Morgongympa för stora och små.

God morgon!

 

– här kör vi morgongympa, hela familjen. En tommelmorunda för dom vuxna och ligga på mage-träning för Liten.

IMG_4817 IMG_4821 IMG_4826 IMG_4823

Med kudden fortfarande kvar i fejjan, startade vi dagen på skönt vis. Kändes inte lika självklart innan man öppnat dörren. Men sen så! Frukosten smakar aldrig så gott som efter en morgonrunda. lkl

Och Minimannen, blir så arg när inte armarna hänger med som han vill… huvudet och benen är med. Men vänta! … var han 6 veckor eller 6 månader? Haha. Starka Liten, mamma och pappa blir så malliga över dig.

Nu ska jag sätta mig ute i solen och sörpla morgonkaffe.

Allt gott!

Kram/lillafrun

Precis. Precis. Och precis!

Jag har precis kommit hem ifrån en promenad med min minsta prins.

Vädret får en att bli alldeles nipprig. Bara april, men luften är redan varm, av en hög av plusgrader. Det grönskas, bäcken porlar och fåglarna kvittrar.

Idag har vi arbetardag hos Storan. Det krattas och grejas i trädgården. Barnen leker, ena systerdottern kvistar ner på affären med moppen för att handla till att göra hamburgelunch. Liten njuter. Äter, gör mamma till blöjbytarproffs och sover. Pappan i Lilla familjen servar bilen, så att den är redo för ytterligare ett gäng mil genom landet.

Och jag, jag kan inte annat än att njuta av hela alltet. Har precis (Ja, detta precis stämmer bättre än det första i inlägget… det hinner ibland hända en del ifrån ord ett tills själva publicerande. Oom man säger så.) suttit inne på den vackra verandan, servat Liten med lunch och fått ett leende på läpparna. Det är härligt att se genom fönstret hur dom arbetar… dom där älskade. Och vääääldigt skönt är det, att titta på…!

IMG_4709 IMG_4720 IMG_4723 IMG_4728 IMG_4729 IMG_4730 IMG_4731

Och nu, nu har vi precis klämt en hamburgare och sörplat kall saft. Japp, det hann bli ett tredje ”precis” innan dom här raderna fick en punkt. Härligt!

Minimannen H får stå för dagens ord:

ljhTitta vad skönt jag har! 

… ja, preciiiis så.

Tjingeling!

– vilket struligt inlägg. Men så är livet! Struligt, med en porlande bäck och en krattande familj på toppen!

Kram/lillafrun

Nu är jag i kapp.

Nu är jag i kapp. Dagarna alltså.

IMG_4625

Ja, dom har varit, och är så fullsmockade, att det nästan är svårt att hänga med. Men nu, nu är jag i kapp.


IMG_4633IMG_4638Älskade syskonbarn. 

Det är annandag påsk och ena storasyrran med familj har återvänt hemåt stora staden. Det är ju förbenat synd att det ska gå så snabbt, dom här dagarna man har tillsammans med tid att bara vara. Det har varit en bra helg. Kollokänslan har varit på topp och att frukosten intas i timmar, i olika sittningar, att vi dukar ut oss på altanen runt en massa olika bord, bastar i omgångar och ja, lever taikonsliv helt enkelt… det är tjusningen med hela alltet.

 Jag är så himla glad över min familj. När jag tänker på den så ser jag en blombukett framför mig, med ett fång olika blommor. Alla olika, men tillsammans matchar vi bra. Hejja mamma och pappa för att ni gängade er för typ en maaassa år sedan och fixade finfamiljen. <3

Trots att det står söndag i almanackan, så är det ju ändå måndag. Och måndag för mig och min hunk betyder början på ny träningsvecka. Gärna ett pass som är liiite för jobbigt, då är man igång med veckan sedan, liksom. Idag blev det ett tabatapass med 6 block. 24 minuter av kämpan. Både puls och styrka blandat. Vi hade både en syrra och en mamma som hejade på oss. Det gjorde att vi liksom tog i liiite, lite till. Syrran som drog i morse, visade mig en övning i TRX:en, som jag nog tusiken måste fota och visa dig. Jag säger bara; rooooompa! Och det var helt underbart att träna utomhus.

Och nu är det kväll, igen. Vi har haft en eftermiddag som har varit helt och hållet ljuvlig. Rena rama sommarvärmen.  Kusinbäbisar, en promenad i tisha, god svärpäron-middag, träff av släkt och bara mys.

IMG_4704jkchkf

Påskhelgen är nu över och jag stoppar den i den där asken. I hjärtat, du vet. Och vi avslutar helgen med världens sötaste bild.

IMG_4445kjhk

På en stor och en liten kyckling. Så långt är du med. Men vad du inte vet, är att den lilla är Sixten. Och den stora är hans mormoster. En miniman i familjen har pysslat. Med hjärtat. Och jag höll på att kolavippa när jag fick se det där paret, med så sneda ögon att man inte kan annat än le och bli varm i hjärtat.

Tack för idag. Gungande barn,blå himmel, sol, svettigt träningspass, familjemiddag och ett par snedögda kycklingar. Vad mer kan man begära?

Det är annandag påsk och vi har njutit av en extra röd dag. Tillsammans.

Kram/lillafrun

 

Det är bara så.

Det är natt och jag borde sova.

Men jag bara måste skriva om dagen, dagboken. Det är bara så.

