Med smöret i handen.

God onsdag från lyan!

Mitt i den där känslan av tråkighet att lämna ett kära hemmahemma och ett Sommarhemma som blivit något så mycket mer än vi kunde ana, så är det fantastiskt att komma hit. Vi är ju hemma här. Och vi älskar ju inte våra lya mindre, bara för att hjärtat vidgats och blivit förtjust i ännu ett ställe.

IMG_5728Vi har sovit som tre stockar i natt.

Igår när vi kom hem, så började vi packa upp från alla håll och kanter. Slet upp det där stora, stora paketet som Liten fick i doppresent, monterade ihop och sa wow, det är den finaste jag har sett!!! 

och vi grejade på, packade upp, pustade lite över att det kändes som om väggarna anföll, jämfört med i Sommarhemmet där man kan dansa vals i varje rum, om man så vill. Sen upptäckte jag att den där handlingen vi snabbt gjorde, precis innan vi var hemma här, den som bara skulle räcka till middag och frukost. Den hade visst misslyckats lite.. smöret. Smöret, till frukostmackan, för tusan.

IMG_5751Så jag slog två flugor i en smäll; snörade på mig löpardojjorna och stack ut och sprang. På mitten stannade jag på ica, kutade igenom kassen, glad i hågen. Sen sprang jag resten av rundan och hem. Med ett smörpaket i handen.

Det såg nog lite småkonstigt ut. Men det kunde inte brytt mig mindre. Jag sprang för glatta livet och det gick så lätt, trots trötta ben från passet kvällen innan.

IMG_5746Precis när jag kommit hem, så plingade det på dörren. Där stod gullvännerna. Med dom största leendena, stora kramarna och fina paketen till lilla prinsen. Ett mysigt och kärt återseende. Alldeles perfekt, för jag och M var så less på att packa upp att vi behövde några som stoppade oss. Så vi satt där i soffan bland stök och grejs, och njöt av att träffa varandra. IMG_5743

Idag är det en ny dag, vi håller på att finna oss till rätta. Det finns massor att göra. Och jag älskar´t!

Kram/lillafrun

Att säga hejdå till vårt Sommarhemma.

Då rullar vi, då.

Utför den där långa backen, den som är så jobbig som avslut på löprundan, men som jag älskar i alla fall. Jag och mannen viskar hejdå huset, och det suger i magen och tårarna bränner på mig. Jag bara är sån.

M sträcker bak handen till baksätet, där jag sitter, kramar min hand i hans. Säger inget, men finns där. Till vänster, i ögonhöjd, har jag en bunke full av gröna, omogna tomater som vi plockade från plantorna igår. Och till höger har jag min älskade miniman, som har ett gäng orkidéer nedanför sig. Jo precis. Det är totalt fullpackat.

IMG_5665IMG_5678

IMG_5638

Vi är på väg hem nu.

IMG_5643 IMG_5659 IMG_5654IMG_5663IMG_5688IMG_5647


Igår och idag har vi klappat om huset på det bästa vis vi kunnat; tvättat, plockat ihop, packat, rensat, städat.. igårkväll tog vi oss en rast och åkte till Mäjadalen för ett sista sommarpass, måndags-crazy-tabata, tillsammans med världens bästa Storan. Hon, som jag älskar så starkt. Hon som hade förberett med det sötaste paket du kan tänka dig, som tack för att jag varit hennes pt. Alltså..det har varit mig ett sant nöje och det bästa är att hon känner sig starkare och orkar mer. Ännu snyggare har hon blivit också, men det är sekundärt, tycker jag! Vi njöt kvällen där hemma, blev bjudna på ljuvlig smoothie och Liten fick hejdå-pussar i massor. Jag älskar, att dom älskar honom så.

IMG_5703

Jag och Liten kröp sedan ner i sänghavet tillsammans. Jag sa Sixten, det här är vår sista natt här. Han tittade på mig, precis som om han förstod, gosade in sig i sin mamma och somnade.IMG_5661

Och idag vaknar vi till tisdag och den dag som är vår resa-hemåt-dag. Vi har kramat ur det sista och igår och idag har jag susat runt och lite småmoloket fotat ting och vyer och stunder jag älskar med mitt sommarhemma. Som en kaffekopp på bron, äppelträdet, måndagsmiddag på älskade kökssoffan, den vackra vyn, lagårn, Litens jag är på väg hem-packning. Blommorna. Ja, du förstår. Bilder som hamnat lite huller om buller precis här.

Sommaren sköljer över mig som en dusch. Och Jag blir varm.

IMG_5669

Sista ute på trappen-stunden.

IMG_5674

Det här har varit en magisk sommar. Och, hejdå sommarhemma! 

Kram/lillafrun

Det förbereds för något stort.

Och som det förbereds, alltså.

Imorn är det en stor dag. Jag blir rörd av bara tanken och vette katten hur jag ska kunna hålla mammahjärtats stolthets-kärleks-rörd-till-tusen-tårar inom mig imorn, när vår älskade Liten ska döpas.

