av Emmeli | apr 11, 2014 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten i magen
Det var fantastiskt att vara gravid.
Jag vet. Det kan se så olika ut. Men för mig, var det helt fantastiskt. Jag slapp ha ont, mer än den relativt korta tiden av foglossning. Och jag slapp må illa, förutom när jag stod och stekte och fullkomligt badade i matos, under preggotetens första tid. När jag jobbade i somras,alltså. Och, kanske, kanske blev jag också en liiite mindre tam katt, än vanligt. Men inte så farligt….
I övrigt:
… jag kände mig vacker, stark och mycket priviligerad, över uppdraget och äran att få bära på vårt barn. Min och mannens tillsammansskapelse. Den vackraste människan på jorden.
Lycka för mig var att kunna känna mig stark, både fysiskt och psykiskt. Jag blev större och större och tyngre och tyngre, men det bekom mig knappt. Förrän det verkligen var på sluttampen. Jag hade massor att jobba undan för att nu kunna ha det såhär ledigt och skönt, med bara bäbismys hela dagarna, om jag så vill. Och det vill jag. Och allt det där, mäktade jag med. Jag hade en plan, men jag visste såklart inte om den skulle kunna gå att genomföras.
Ja, jag är tacksam.
Det är bara det jag vill säga.
Otroligt tacksam och lycklig. Och denna fantastiska tid, finns dokumenterad iform av bilder. Vill du se?
Titta här nedan…
(Fotograf (tack kära vän!!!) : Cecilia Lundmark. Du hittar henne HÄR.)
Bilder ifrån en fantastisk tid.
Och idag är det fredag. Jag har svårt att förstå det. Igen och redan, liksom? Det är mysdag, all in. Helgen är här och det är så förbaskat skönt. Precis som vanligt. Mannen är ledig med oss, hela helgen. Sån lyx som inte är allt för vanlig här hemma. Så, vi njuter. Jag och minimannen.
En kaffekopp ute på bänken, i strålande solen. Och en fredagspromenad. Det är planerna. Och att kvista ner på stan för att handla inför-helgen-goda grejer.
Magen var otroligt älskad. Den med det där livet inuti. Men alltså, tiden nu. När han ligger här bredvid oss, plutar med munnen i sömnen, lättnadssuckar till emellanåt och bara ser ut att må sådär fantastiskt bra. Den här tiden. Den är om möjligt, jo det är möjligt, ännu mer fantastisk. Varje dag är underbar med dig, Liten.
MÅ SÅ GOTT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 10, 2014 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Musik, Träning
Åh vilken skön känsla jag har i kroppen nu.
Nöjd, liksom..
Dagarna med Liten kan se så olika ut. Ibland gör vi knappt någonting, bara är och myser. Och ibland kan det vara på ett helt annat vis; massa mys men också en massa som blir gjort. Jag gillar båda typerna av dagar. Idag har det varit version två. Helt oväntat, faktiskt. Hade inga direkta planer i morse när jag vaknade. Men här har det grejats för fullt.
Det är renbäddat och vädrat, hur skönt som helst. Och mannen har hjälpt mig med en grej, att spela in några komp till gulliga barnsånger, som ska in på en skiva (svinkul ju! har aldrig tidigare gjort något dylikt.) Och vi har varit ute på långpromenad och fått kinderna rödsosiga, dom hettar till och med. Och när Liten sov så passade jag och mannen på att träna. Överkroppspasset gjorde att jag hade svårt att skura golven sedan, armarna ville liksom inte. Ja precis, det är nystädat också. Det vi inte la krut på idag var att stå och laga middag… vi rotade i frysen och hittade god broccolisoppa i en matlåda. Men med ett kokt ägg och en bit ädelost blev ju det värsta partymiddagen. Och nu, kanske det bästa av allt; är jag nyduschad och vi väntar på gullvänner som ska komma och torsdagsmysa med oss.
Liten har myst i soffan, morrat åt lejonet i sitt gym, ätit och sovit.
Härlig torsdag, alltså. Och massor är gjort och helgen kan börja redan nu. Tjoho!
MÅ SÅ GOTT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 10, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning
Den närmar sig, faktiskt.
Våren först, men strax därefter. Sommaren.
Snart så.
Igårkväll fick jag ett ryck när Liten hade somnat för natten. Rev ut alla vinterskor, vinterjackor och varma mössor och halsdukar, ifrån hyllor och krokar i hallen. Ja, allt som viskade vinter skulle bort, bort. Kommer det en kallknäpp så får jag väl klä mig i filt och tre par tjocksockar, eller nåt. Det är inte mer med det.
Att jag inte orkade slutföra hela projektet, utan att det nu ser ut som ett bomdnedslag i hallen, toppat av en hel sandlåda utifrån och en överfull, äcklig, kompostpåse. Det, behöver vi ju inte tänka på nu.
Nä. Nu tänker jag mest, med fjärilar i magen, på att den närmar sig. Sommaren. Bort med dom stickade halsdukarna och fram med sommardrömmarna. Den här sommaren kan bli en drömsommar. Det blir den, jag är ju mamma till en älskad, Liten. Och fru. Till min M.
Men, det kommer mera.
Om, det blir som jag och mannen hoppas och önskar. Inget är riktigt klart ännu. Men mina sommardrömmar seglar iväg och tanken på absolut frihet, pelargoner i gamla krukor och varma sommarkvällar, är det som brottas i huvudet på mig.
Men idag är det en torsdag i april och jag sitter här med hårknuten högt uppe på huvudet. På sned, såklart. Solen värmer när man träffas av strålarna genom fönstret och dom där drömmarna är inte svårflörtade. Men vi tar det lite piano, en dag, en sak, i taget.
Smälta frukost, slänga kompostpåse, röja hall. Snusa bäbis, promenera, njuta av träningsvärk. Dricka en kaffekopp för mycket och drömma om en sommar, som kan bli ohyggligt bra. Vi hoppas. Men inget är klart ännu. Men drömma, det får man alltid göra.
Ha en god dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 9, 2014 | Okategoriserat
Alltså…
jag får ont i kroppen av dom här bilderna. Dom är så gulliga och fyllda med så mycket kärlek att det inte får plats på insidan av kroppen utan liksom kommer ut i en massa ojanden och salta, trillande lyckotårar. Bröstkorgen fylls av en eld. Den brinner, för dom. Du vet vilka.
Mum + Dad = Me
Ja, precis så, älskling.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 9, 2014 | Lilla familjen
Idag är det fin-onsdag.
Vad det innebär?
Jo. Att vi är samlade hela gänget, för en mysdag, bara vi. Och jobb och måsten och sånt, är så långt borta att vi inte ens tänker ett pillimick på det. Mannen har lovat ledig dag idag, och jag och Liten njuter av att få ha den bästa mannen vi vet, näranära. Det enda vi tänker på är om vi ska ut på solig långpromenad nu, eller om en stund. Om vi är hungriga och behöver äta eller om vi ska somna om en stund till, i den där storsängen som just nu fullkomligt badar i sol.
Vi tar dagen som den kommer.
Morotsbröd och ägg och mammas jordgubbssylt och godjuice och det där kaffet och ja… frukost, tillsammans med älskade mannen och en pastellkung som sitter i babysittern och lyssnar på Blinka lilla stjärna där… och får massage i ryggen. Fin-onsdag.
Den där goda kaffekoppen (nummer två) av nymalda bönor står och väntar. Kaffe alltså. Aaaaldrig har det varit så gott som nu. Jag sörplar fortare än mannen. Och det, det vill inte säga lite.
MÅ SÅ GOTT IDAG!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer