av Emmeli | jul 3, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi tassade upp tiiidigt (05.25, faktiskt. oherrans tidigt!) i morse, han och jag. Ordnade färdigt födelsedagsmorgonen. Bryggde kaffe och värmde dom igårkvällbakade bullarna och sånt, det andra var förberett från morsans nattsuddande i natt..
Och sen stormade vi in, med ja, må han leeva! på hög volym, ballong, snurrbullar, födelsedagskort, paket, kokhett kaffe och annat. Som den obligatoriska fruktsalladen. <3
Hurra, hurra, hurra, hurraa!
Lillan vaknade till sist hon också och kidsen hjälptes åt med paketöppning och uppätning av mackor och den där fruktsalladen. Storebror lät ta den minsta bullen så att pappan fick den största. Det, var kärlek!
M´s födelsedag idag, alltså.
Brandismannen (ni ser radion där nere på golvet, som tjuter livet ur en då och då). Ljudmannen. Snickaren. VackerPappan. Min Man. <3
För mig är han den finaste på jorden.
Den som gör mig till den lyckligaste Lilla frun, varje dag. Mitt i småbarnslivet, hur det svischar, hur man ibland är så trött att ögonen går i kors, när det händer extramycket i livet i övrigt också, när saker känns asjobbiga, rent ut sagt… eller när man bara vill tjuta av lycka, för att Livet bara bubblar in en…. allt det där, vill jag dela med han som liksom är som den mest självklara (men ej förgivet tagna-) pusselbiten i mitt liv. Det är en ynnest, att få göra precis det. Dela livet tillsammans med honom.
Grattis älskade M på din födelsedag!
Tack för att du alltid finns för oss, mig och barnen. För att du alltid, alltid gör ditt allra bästa för att vi ska ha det så bra det bara är möjligt. För att du är tryggheten och lugnet, när jag har lätt till storm och oro. Tack för att du är en så fantastisk Pappa. Med ett så stort tålamod att det ej går att beskriva. Och med så mycket kärlek i hjärtat, att jag blir alldeles gråtlycklig av att se dig och småttingarna tillsammans. Och tack, för att jag får dela precis allt det där som vi kallar Livet, tillsammans med dig. För att till och med dagar, när det krånglar, går dåligt, vi är trötta, komposthinken stinker, saker känns övermäktiga eller när det helt enkelt hänt något, som rubbar ens värld. Tack för att till och med dessa dagar, sparas i hjärteasken. För att vi gör dom tillsammans. Som det Dreamteam vi (småstöddigt, jag vet) tycker att vi är.
M?
Vi älskar Dig. Till månen och tillbaka.
/ Lillafrun (… och Minimannen & Juniflickan).
av Emmeli | jul 2, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Å, vilken julibörjan, alltså.
Sommarvarmt, nyutslagna rosenknoppar och massa annat, förstås…
Den allra första julidagen…
-var det med lättnad och visst gruslass i ögonen, som vi gjorde morgon här hemma. Natten till den där första julidagen, hade varit väldans stökig med tjutande Brandispappa-larm, en mamma som var själv (och plötsligt väldigt otrygg i det) i timmar mitt i natten med feberyrande ungar. Och nånstans där mitt i allt, när ungarna somnat ännu en gång, hade en toka tyckt att det var lämpligt (istället för att ge sig själv sömn eller så) en bra idé att stöpa en deg på 3 liter vätska, som skulle få jäsa över natten. Strax efter midnatt stod jag med en assistent som bara ville läka ur sig all vätska, fullkomligt hivade i dom 6 liter mjöl som skulle i och pustade ut därefter. Såklart började han som var allra febrigast att vara ledsen då, så plötsligt stod jag och försökte få till en massa rivna morötter till degen, med en lillunge på höften och en unge tätt bredvid på en pall. Stackars små. Det låter smått kaosigt, och det var det. Men vi lyckades. Till och med att göra det hela med härligt skratt. Det var så tokigt alltihop och mamman hade ju sölat värre än värst och degen höll fullkomligt på att rymma ur den där assistenten som nog tyckte att det var en lite väl stor deg. Pappan kom hem och till sist, deg-apan var under kökshandduk och vi kunde göra natt allesammans.
Så, så invigde vi julimånaden. Men lördagen, och den allra första julidagen blev så himla, himla fin.
Nygräddat bröd till lördagsfrukost med prick hela familjen samlad vid köksbordet. Och barnen var mycket piggare..
Alltså, jag kolavippar åt den där synen. ”Jag dricker kaffe och läser tidningen”, sa han på sån gullig liten norrländska medan Lillan verkade ordna honom mer kaffe vilken sekund han nu önskade.
…
Och det hoppades studsmatta och tränades morsor i trädgården. 
Pappan spikade och Lillasyster passade på att sova ikapp efter en stökig natt. 
Till eftermiddagen rullade några så efterlängtade hjärtenära in här på gården. Våra älskade vänner. Gullungar lekte nyfiket med varandra, det kramades och pratades non-stop. 
Och åts sommarmat och alldeles nybakad blåbär- och hallonkaka. 
Det var Sommar med stort S och vi hade det så fint på alla sätt. Tråkigast var det att vi var tvungna att säga hejdå till kvällen. Men med ungarna som sov där inne, satt jag och M och njöt solnedgången på Verandan och konstaterade att det varit en så, så bra dag och att det är så fint att träffa hjärtenära vänner sådär. Det är liksom.. precis som vanligt .<3
…
Idag vaknade jag och ungarna utan den där skäggige. Han var iväg på Brandövning ännu en gång denna vecka. Vi tog skön morgon, hoppade i shorts och började mys-söndag. Hälptes åt att dra ogräs i rabatterna och pyssla om blommorna och så har det kalasbakats inför en älskads födelseda´ som stundar. Storebror har också hunnit varit och kramat om efterlängtade Farmor och Farfar som varit på vift. Lite söndagsgympa och gräsklippning och sånt har också hunnits med.
Bästa av allt; att kidsen mår så mycket bättre. <3
Nu ska jag kila tillbaka in i köket och börja grädda bullarna som jäst färdigt nu. Så jädrans charmigt att stå och baka en sommarkväll, vid köksfönstret som är som en tavla. En riktig målbild från i vintras när fönstermålning var idog.
Hoppas att ni haft en fin början på juli!
Lillafrun
Senaste kommentarer