jag känner mig pepp på den här lediga mitt-i-veckan-dagen. Mannen är hemma också, men mest bara hem och vänder. Mysigt ändå att kunna äta tillsammansfrukost mitt i veckan.
Det kan tänkas att det upplevs som tjat snart; men åååh vad det är underbart att ljuset är på väg tillbaka. Jag får glädjepirr i magen varje gång solen skiner in och gör rummen ljusa. För att inte tala om att stå ute och rikta ansiktet mot solen, som värmer gott redan nu i februari.
Ha en fin onsdag!
Nu väntar godfrukost här efter en lyxig sovmorgon.
Lillafrun
av Emmeli | jan 23, 2016 | Lilla familjen, Minimannen & Juniflickans kläder och ting., Norra Drömgården, Sovrummet
Lördag!
Jag söker på webben efter ”okej pappa”….Här är kontakterna för ”Mamma”…
Jo. Här vaknade vi av en robotröst från Morsans telefon. Det var den där betjänten Siri som försökte göra Liten nöjd efter hans önskemål att hitta mamma och sådär. Jag och M vaknade med ett skratt när ungen satt med telefonen mot örat och Siri pratade högt med den där entoniga rösten. A! sa S bestämt när Siri svettigt försökte söka efter ”okej pappa” på webben..
Och den här helgen är en sån där sällsynt variant; när M inte sänder under lördagen utan istället är ledig både lördag och söndag. Det känns så himla, himla lyxigt dom gånger det dyker upp en sån här helg. Nu har vi mysig lördagmorgon här inne i värmen. Ute är det tjugo grader kallt, vi sörplar varmt kaffe här inne (jag håller på att öva tillbaka mig lite i kaffesörplandet. Det är ju så mysigt med kaffe och nu börjar jag faktiskt tycka det är lite smågott igen. I alla fall i M´s sällskap. <3) och Liten är lycklig över kalasskjortan han fick av sin pappa när han vaknade. Han tycker ju om fina kläder och jag tänkte att vi ju ska på kalas i dag, så då passar det bra. Ja, så är han- nästan för bra.
Medan lilla Prinsen håller på att, i busig tystnad, sortera skrivbordslådorna , så sitter Päronen i finsoffan och, überentusiastiska och nostalgiska, sjunger med i Bumbibjörnarnas introsång. Vi har ju bara typ en tv-kanal, Litens kanal (Barnkanalen). Det där med tv prioriteras inte här hemma, varken att ordnas eller att se på, som ni kanske förstått. Men nu har vi i alla fall den där mackapären framme så lillvännen kan se någon stund nu och då. Och när vi väl sitter här, som nu, då får vi skylla oss själva och helt sonika se på Bumbibjörnarna…
Nu ska här njutas tillsammanshelg. Jag blir pillrig av bara tanken. En hel helg liksom!
Lillafrun
Senaste kommentarer