Juniflickan bloggar!
Hej. Det är Juniflickan!
Jag är på Gotland! På den där Gården som är min Farfars. Det är jätteskönt här, faktiskt.
Jag tycker det är allra skönast i skuggan. Storebror också. Så vi brukar ligga och mysa såhär. 
Han är så snäll mot mig, Storebror Sisten. Säger högfärdigt, likt en farbror; ”Li-i-lle vän” när han pussar, kramar eller håller om mig.
Jag är fem veckor idag och bara växer och växer. Mamma och Pappa är så himla. himla tacksamma för det. 
Förresten. På tal om mamma, så har hon pratat med Mjölkstockningsproffs idag och det verkar inte alls som att det var det som var kruxet igår. Fine, det blev ömt efter att hon hade legat på mage länge med överfulla tuttar. Men inte hårt, rött, svullet eller stockat. Och det är ju inte första gången hon hamnat på mage i sömnen sådär. Om hon tänkte efter, snurrmamma. Och sen, fanns det liksom inget symptom överhuvudtaget på någon stockning, jag har ju ätit på precis som vanligt hela tiden. Det som gjorde att mamma trodde att det var Stockning, var att hon la ihop det där lite blåmärkesömma, med hög feber och ond kropp. Men tänker hon ett varv till så drack och åt hon inte som hon borde igår, ammade i vanlig ordning och var i steksol hela dagen. Plus alla dom där solstekiga löpturerna hon plötsligt börjat med som gett galen träningsvärk. Kraftigt solsting och en lite småchockad kropp låter alltså rimligare. Idag har hon varit duktig och försökt komma ihåg sig själv lite också… och resultatet är förstås motsatsen från igår.
Hurra!
(Mamma hälsar tacktacktack för att ni är så gulliga med så mycket omtanke. Hon kände sig lite dum när hon ”konstaterat” stockning och ni börjat ge tips… som ju inte alls behövdes. Förlåt hälsar hon. Och kram och tack!”)
Nu har vi precis kommit hem från stranden.
Storebror sover en alldeles för sen eftermiddagslur och kommer säkert hålla låda till sent ikväll. Han är bra på sånt måste jag säga. Hålla låda alltså. Pappa springer vägen hem från stranden. Mamma fick sig en lagom långpromenad i skogen tidigare. Det får tusan räcka för idag. Nån måtta får det vara, trots att det är hur roligt som helst att springa igen. Och jag? Jag njuter av sommaren…
Förresten. I morse flinade jag till mamma och pappa så att dom kolavippade av kärlek.
Hejdå!
/Juni
Visby. Och att aldrig mått såhär…
Vi hade en heldag på stranden igår. Ett par timmar mitt på dagen var det växlande och oerhört skönt att ligga och sova på filten under en handduk. Jag och Minimannen sov bredvid varandra…. jag på mage, samma läge i två timmar. Vaknar och känner i ena matkantinen, vad himla konstigt, och ömt, det känns.. ?
…skiter i det, alla nöjda och glada i övrigt, så jag känner inte efter mer. Efter soliga strandtimmar drar vi hemåt, gör oss i ordning och åker till Visby.
Så himla, himla mysiga timmar med min fina familj.
Vi lät traditionen ”Svindyr Stenugnsbakad Pizza i Almedalen” leva vidare.
Pojkarna mötte upp mig och Juniflickan där i kvällssolen. 
Väldigt god pizza med massa mozarella.
Jag försökte njuta så mycket jag orkade, men inte mådde jag bra. Frös, ont i huvudet och en otrolig träningsvärk… som också kändes som muskelvärk. Tycker ändå att jag blir bättre av mat och massa dryck. Så vi vandrar vidare, mot Utkiken och Guteglass!
Jag och mannen konstaterar att Salmbärsglass är så löjligt gott. 
Sisten var inte alls onöjd över sin chokladiga variant heller.
Så njuter vi av utsikten innan vi traskar ut genom muren igen. Ett sista stopp för dagen;
Vid Älskade Makalöst Vackra Högklint.
Det var ingen jätteklar solnedgång precis, men ändå så oerhört vackert. 
Vi sa hejdå till solen och tackade för idag.
Sen åker vi hemåt, med två sovande barn i baksätet.
Kommer hem och jag bara dundrar i säng. Och konstaterar att jag aldrig någonsin i vuxen ålder haft så hög feber. Helt borta och ”Varm som en kamin” som min älskade fina man, som pysslade om oss alla så, konstaterade. Mjölkkantinen gjorde liksom knappt nämnvärt ont, i jämförelse med kropp och knopp. Men nog förstår jag vad jag dumt nog dragit på mig; Mjölkstockning såklart.
Aaaaaldrig mer ligga på mage i flera timmar, med halvfuktig bikini,på hårt underlag, precis innan man ska amma. Det är ju så jädra idiotiskt, trots att jag tidigare aldrig varit i närheten och inte känt ett skvatt…, så kan man ju vara lite försiktig Emmeli!! …men men. Man lär sig något varje dag. Idag mår jag helt strålande jämfört med i natt, men är sådär sjöblöt i svett och lite ding-dong i huvudet.
Så det var gårdagen, det. Ljuvliga soviga strandtimmar som visst inte var så fasligt bra i slutändan. Pizza i Almedalen. Solnedgång på Högklint. Och en jädrigt varm natt…
Ta hand om er!
Lillafrun
Att leva Ö-liv.
Sötaste Strandraggaren jag vet.
….Här kommer en hälsning från Ön!
Vi solar och badar och har ständigt sand mellan tårna. Leker i havsbrynet och springer oss svettiga. Njuter av familjetid i massor. Somnar gott om kvällen, sover som stockar om natten och vaknar pigga och tacksamma för nya dagar som pärlar sig efter varandra. Dagar som flätas samman och är vad vi kallar Sommarlov.
Ja. Vi har det precis hur bra som helst och njuter såå!
Familjesemester, alltså. Älskar det! 
Här ser ni en utav Sistens favoritstunder på dagen; när han lekt och badat så att han är alldeles slut. Och så slår han sig ner där i skuggan, med trasa-täcke och sover, i timmar, tills hans päron försöker väcka honom.
S tycker att han har ett såå häälit sommalov! och vi håller med honom, vi andra tre. Mysigt att vi i början av vår Ö-vistelse hann med ett par dagar med Farfars och Svägerskan med familj. Nu har dom åkt hem till fastlandet och vi konkar runt bara vi i Stora Lilla Familjen. Så mysigt, både och.
(Han och Jag. Bild tagen med självutlösaren. Bra grej när vi vill fastna på kort samtidigt, den där skäggige och jag). Under tiden barnen sover, sitter jag och mannen och bara är. Pratar om livet, pussas, badar och känner oss sådär makalöst lyckliga.
Dom här dagarna, varendaste en, stoppar vi i vår Hjärteask.
Hoppas att ni har det gott, ni med!
Lillafrun
Kärleksdejtande och Familjehäng.
Igår eftermiddag drog pojkarna och Farfar iväg på vad som nog var bland det häftigaste Sisten varit med om; Traktorpulling. Fråga inte mig vad det är, men nöjda verkade dom vara dom där tre. Själv hade jag makalöst mamma-lyxiga timmar hemma på gården. Tillsammans med Svärmor och Juniflickan. Lillan sov och jag och Svärmor satt i varsin skön solstol, pedikyrade och sörplade jordgubbscrush. Och jag var pirrig i magen och längtade till kvällen; 
Vi var på date igår, Han och jag.
Minimannen stannade på gården för bus med Farmor och Farfar. Och hans päron åkte iväg, (såklart med Lillasyster som date-sällis), och hade sedan en så himla, himla mysig kväll. Tokigt sånt där med en hel kväll av Emmeli-och-Martin-tid. Vi älskar vår Stora Lilla Familj, men det är också fint att nån gång ibland ta en kväll att Kärleksdejta.
Vart vi hamnade?
Här. Vid Leva Kungslador.
Ett av våra favoritställen. Så oootroligt god mat. Ekologiskt och kravmärkt och så otroligt vällagat och gott!
Vi åt det där; Grillbuffén, med så mycket gott att vi höll på att storkna.
Svensk ryggbiff,halloumi, olika röror, potatissallader, ljuvliga kycklingklubbor.. ja, ni kan ju läsa där på skylten.
För en halloumigalning som jag, var det himmelskt att bara gå till grillen och hämta precis hur mycket man ville ha. Och så det där surdegsbrödet att doppa i fetaoströra eller tzatziki. Håhåå!
Och till efterrätt?
Saffranspannkaka, såklart! 
Lilla grodan hade det fint på restaurangen, hon också. Var med en stund, slurpade lite gräddmjölk under morsans blus och somnade sedan om. 
Vi åkte sedan in till Visby.
Vandrade strandpromenaden. Höll handen. Pratade oavbrutet.
Njöt av vacker solnedgång. Pussades i kärlekstunneln,
Strosade i Botaniska Trädgården. 
Och gick sedan bland små gränd och rosor som slingrade sig upp efter väggarna. 
När kvällen blivit natt rullade vi i på gården. Pussade massor på sovande Storebror, han vi inte kunnat låta bli stundvis tvärprata om och tvärlängta efter. Han är så fin, den där älskade Minimannen.
Vi kröp sedan ner tillsammans med gullebarnen i sängen och konstaterade att kvällen varit så himla, himla god. På alla sätt.
Och i morse vaknade jag till det här;
Gulligaste sovröran på jorden. Skavfötters hit och dit. Mysigt!!
Nu packas strandväskan, efter en morgon med varsin löptur för mig och M och frukost ute i solen. Juniflickan har body med hink och spade på, så vi är sannerligen laddade för strandhäng, allihopa!
Kärleksdate följt av Familjehäng. Bästa, bästa!
Lillafrun
Världens bästa morgonstart här på ön.
Att få vakna upp om morgonen, snöra på sig snabbskorna, trippa den där trappan upp och sedan ge sig rakt in i skogen.
I just den där skogen också, runt vår favorunda här. Längs snåriga stigar, i varm luft. Bland gröna träd och vackra blomster. Sticka ut, när familjen fortfarande snusar gott. Komma hem, mötas av gäspande nyvakna som pussar på en, fastän svetten lackar. 
Att dessutom kunna sänga yes, det gick bra! Jag sprang hela rundan, Martin!
… jag premiärsprang idag för första gången sedan Juniflickan kom till oss. Tog det väldigt lugnt och försiktigt, men som jag njöt. Löpningen har jag verkligen längtat efter. Konditionen är det inget större ”fel” på, den får ju sina törnar vid övriga pass, alla raska promenader och allt cyklande på pappsens gammtestcykel. Men nog kommer jag ha lite skön träningsvärk imorn, efter att inte ha sprungit på ett halvår liksom. Håhå, så underbart!
… Världens bästa morgonstart här på ön.
Och nu sitter jag inne i den lilla stugan, Bertil-bo, som jag och min Stora Lilla Familj bor i. Här på gården finns det alltså både det där gulliga kalkhuset jag visade bild på igår, en liten lada, som är inredd gulligt för att bo i. Och så den här lilla gula stugan, Bertil-bo. Mysigt och skönt för oss att få ha ett eget krypin. Min älskade man, som är uppväxt med att ha den här gulliga gården i familjen, han har först nu. I vuxen ålder, liksom. Börjat förstå hur hiiimla lyxigt det är med den här gården. Mycket sann upptäckt!
Jag har precis suttit och ammat lilla Juniflickan, hon har det så gott här alltså. Spretar på tårna och njuter i skuggan. Nu ligger hon åter mätt i min famn och fortsätter med favosysslan (sova). I natt hade hon däremot, efter sin nattätning kl.04, en låång stund av vakentid. Morsan gnuggade ögonen och ville bara soooova. Med vaarma sängen full av pojkar med ben som for åt alla håll, och så den där lilla, pigga och alldeles klarvakna bäbisen. Ja, då var det bara att vara vaken den där grusiga timmen. Gick ju fint, det med.
Här utanför hör jag Minimannen leka med sin Farfar. Just nu hänger dom i hängmattan och klistrar lönnträds-näsor på varandra. Mannen sitter nog och sörplar kaffe i något hörn.
Hujedamig så bra vi har det!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
