av Emmeli | nov 3, 2015 | Emmeli pysslar, Liten ett år, Litens Lekrum, Mammalivet
Jag älskar att pyssla, som ni säkert redan förstått. Och så tycker jag ju fasligt mycket om att fota också. Att kunna kombinera dom där bilderna och göra något pyssligt med, vore ju en höjdare. Och med Litens fullständiga kärlek till sig själv och med lysande lycka över att få se bilder på sig själv, så fick jag en idé
– klart Liten ska ha en egen fotovägg.
Eller fotodörr, blev det i det här fallet.
Jag har framkallt ett gäng bilder, ni vet ”S och traktorn”, ”S och Mormor&Morfar och Torehunden”, ”S tillsammans med Farmor&Farfar”… och så vidare. Sen svischade jag ju en sväng genom Pysslebutiken förra veckan och där fann jag sån där fräsig tejp med fint mönster. Sån där tejp som orkar hålla upp foton men som inte superfastnar precis där man har satt den, man har liksom möjlighet till att vela runt lite angående hur man vill ha det… sånt gillar en velpotta som jag.
Så igårkväll hade vi en mysig stund, han och jag. Förvandlade vita dörren in till Lekrummet till en otrooooligt fin en. Bara med hjälp av lite fräsig tejp och en liten hög av framkallat liv.
Världsmysigt, alldeles lämpligt tillsammanspyssel för en Morsa och Ettochetthalvtåring! Och så himla, himla fint att kunna gå och peka på dom han älskar, och också är älskad av.
Vi är nöjda. Han och Jag.
– och det får bli dagens lilla pysseltips. Ha en fin tisdag!
Lillafrun
av Emmeli | nov 2, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården, Träning
Hujedamig, alltså.
Här har ni en MusikfrökenMorsa som varit så vaansinnigt trött heeela dagen. Helt vimmelkantig. Inte klokt egentligen, jag skäms nästan att säga det. Jag som haft lov och allt. Men jag är tusan mer trött idag än för en vecka sedan… det där med att stanna upp och sakta ner…om än vi haft ett rätt friskt tempo på Höstlovet. Ja, det är helt klart något visst med vardagståget och dess tuffande.
Jag masade mig i alla fall upp ur sängen när det där aptidiga alarmet ringde i morse. Yrade upp och klädde på mig springstassen och gav mig ut i kolsvarta mörkret. Vaknade någonstans på halva vägen och kände, i vanlig ordning, att jag gjort det rätta valet, för mig. En springtur en tidigt morgon (om än det är en fasligt trött morgon), ger mig raketbränsle för hela dagen. Hade jag inte sprungit i morse hade jag garanterat känt mig ännu tröttare idag.
Efter arbetsdagen åkte jag och hämtade upp mannen hemma, så kunde vi hämta hem vår lillprins tillsammans. Det är lyx, att hämta båda två. Sisse blev såklart skitglad. Vi åkte hem och fyllde på med mellis (morsan) och krattade lite löv (pappan och S) 
och sen gick vi ut på promenad tillsammans. Vi tog eftermiddagen till friskluft och att ta vara på dagens sista ljus, helt enkelt.
Efter promenaden gick pojkarna till Farfar&Farmor en sväng, Sisse ville helt sonika det. Det hördes liksom, när vi först svängde ”åt fel håll” (enligt S)…. så dom gick dit och jag drog hem och lagade middag som jag sedan bjöd mina älsklingar på. Och nu är det kväll och jag och Sisse har pysslat tillsammans, minsann. Vad, får ni se imorn eller så. Nu håller lillvännen på att få ett bad av pappan och jag sitter här och skriver orden som faller ner svart på vitt. Men nu låter det som om Sisse är färdigbadad och Morsan-och-Sisse-mys (nattning) coming up!
En Vimmelkantig Novembermåndag, ja.
Hoppas att ni haft en god måndag. Önskar er en skön kväll!
Lillafrun
av Emmeli | nov 2, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Höstlovet, ja.
Jag har fyllt min hjärteask med sånt jag mår bra av;
Som en massa tid med min älskade lillvän, 
Han där, och hans pappa, är mitt allt-och-lite-till här i livet. 
Det har också blivit en drös av svettiga träningspass. både utomhus och i pappsens hardcoregym. Familjetid med både min stora och lilla familj. Liten har haft lyxen att hänga med sina kusiner.
Vi hade en Spa-dag. Och så det där- Att vakna av sig själv på morgonen. Och stunder vid gamla foton. Långa promenader med vagnen i kylig höstig luft.
Ibland har också den där älskade dykt upp, men som sagt; oktober= extrem-maxad månad uppdragsmässigt. Nu är vi otroligt nöjda att vi klarade månaden så bra (särskilt mannen! <3 ). Teamwork!
Och lyxen att få vara hemma hos Mamma och Pappa och äta god mat och få fika himmelskt god bulle och en annan kväll befinna sig hos älskade Svärisar som också serverade så himla god mat.
Ja, Jag känner mig så tacksam.
Och så den där söndagen då,
-som maxadees fullt ut med bakning och en massa tvätt- stryk- och städfix. Timmar i skogen med Storan och yngste systersonen H( han, som klargjorde med Rrrrrruullande R för sin mamma och moster, att han INTE gillllaR den här skogstuRen). Vi kom hem med en herrans massa enris och lingonris och metervis av lummer. Sånt vi ska göra vinterfint både ute och inne med. Så återvände jag hem till mina pojkar och jag sket helt sonika i städningen och den där färdiga tvättmaskinen och det där, en stund till. Vi gick ut på mysig tillsammanspromenad i stället. Liten fick stanna och klappa på den där traktorn han ser och pekar på varje gång vi går rundan, och det var ju såklart en höjdare utan dess like.
Medan mannen lagade himmelsk gryta gick jag ann som en gasell; fönster putsades, lister torkades och köket blev sådär übernogastädat… varenda lucka och ja ni vet. Golven blev såpskurade till slut så blev det bara så himla fint och städat. Och som om det inte var nog så toppade jag söndagkvällen med att åka iväg på en hjärtegod körövning som gjorde att jag var lugn i kroppen och andades jämt, när jag la mig på kudden för natten. Dagen hade med andra ord inte varit så lugn och fridfull som ni säkert förstår. Full fart i alla ära, men ibland kan jag bli knäpp på mig själv när jag vill så mycket.
Så det var Höstlovet, det. Svisch sa det!
Nu säger vi hej till den här första novemberveckan!
Lillafrun
av Emmeli | nov 1, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården
Plötsligt var det Första November och min pelargon i köksfönstret är större än någonsin och blommar för fullt.
Jag har tidigare tyckt att det här bara är en ful och mörk månad och en evig längtan till att få börja julpyssla och spela julmusik (okej det där med julmusiken brukar jag i och för sig starta med pinsamt tidigt). Men inte i år! I år är jag pepp. Jag tror att det beror på att vi ju har våran Drömgård med ett helt hus att göra mysigt och tända ljus i och bara ha det gott i kvällarna när det är så mörkt där ute att kolsvart ses som ljust. Typ så. Allt känns gott i hjärtat med denna gård.
Den här morgonen vaknar jag bredvid min Sisse i Storsängen. Vi myser en stund och stiger sedan upp och börjar med allt möjligt, samtidigt. Slänger ut mattor, river av kuddfodral av finkuddar, slänger in tvätt i tvättmaskinen, äter frukost med hallon i filen och med skurhinken som frukostvän. 
Så bakar vi limpa och lyssnar på kaffebryggaren och längtar efter att pappan ska rulla in på gården. Vi har en sista Höstlovsdag kvar och ska ta till vara på den till fullo.
Och DÄR kom visst mannen hem. Åh, jag måste kila. Ha en fin söndag och första november!
Lillafrun
Senaste kommentarer