Morgonen var strålande. Jag och mannen hann till och med köra ett snuskigt jobbigt träningspass ute i pappsens hardcoregym, innan långfredagsgudstjänsten. Det var en sorglig och vacker gudstjänst, precis som vanligt. Liten njöt, förrutom när han tyckte att orgeln spelade liiite för höga toner. Han är mest van vid låga, tryggt, mullrande toner, ifrån sin far menar jag.

Efter en stund av eftertänksamhet så återvände vi hemåt byn igen. Min älskade I kom och hälsade på. Vi fikade och surrade som galningar, i vanlig ordning. Så hiiimla mysigt att ses. Ja, precis som vanligt. Liten fick världens sötaste kläder av henne, som han hoppade högt över.

Sen blev det blev kväll och middagstid. Mamma dukade upp en buffébord som inte var av denna värld. Solen sken in genom fönstrena, efter att dagen i övrigt varit grå,grå, grå. Och det var helt ljuvligt.

eefef yjfghjg

Men så sa det poff och någon väldigt liten och gränslöst älskad, blev ledsen. Ledsen på ett vis som inte vi, jag och M, sett ett spår av tidigare. Ja, det är sant; om några timmar är det lilla knytet sex veckor och nä precis, han har inte gråtit sådär på riktigt, en endaste gång. När morsan är seg att servera mat och så, ja då kan han ju såklart säga till. Men ikväll var det annorlunda. Det hördes att han hade ont.

Om jag fick ont i mammahjärtat?

Ja, om man säger såhär. Till slut var det inte bara en som hade trillande tårar på kinderna. Jag veeet. Vi är galet bortskämda som inte hört vårt barn vara ledset förrän efter en och en halv månad i livet, men det spelar ingen roll. Han hade ont. I magen. Och jag höll på att smälla av.

Det var ingen lång stund. Men det räckte för att både jag och mannen skulle bli helt matta. När Liten blivit lugn och nöjd igen, gick hela Lilla familjen ut på en långpromenad i sena kvällen. Fåglarna kvittrade som i en sensommarnatt. Det var så vackert. Och jag och mannen njöt så oerhört av att se våran älskade där i vagnen, sovandes så gott. Att se det lilla livet må bra igen. Vilken känsla.

Men usch och fy.

Första storgråten är avcheckad och vi klarade oss, alla tre. Men mamma- och pappahjärtat gjorde minsann ont. Liten prickade in rätt dag kan man säga….. jag menar, långfredagen är ju en deppens dag.

Nu ska det bli så oerhört skönt att sova. Kropp och knopp är trött, trött,trött. Musklerna värker skönt och ögonen går i kors. Bredvid mig ligger två män. Dom jag älskar så mycket att det värker i bröstet. Dom sover. Och det finns ingen vackrare syn.

Långfredagen. Mestadels fin, men till viss del, alldeles huvaligen-jobbig.

GODNATT!

-Tack dagboken, för att du lyssnade. Återigen.

Kram/lillafrun

Det gör jag.

Det blev en fin skärtorsdag, det här.

äöläöl

Altanhäng. En tommelmorunda med barnvagnen, fylld av en älskad. Påskkärringar som plingat på dörren, åkandes på kvast och med överfylld kaffepanna. Korvgrillning, Torehunden gjorde aaaallt han kunde för att få sig en korvsnärt. Ett överkroppspass utomhus, tillsammans med M som sa ignorera, det är ingen mening du ligger där och grinar! . Första mötet mellan Liten och mostrar och kusiner, så vackra möten att jag blev alldeles fladdrig i hjärtat. Och nu, är mysbrallan på och Liten är pyjamasklädd och redo för natten. Morsan säger det inte högt, men känner också sig rätt så redo för natten och kudden. Men innan kudden och det där, så ska jag äta en hög med hallon som jag har här, precis bredvid mig. Jag ligger uppe på mitt rum, på min säng. Bara jag. Hör röster surra sådär på ett alldeles lagom avstånd. Huset är fullt av familj. Liten är omringad av kärlek. Här mår jag bra. Det gör jag.

äöl IMG_4193ölklök IMG_4223öl IMG_4234ölIMG_4259mm

Ja. Det blev en fin skärtorsdag, det här.

Allt gott!

Kram/lillafrun

 

Japp.

Nu är det kväll.

Skönt faktiskt. Den här dagen har jag känt mig lite smått moloken. I samma veva som jag bestämde mig för att den här dagen minsann skulle sparkas igång, så bestämde jag mig för att den nog inte alls behövde göra det. Ibland är det ju bara så, man kan omöjligt vara på topp jämt.

Är jag bara människa?

Japp.

Mannen har varit hemmavid idag och jag har verkligen njutit av det. Han bäddade ner mig och Liten, så vi sov två långa och härliga timmar under filten. Ja, för mig var dom långa. För Liten är två timmar mer en liten nap. Det gjorde susen. Eller en början till susen. Ett träningspass brände vi av också, älskar effekten av träning. Droppande svett och jädrar-anammakänsla. Och den där stadsrundan utgjorde också en del av susen. Rundan som till slut blev alldeles strålande solig. Hemma igen åt vi middag, hade en skön stund i soffan och nu har jag slutligen kommit in från en kvällspromenad med mina älskade.

Där har du min dag. Helt underbar, absolut. Jag kommer lägga mig med en bra mycket bättre känsla än jag vaknade med. Susen är gjord, så gott det gick idag. Men den här måndagen. Ja. Den har varit lite moloken. Det får vara så. Det är helt okej.

Är jag bara människa?

Japp.

IMG_4033lkkll

Godnatt!

Kram/lillafrun

G-VMBJT57ZE4