När sötsuget slår till.
… då kan man:
Mixa frusen mango, med lite kvarg. Strössla med ett gäng frusna hallon och pudra lite kakao över det hela.
Fäääärdigt!
Den perfekta onsdags-mango-glassen!
Tack för idag.
Min dag. Och en liten Liten-rapport.
Och nu är det visst kväll igen.
Idag har jag haft en ypperlig preggodag. En kort sväng på skolan. Hem igen, och massa vila tillsammans med Maja-hunden. Det är guld värt att kunna ha såna här dagar, när man känner att det behövs. Eftersom jag är min egen chef liksom.
Mannen, han jobbar mestadels hemifrån den här veckan, så jag har njutit av att ha sällskap idag, fastän han kanske inte haft tid att ge fotmassage eller så, så har han ändå varit nära. En lunch med tända ljus och en bugg på vardagsrumsgolvet, till vår nya favoritlåt, hann vi i alla fall med. Vardagskärlek.
Det har tvättats och tvättats också. Ser lite ut som, jag vet inte vad här hemma. Fönsterna är totalt igenimmade, så utifrån ser det nog ut lite som den där scenen i Titanic, du vet… Och sen har jag suttit och kollat på Liten i magen-bilder ifrån hela preggoteten. Och visst har den växt, den där kaggen!
För 11 veckor sedan.
Idag.
…båda fotona tagna under endorfinrus, dvs efter ett träningspass. Idag var det så skönt att träna, jag kände mig stark! Lite knasig känsla att göra plankan och tänka som vanligt; Sug in naveln mot ryggraden och än hur jag spänner och spänner så hänger det ju liksom en bäbis där. Lilla knyte vad du får kämpa tillsammans med din träningsgalne morsa. <3
Du är lång och väger rätt mycket nu också. Närmare bestämt 43 cm och 2 kilo. Alla dina fem sinnen fungerar. Du sover rätt så mycket nu, men har dina vakenperioder som är ooomöjliga att missa. Dina inre organ fortsätter att mogna och dina lungor förbereder sig inför din riktiga andning. Den som du ska använda här ute i stora vida världen. Den där världen, som längtar efter Dig.
En onsdag. Med lite allt möjligt. En vardag helt enkelt.
HA EN FIN KVÄLL!
Kram/lillafrun
Ojojoj.
Ojojoj.
Idag är det ingen pigg typ bakom orden. Ögonen går i kors och jag ser suddigt. Natten har varit… stökig. Vaknade bland annat av att jag låg med halva huvudet på mannens höga kudde (en sån där tempurgrunka) men fortfarande med kroppen åt ett annat håll. Ytterst oskönt. Och M, han var helt ute och cyklade, nånstans. Den som låg som en prinsessa bland täcken och kuddar, snarkade gott och bredde ut sig. Det var Maja-hunden. Ett annat uppvak, då trodde jag att vi var på väg ut i luften. Tvättmaskinen var igång!? M hade satt den på programmering, så att den skulle sättas igång nu på morgonen. Men…. kanske inte tre i natt? Något hade blivit fel. Minst två turer upp för att döda maskinen och få den att somna om. Och ja, sen ringde väckaren übertidigt men vi lyckades verkligen inte kliva upp då… nån snoozade åt oss. Vi skyller på Maja-hunden. Det funkar alltid.
Nu är i alla fall en morgonrunda traskad och frukost intagen och vi ska dra iväg ut genom dörren igen. Förhoppningsvis ska jag börja se klart snart också.
Boostar mig med C-vitamin genom att sörpla godaste juicen. Du måste prova!
MÅ SÅ GOTT IDAG!
Kram/lillafrun
Liten är värd skjortan.
Sådärja.
Äntligen har jag fått landa med benen högt och filten över mig. Jag hann inte riktigt den grejen igår. Och den här pluggdagen blev minsann lång och har dessutom innehållit tre promenader med Maja-hunden och traskningen fram och tillbaka till skolan. Det är alldeles för mycket för mig nu, med tanke på foglossningen. Så, nu tänker jag ligga här resten av kvällen och bli uppassad. Av Maja-hunden…. jo tjenare…
Jag kom alltså precis innanför dörren efter dagens sista göra; ytterligare ett rep. Det är lyxigt att leva ett musik-liv. Jag och mannen spelar i samma ensemble, tillsammans med ett gäng andra duktiga. Så himla roligt! Och nu blev jag dumpad hemma och M åkte iväg på ytterligare ett rep. Behöver jag säga att Liten dansar i magen när han hör musik? (Ja, jag säger han. Det ääär ju en han. Vet(tror) jag?). Särskilt när jag spelar piano. Så gulligt så jag smäller av. <3
Det är kväll och sviinkallt ute nu. Graderna har sjunkit och sjunkit under dagen, och nu börjar det närma sig 20 minus. Liten ska inte behöva frysa, så senaste inköpet är en Voksi-påse. En classic. Kostar skjortan men ska enligt übersäkra källor vara hur bra som helst, typ hur länge som helst. Och det låter ju himla bra. Jag längtar till jag får bädda ner knytet i vagnen i denna mysiga.
Nu ska jag ha en kväll av vila.
Kram/lillafrun
Salen och drömmen.
Till slut så blev dom mina.
Tullisarna.
Rosa dessutom.
…En färg jag älskar och som jag, som vanligt efter jul och allt rött, blivit nyförälskad i.
Salen, som vi säger. Min farmor sa så, om sitt vardagsrum. Hon lever kvar, i oss. Salen, har fått lite nytt. En ljusare matta, hemklickad ifrån Jotex för lite och alldeles perfekt nu-fick-jag-ett-infall-och-vill-byta-matta-pris. Och ett par nya kuddar, ifrån h&m home. Också till finfina priser. Sånt gillas!
Nu är lyan nöjd för ett tag.
Jag älskar lyan. Men som jag längtar, tills vi bor i vårt eget hus. Där det finns en lagom knarrande, vitmålad, trappa. Ett stort kök, med kökssoffa och järnspis. En stor trädgård. Och betande hästar som jag ser ifrån köksbänken. Jag får grejsa hur mycket jag vill, Liten stapplar runt, barfota över den maskrosblommande gräsmattan. Och mannen, får bo i sitt drömgarage, med ständigt nya uppfinningar och projekt runtomkring sig. Okej, han får inte bo där. Det går ju inte.
Jag njuter av nuet och drömmer och fantiserar om min framtidsdröm. Kanske blir den sann, någon gång.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer