av Emmeli | jul 10, 2014 | Emmeli funderar
Nu är vi hemma igen, åter på fast mark.
Jag har världens bästa dag bakom mig. Ja, det är mycket av dagen kvar, det stämmer. Men av det jag upplevt hittills, så har det varit en dag i världsklass. Med hela taikonsklanen. Jag skulle kunna berätta, nu på stuberten. Men jag är så trött och ögonen är alldeles rödsprängda av all sol och dom där havsstormarna. Så, vi tar den här dagen en annan dag. Här i dagboken alltså.
Istället säger jag Grattis lillafrunsdagbok.se , du fyller 2 år idag. Det är två år sedan jag satt där ute på bron, vid gulligaste huset i världen; huset på Gotland. Jag bestämde mig för att jag ville börja dagboka igen, men på ett nytt vis. Och jag kunde nog inte ana hur fast jag skulle bli, hur roligt jag skulle tycka att det är, hur många som skulle läsa och hur det har blivit en sån del i livet. Det är nästan så att jag har två bäbisar. OM jag överdriver och du samtidigt missförstår mig rätt. Oavsett- jag älskar det. Dagbokandet, alltså.
Så, vi firar dagen med en ny headerbild, tagen av proffset Cecilia Lundmark. Tack för att du iddes stå där ute bland myggen, sent en sommarkväll, förra veckan. Och tack till ER alla, rara läsare, som kikar in här hos mig.
Trevlig kväll!
… nu ska jag försöka tanka upp kroppen på lite vätska och ut och rasta benen. Vatten ska hinkas och en långpromenad ska tas. Liten vill ut och rulla i kvällssolen, säger han. Gullhjärtat.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 10, 2014 | Frågor och Svar, Jag och M
God morgon!!!
Medan jag sitter på en båt med resten av familjen. Mot ett ställe jag aldrig tidigare förr varit till, så ska ni få en sak; Svaren till frågorna. Del 2.
Då kör vi!
Njutarposen har hamnat på bild fler än en gång under senaste tiden. Tacksam är bara förnamnet!
8. Hur många barn vill ni ha?
– Åh tusikens vilken fråga! Ptjaa… får vi önska: minst 3. Miiinst, sa jag! 😉
9. Är du färdigutbildad eller har du något kvar och isåfall när börjar du plugga igen?
– Jag pluggar till musiklärare vid Piteå Musikhögskola. Detta år som gått var mitt fjärde år av utbildningens 4,5 år. Jag valde att plugga som en galning under hösten och vintern, för att sedan kunna vara helt och hållet Liten-ledig med Liten nu under våren. Examinationer och sånt som inte gick att göra i förväg, gjorde jag tillsammans med klassen, under två intensiva dagar i slutet av maj. Det har varit och är absolut njutbart att kunna vara så här ledig med Liten och ändå inte behöva ta studieuppehåll. Men, det är en termin kvar och jag kommer hoppa på den i höst, precis som resten av klassen. Utbildningen slutar lite knasigt, mitt i januari (särskilt för en lärare…) 2015. Så i många fall hänger man kvar på skolan våren också, läser lite kurser och satsar på jobb hösten därpå. Det kommer passa mig alldeles perfekt. Liten går före allt, och hinner jag inte allt inom skolan i höst, så har jag även våren på mig innan vi får gå fram där, på examenscermonin, och ta emot vår examen. Det kommer bli coolt, jag är mer än taggad!
10. Vems är huset ni bor i?
– Det är bekanta till familjen som varit änglar och låtit oss ha det som vårt Sommarhemma i sommar. En hus vi inte kunde ana att vi skulle bli så kära i.
11. Funderar ni på att köpa det och bo kvar?
-Drömmar har vi om framtiden, livet får utvisa vad som är rätt för oss! Vi följer med vågen, som många gånger förr. Om det är här, kring hemmahemma, eller någon annanstans vi ska bosätta oss. Det vet vi inte. Spännande, va? 😉
12. Tycker du att du har förändrats sedan du blev mamma?
– Ja, det har jag nog. Delvis i alla fall. Jag är fortfarande den gamla Emmeli som kan verka yngre än en femåring ibland, som slamsar, fnittrar och har sig, med barnasinnet kvar i allra högsta grad. Men det finns en ny del hos mig. En lugnare, mer mamma-allvarsam del. Jag är mamma nu. Och mammahjärtat har fötts inom mig. Jag känner ett ansvar över en Liten som jag kan göra absolut vad som helst för. Det finns ingen som jag känner så mycket för.
Jag trodde att jag skulle bli en mamma som var rädd för precis allt. Hyperhönsmamma, liksom. Men jag är cool, för tusiken. Och ingen är mer förvånad, överraskad och lättad över det, än jag själv. Och mannen jag lever med, förstås. Lugn, det kommer jag nog aldrig att bli. Som person liksom. Men känslan på mammainsidan, vara lugn och trygg inför sitt barn. Det går bra, alltså. Sen gör väl amningshjärnan sitt, kan jag tänka mig. Jag blir ju som lite smått berusad varje gång Liten slurpar mammamat. Lyckorus, deluxe! Sen skulle jag ljuga om jag inte sa att jag är som en lejonmamma. För, det är jag. Till min, min, älskade Liten.
13. Hur länge har du och Martin varit tillsammans?
– I 5 år! 🙂 Men vi har känt varandra i, vad blir det nu då? Typ 11 år. Till slut vågade vi satsa på oss, och har inte precis stått på bromsen, med någonting, haha! Galen i livet tillsammans, det är vad vi är!
Sådärja, nu är vi en bra vit på väg!
Tjingeling!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 9, 2014 | Familj och Vänner, Lilla familjen, Sommarhemma
Hej i kvällen.
Jag har precis satt mig ner, här på trappen, för att vila. Jag är trött i precis hela kroppen och precis hela knoppen. Sådär som man blir av att vara i galen stekhetta, ute vid havet, en hel dag. Men det är ingen klagan, inte över huvudtaget. Det är helt och hållet underbart det väder som råder nu. Jag kan nog säga, att jag aldrig varit med om dylikt. Här i Sverige alltså. Det är minst sagt häftigt och det är svårt att tro att det är på riktigt!
Men nu sitter jag här, har kvällens solnedgång framför näsan och tycker det är himla skönt att graderna sjunkit till bara drygt 20. Liten håller med mig. Till fullo. Han, prinsen, har precis somnat för natten. Efter att i kväll ha hängt med sin morsa. Först läste vi Alfons och sjöng imse vimse och gjorde sånt som han älskar. Men sen behövdes lite nytta göras också, så då hängde han där på höften och var världens bästa hjälpreda (typ. världens sötaste i alla fall!). Slängt in en ny tvätt, hängt en tvätt och vattnat alla farmors blommor, både ute och inne. Liten konstaterade att det var fasligt spännande med vattenslang, något kallt när morsan råkade skvätta kallvatten, bara. Och den där tvättmaskinen, den var inte så pjåkig den heller. Tänk vad lite som fascinerar mycket, för en liten Liten.
Dagen idag?
Den spenderades på samma ställe som igår. Ljuvligt är ordet. Tänker jag tillbaka på dagen, så tänker jag på…
…En huggorm in action. Så äckligt att jag höll på att kola men ändå var jag tvungen att fota…
…Djupa andetag av havsluft. Pyttipanna stekt och serverad av pappa, mitt ute på klipporna… några kilo pytt och 30 ägg senare= ett mättat Sällskapsresan-gäng.
…Stramande, hettande skinn. Glada barn, en utklädd till stålmannen, inget konstigt alls. Simmande hundar. En massa melon och körsbärsätande.
En i skuggan-njutande-bäbis. Den där synen, över hela klanen, samlad i ett enda blickfång. Och ett svalkande havsdopp.
Ännu en dag. En hjärtegod en.
Nu är det kväll och min älsklingsbäbis sover. Jag är så sugen på att göra honom sällskap. Samtidigt som jag vill ta vara på den här kvällen så mycket jag bara orkar. Så jag tänker nog sitta här och gäspa ett tag till. Dessutom vill jag vänta tills mannen kommer hem. Han är iväg och storhandlar, dels till vårt übertomma kylskåp, men också till dagen imorn. Vi ska på utflykt. Hela klanen. Det blir spännande!
Hoppas att du har haft en härlig dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 9, 2014 | Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Sommarhemma, Träning
God morgon!
Vackraste lilla ljusrosa rosen, står i ett glas på vårt nattduksbord just nu. En del utav morgonens blomsterleverans!
Igår var det verkligen på tok för varmt att springa i stekhettan. Det gick ju, såklart. Men idag gjorde vi på annat vis. Ställde väckaren på tidigt och möttes ute på gräsmattan, i skuggan om man så ville, och drog av ett härligt morgonpass med mycket fokus på axlar och core. Och dom där telefonstolparna till ben, såklart. Det var bara jag och syster idag. Och oj, oj, oj. Den här sommaren, alltså. Jag har aldrig varit så ledig och njutit så som jag får lov att göra nu. Varje dag.
Jag kommer aldrig att glömma…
…sommaren vi bodde i huset vi kallade för vårt sommarhemma. Sommaren då Sixten var bäbis och jag och M hade förmånen att vara hemma med honom, tillsammans. Sommaren då Storan och jag gick under namnen PT:n och PT-klienten. Sommaren då jag fick morgonleveranser med vackra blombuketter ifrån trädgården, av Storan. Sommaren då det först var så kallt att man inte förstod någonting. Sommaren då det från den ena dagen till den andra slog om, och blev så utlandsvarmt och det enda man ville, var att dra till havet.
Jag kommer aldrig att glömma…
Bara minnas.
Men först, så är jag här och nu. Och det finns inget bättre.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 8, 2014 | Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Sommarhemma, Träning
Svalorna flyger lågt.
Det bara svischar om deras vingslag där jag ligger på sommartäcket, på gräsmattan. Det är drygt 26 grader i skuggan och klockan är över 20.
Det. Är. Så. Ljuvligt. Skönt.
Liten ligger och sover i vagnen. Nyäten, nybadad och med sommarpyjamas på. Jag känner kvällsfrid.
Idag har vi varit ute på Rotsidan.Klippor långt ute vid havet. Inte jordens mest barnvagnsvänliga ställe. Men nu när vi är hela, hela klanen, 18 personer samlade. Så, finns det många bärhjälpare. Och det är så fantastiskt vackert där ute. Och som idag, när vädret varit något i sagoväg, så är det precis där ute, där det svalkar lite lagom, som man vill vara. Här, där jag är nu, på vår gård. Här hade vi nog kläckts idag.
Men. Vi tar det ifrån början. Min Rotsidan-dag började såhär
Med svett och mitt livs varmaste löptur. Jag och Storan hoppade av 6-7 kilometer från mål och transportlöpte till resten av gänget. Ett väldigt fiffigt sätt att hinna med sin träning OCH hinna göra allt annat man vill; som att åka med hela la familia till havet. Det var en tuff tur, eftersom det redan på förmiddagen var utlandsvarmt och steksol. Och sen bor vi ju i Höga Kusten också… och det är ingen lek, springmässigt. Backar, backar, backar. Men vi kämpade på och tog oss ända fram till mål, och det enda vi tänkte på när vi kom fram var Baaada!!! så ni får fantisera om två tomatröda ansikten, med två för stora leenden, istället för att se bild på det. Och ja, årets första dopp i havet är gjort. Äntligen!!
Sedan kunde dagen ta fart på riktigt. Jag skyndade mig att hoppa i torr bikini och norpa åt mig Liten. Han, vår lille miniman, som idag fyller 4 månader. Hela gänget bredde vi ut oss likt ett scoutlägergäng som var ute på ”klipp-hike”. Barn, badringar, kylbagar, sommartäcken och fullt av semesterglada och semesteravslappnade typer. Överallt.
En alldeles underbar dag. Som avslutas med en lugn kväll här hemma. Jag känner mig lite dingdong i huvudet, så bredvid mig står det en massa iskallt vatten. Det behövs dagar som dessa.
Kära nån, det här vädret gör någonting med en. Som att man får mjuka kanter, lägre puls och andas ända ner i magen. Det gör gott. Sommar.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer