Njutning, sovmorgon och en oro…

IMG_2650-red

Vi njuter så av dom här dagarna.

Av att vara här, hemmahemma. I den vackraste bygd vi vet. Nu med mannen på plats för att stanna, också. I alla fall några dagar. M, han som både roddat flytt, tagit hand om sin familj på finaste vis och dessutom varit på uppdrag under den senaste galenveckan. Allt på samma gång och 180 mil efter vägen, på bara några få, få dagar. Nu åker vi så lite bil det bara går, om jag säger så.

Liten har hittat ett nytt vrål-åk i sitt liv. Skrindan har vunnit hans hjärta. Och fåglarna syns så bra därifrån… tittah! 

IMG_2645-red

Och idag är det torsdag.

Jag fick lång, lång sovmorgon. 12 timmar har jag sovit. Som en gåva från mannen till mig, som tyckte jag behövde sova. En sovmorgon då och då, kan ju vara rent himmelskt, eller hur?

Nu har vi lugn morgon medan stormar tar i där utanför. Träden står på svaj, jag sörplar kaffe och halvnjuter av en träningsvärk som är utöver det vanliga. Pojkarna myser i soffan framför lite barnTV innan sovdags för Minimannen.

Så funderar jag lite på ditten och datten… som; kommer jag klara det här, att M åker iväg och blir borta i nästan 3 veckor? Jo, jag ska klara det. Liten är ju världens bästa unge, vi har fullt av guldkorn omkring oss. Men… hjärtat kommer att få kämpa lite.. Främst så lider jag med M som inte får träffa sin son på så länge, men å andra sidan är jag vansinnigt glad för mannens skull som ska åka iväg och göra något utav en dröm. Vi ses ju snart igen och har bara massa gott att se fram emot.

Jag kommer nog berätta mer på måndag eller så. Nu funderar jag mest för mig själv och bestämmer mig för att njuta av dom här dagarna till fullo och ta det där jobbiga sedan..

Ha en fin torsdag, vänner!

Lillafrun

Att uppfylla mannens önskan.

IMG_2678-red

 

Ska jag smöra riktigt mycket för honom, så säger jag antingen vill du ha kaffe? eller kan vi inte äta fruktsallad? 

Svårare än så är han liksom inte. Då tittar han på mig med den lenaste blicken, full av kärlek. IMG_2680-red Och min Miniman?

Han älskar fruktsallad lika mycket som pappan.

Så ikväll festar vi. För fullt! IMG_2682-red

Med en rejäl klick vispad grädde till, så är även morsan mer än nöjd.

Önskar er en skön kväll!

Lillafrun

Ärtgrönt och himmelsblått.

IMG_1414-red

IMG_1410-redStövlarna används ju flitigt redan. Men som ni ser är det andra saker som legat på vänt med lapparna kvar. Skorna har ni också sett, men inte Minimannens allra senaste vårköp; jacka och mössa i alldeles ljuvliga färger.IMG_2626-red Ärtgrönt och himmelsblått.

Vi har längtat på att få klä på oss lite mindre kläder, tunnare jacka och smidigare skor. Och nu är ju våren här, hurra!IMG_2588-red

IMG_2594-redOch titta vilket vårtecken, va!

Där i gräset;

Min älskade, älskade Miniman som njuter av sina nya vårskor som bara legat i kartongen sedan födelsedagen men som nu fått komma fram, hoppa på småfötterna och ta steget ut i det nu torra gräset. Och så med den där jackan och mössan från den där randiga butiken vi inte kan få nog av.

IMG_2555-red

Han har stil, det må jag säga.

Vårtecken. Vinteroverallen är bortplockad och snow joggisarna likaså. Nu sportas det vårskor och tunnare jacka. Ett par överdragsbrallor och leken kan börja, på riktigt. Älskar att klä min Miniman i skönt, praktiskt (aah, trodde aldrig jag skulle säga så. Jag är nämligen den som alltid säger ”saker och ting behöver inte vara så praktiskt”… typ om vi drar ut på picknick och jag prompt ska ha rosaprickiga servetter med, istället för en ful men mycket bättre pappersrulle. Eller en rosig termos som rymmer mycket mindre än den fula grå. Allt bara för att jag är så förtjust i det som är vackert. Men för en ettåring, då ska det baske mig vara praktiskt!), slittåligt och ändå så, så fint. Munderingen kommer från Kavat (skor) och Polarn O. Pyret (jacka, vindfleece och mössa).

IMG_2518-redIMG_2528-red

Mitt älskade lilla hjärta, värd det allra bästa. Så är det så löjligt roligt att klä en Minimänniska också. Han med dom två rejäla gaddarna i överkäken, en stort leende och med dom vackraste ögonen jag vet. Idag blir det mera utelek och så får vi äntligen träffa den där efterlängtade pappan som drog iväg på uppdrag igår och kommer tillbaka idag. Längtar!

Lillafrun

Nästan lite för bra för att vara sant.

IMG_2601-red


Det är vårligt så det förslår,

IMG_2599-red

himlen knallblå och solen så varm, så varm.

IMG_2614-red

Backen är bar och härs och tvärs blommar vårlökar. Fiskmåsarna skriker så högt dom bara orkar. Det knoppas och porlar i bäcken.

Och den här tiden, är precis lika ljuvlig och magisk varje, varje år.

Att då dessutom få vara Litenledig denna tid, är nästan lite för bra för att vara sant. Men sant är det och jag är omåttligt nöjd över faktumet och nuet.

Idag känner jag sån tacksamhet. Över att få ha det så bra, vara frisk och omringad av goda människor. Att få vara mamma till min fantastiska son och fru till den där mannen som är min största idol här i livet. Jag känner tacksamhet. Över att få leva livet. Vilken gåva!

IMG_2611-red

Vad vi har gjort idag, här i lilla byn? 

Varit ute. Precis hela dagen. Kastat frisbee, gungat, lekt med Torehunden. Liten har sovit i vagnen och morsan har tränat årets första tabatapass ute på gräsmattan. Vilken känsla!

IMG_2596-redVi har ätit lunch ute på altanen, druckit kaffe ute i trädgården. Jag har lättnads-suckat tusen gånger.  Och Liten har dragit dockan i dockvagnen… men det var bara kul i två sekunder sen tog bilarna över igen och brummande ljudet från Minimannen var igång.

IMG_2616-red

I eftermiddags när Liten skulle sova igen så gick vi på långpromenad. Kikade på hästar i massor och sen slumrade Minimannen. Jag fick världens skönaste mammastund när jag kom hem; satte mig mot husväggen och halvsov.

IMG_2622-red

Hå, hå. Idag är livet gott.

Lillafrun

Att vara på plats.

IMG_2496-red

 

Hoho!

Resan gick finemang igår. Jag var såklart harigt rädd, i vanlig ordning och höll på att smådö när vi en gång var tvungen att tvärnita, väja och med nöd och näppe klarade oss förbi en helt plötsligt flygande plåtskiva. En skiva som fick fart och lyfte från ett släp framför oss som inte hade täckts över med någonting (morr!!). Vill inte ens tänka på vad som kunnat hända om den träffat får bilruta. Men i övrigt gick allt bra, med släp är det ju liksom bara att tuffa på, i perfekt Emmeli-fart. Jag och Minimannen diggade musik, åt matsäck, såg på Pettson, sjöng imse vimse spindel, stannade för ett par springa av oss-pauser (ja, pappan också såklart!)..

IMG_2490-red

Åkte vidare, betade av mil för mil, sov, blev asless, sa till pappan att han var vår idol som är så duktig jämt och alltid, och plötsligt var vi framme vid resans slutgiltiga mål; hemmahemma. I tryggt förvar och lyckliga som få!

IMG_2495-red

Alltså… den där Minimannen. Vilda babyn, klassas som lugn som en filbunke…

Nu ska vi ha tisdag.

Pappan ska på uppdrag och jag och Minimannen är just nu hos hans farmor och farfar. Men om en stund kommer Mammamormor och hämtar oss och vi ska hem till lilla byn och ja, vad vi hittar på idag det får vi se. Det ska bli vansinnigt skönt med en lugnare dag än dom senaste sju, det kan jag konstatera! Och det är vååååår här, på riktigt. Tjohooo!

Hoppas ni får en fin tisdag!

Lillafrun