IMG_5300

Idag, precis som igår, har vi förberett på alla de vis. Nu ikväll har slutpiffen gjorts, med blommor och sånt. Nu är det bara resten kvar… som att imorn tajma att lilla skrutten är lagom nyäten, nysoven, nybytt och så. Men hittills i sitt fem och en halv månader långa liv, så har han bara njutit sig genom livet. Så vi hoppas på en sån dag imorn också!

Förrutom att blåsa ballonger och duka fint, så har jag och M även hunnit med ett tufft träningspass, tillsammans med Storan såklart, ute på hennes gräsmatta, i lagom duggregn. Efter 80 axelpressar och 160 utfallshopp och en massa annat… då är man inte så kaxig. Men ändå lycklig, på det där viset, du vet säkert vad jag menar.

IMG_5255

Och maten, TOmaten (!), smakade himmelkst till middagen. Dom där röda goda, som jag gick ut barfota, över min älskade gräsmatta, bort till gammhuset där tomaplantorna vilar mot väggen. Där, där hämtar jag dom. Och den där köttabiten och halloumin var också himmelska, förstås.

IMG_5261

Nu har jag och M precis kommit från församlingshemmet. Det är piffat och klart och vi ska sno ihop varma kantarellmackor och bjuda svärpäronen, svägerskan med familj och Norge-morfar och A. Det är sista kvällen med gänget, på ena sidan familjen, och det måste vi verkligen ta vara på.

Trevlig helg och hoppas att Du mår bra, du med.

Och HÄR har du dagens pass, om du är sugen att prova det.

Kram/lillafrun

Det är vår onsdag.

Halllojj!

IMG_5101

Jag kickade igång dagen, i Mäjadalen. Tillsammans med Storan och M. Vi körde ett ”sensommarpass” (bestående av 8 övningar. Tre varv. 60 sek av varje övning första varvet. 45 sekunder per övning andra varvet, och till sist 30 sekunder per övning det tredje varvet. Hela tiden 15 sekunder vila mellan övningarna) , som jag hade döpt dagens upplägg till. Det sved skönt i musklerna, kroppen vaknade till liv. Och utsikten?

IMG_5103

Den var väldigt vacker.

Och skitiga?

IMG_5115

Ja, det blev vi.

IMG_5106_wm

Dom gulligaste bärhjälparna hade vi bland oss. Den ena, Batman.

IMG_5109_wm

Och nu. Är vi på väg mot stan. Jag har hoppat i ett par nya jeans (vad är det för klädplagg egentligen? dom täcker så mycket… i sommar har jag knappt nuddat vid ett par jeans känns det som!) och en kofta. Båda ifrån lager 157.

IMG_5130

Brallorna heldiggar jag, men kofta vette tusan.. jag vet inte riktigt hur man ska ha den. Det är kofta överallt, liksom. Men den är ju rosa!

IMG_5125

Nåväl. Till stan ska vi. För en herrans massa ärenden. En ska börja gymnasiet och en ska börja lilla ettan och behöver shoppa lite inför det, det ska köpas presenter till ett födelsedagsbarn, handlas inför ett dop, både mat och något att klä in dopbarnets mamma i och så vidare…

IMG_5116

Japp. Det är vår onsdag idag. Vi är laddade. Hela gänget!

Önskar DIG världens bästa dag, också!

Kram/lillafrun

Att ha haft date, en skratteftermiddag och det där med dyr frys.

 Nu är det den där tiden på dagen som jag bara älskar.

När köket badar i kvällssol, blomhinkarna ute på bron är som allra vackrast upplysta, fjället där mitt emot är så mäktigt och när det näst intill känns som att tiden står stilla här. Det är så lugnt.

Och det har varit en skön dag idag.

Jag och M fick barnvakt till den sovande bäbisen, så vi stack iväg och körde ett backintervallpass på förmiddagen. Bara han och jag. Det var längesedan vi körde ett sånt pass, bara vi, och det kändes sådär fånigt romantiskt. Att kämpa tillsammans, backe för backe. 12 stycken blev det och innan den sista ropade vi nu springer vi för Sixten! Det var jobbigt… för vi båda skulle kunna springa benen av oss, för hans skull.
IMG_5093_wmEfter förmiddagsdaten så lämnade jag dessa två.

Syrran rullade in på gården och hon och jag tog hinkar och glada humöret och drog till skogs. Alltså, vi skrattade så vi nästan kissade på oss under dom eftermiddagstimmar vi spenderade där, bland dom blå. Jag vet inte hur många ställen vi stannade på innan vi hittade dit vi skulle. Men till slut fann vi våra blåbär och plockade av iver, timme ut och timme in. Ja, förutom det där stoppet vi gjorde på mitten, då vi promt skulle åka iväg och se om det fanns ett äääännu bättre ställe, bara en bit bort…. 45 minuter spilltid, på att försöka hitta ett bättre ställe som inte alls fanns. Det bästa stället var där vi var allra först. Så vi hamnade åter där. Och lärdomen?

Man ska vara nöjd med det man har. 

Så med dom orden ringandes, så uppskattade vi helt plötsligt dom där blåbären så otroligt mycket. Och vips hade jag min stora hink full och den där lilla halvfull och ett lock med några små pluttiga kantareller på. Vilken mysig stund, tillsammans med syrran.

IMG_5095IMG_5096IMG_5097Och nu är kvällen här, lugn och vacker och mina händer är blå som jag vet inte vad.

Världens gulligaste Norge-morfars A, hon kom precis in till oss och berättade hur man skulle göra för att få bort blå händer. Jag hade gjort asfel, typ på det viset man gör för att färgen ska fastna ännu bättre..äschdå. Men alltså, så himla mysigt det är, att ha M´s morfar och hans A, så nära. I en hel vecka. Dom bor i sin bobil (husbil, på norska, undra om jag stavade rätt?) på vår stora gård, eftersom ännu ett dop stundar inom kort. Och det hör liksom inte vanligheten att vi träffas så ofta annars, en vanlig vardag, att vi får möjlighet att bjuda just dom på kaffe eller bara ha dom nära och kunna säga god morgon och godnatt . Men nu, får vi det. I en hel vecka. Och det är något vi kommer minnas från denna sommartid.

Näpp, det är lika bra att sätta igång och rensa, paketera och frysa in. Min rygg gör så förbenat ont, efter att jag gått som en krok i skogen. Jag blir så ivrig, så jag rätar knappt på kroppen en endaste gång. Dumt, kan man tycka. Särskilt i efterhand…

Men kära nån, vad härligt med blåbär! Frysen vår, är riktigt ”dyr” nu, alltså.

Godkväll!

Kram/lillafrun

Vill du veta vad det bästa är?

Det går upp och det går ner. Det kan kännas lätt, tungt, roligt och ibland alldeles förfärligt jobbigt. Ibland är förtvivlan större än hoppet. Ibland tvärtom. Det skrattas, gråts, funderas. Och känns.

Livet.

Är det inte så det är?

Det känns. Och det ska nog vara så, tänker jag.

IMG_5067

Idag när jag vaknade, så det kändes det på ett annat vis, än igår. Men ovissheten, var fortfarande där. Jag satte direkt igång och sysselsatte mig, med bakning inför Litens dop. Jag vet att sysslor är bra, för hjärnan och snurrande tankar. Och idag fanns det sannerligen en lång lista som det bara vara att plocka att-göra-saker från; som att baka, tvätta, handla.. och kl 14 skulle vi få besök. Innan dess hade jag hunnit baka en paj, en vinbärskaka med marängtäcke, rullat en herrans massa chokladbollar, varit till kära svärmor och hämtat färska blommor, slängt in en tvätt och till sist, städat huset. Mannen gjorde hundra knyck han med. Och så var vi dom bästa päronen vi kunde också, samtidigt. Körigt. Om jag säger så.

IMG_5054Besöket kom. Och det var förväntan i luften. Kaffet smakade gott och vi pratade och pratade. Efter detta besök, var jag så lycklig att jag bara ville dansa och hoppa och ropa högt; HALLÅ!! Jag är faktiskt jordens gladaste just nu, hohooo!! 

Och sen smet jag in igen, dukade bort, diskade och satte igång med ännu en långpannekaka. I samma veva som jag höll på mäta upp ingredienserna, så rullar dom här in på gården

IMG_5072_wm

Våra älskade grannar ifrån norrnorr. Hela familjen. Majahunden, med tratten och allt! Förstår du, vad paff vi blev?

IMG_5081_wmOch dom där två? Dom stortrivdes. Så fantastiskt det kommer att bli i höst, med dessa två tillsammans.

Så vi bjöd in till middag. Jag, i mitt disträaste skede, fixade klart kakan, samtidigt som jag försökte prata ikapp en hel sommar och berätta och fixa middag och mata en liten. Men så himla mysigt det var. Det är ju helt underbart, att kunna säga kom in! vill ni äta med oss? 

IMG_5085Mannen lagade hemgjorda hamburgare och vi åt så det stod ut genom öronen. Och vad jag njöt, av vänner som känner en utan och innan och som bara fyller hela rummet med en må-gott-känsla. (TACK för att ni kom!)

Vi var tvungna att bryta upp. Alla skulle iväg åt olika håll. Grannfamiljen norrut, M på ett jobbuppdrag och jag och Liten hade ju en viktig date…

Är du beredd, på jordens suddigaste bild, innehållande två blonda med galna ögon?

bildstoran och jag

Alltsåå…

Hög på livet körde vi skiten ur varandra. Liten hade barnvakt av sina favoriter. Och den där blåbär- och jordgubbssmoothien efteråt, var himmelskt. Tyckte både jag och S. Japp, han fick smaka och fullkomligt älskade det. Med blåbär runt hela munnen, bröt han ihop när han inte fick mer.. taskig morsa…

Stora lilla killen. Han ligger nu här bredvid mig i sängen och snusar så gott. Vi är hemma, i vårt sommarhemma, alla tre. Efter en dag av… så mycket.

Nu ska jag sova. Gott. Och vill du veta vad det bästa är?

– … att idag var jag inte gråtig vid tandborstningen. Det kändes bara bra.

Godnatt!

Kram/lillafrun

G-VMBJT57ZE4