Det är söndagkväll här på gården. Söndagmiddag med glassefterrätt är intagen. Efter en lång arbetsdag där ute i tjuriga försommarblåsten. Så härlig dag och ja den där blåsten, den dyker ju alltid upp denna tid, bara att genomlida. Binda upp svajjiga blomsterna så gott det går och vinka hejdå till äppelblommorna som viner iväg. Idag har vi prickat av en så himmelens skön punkt på villgöra-listan; att så allt som vi inte redan hade sått, vilket visade sig vara ganska mycket. Tusentals frön. Puh. Till veckan som kommer ska ni få läsa om och se vad vi påtat med senaste veckorna.. i köksträdgård och trädgårdsland. Först ut nu, kikar vi på hur det såg ut den där dagen alldeles i slutet av maj, när MammaMormor och PappaMorfar kom hit och vi var tre generationer pärsättare här på gården! För ni vet väl att pärer betyder potatis? Ja, jag tänkte väl det!

Tiiimmar hade M jobbat med att få ordning på jorden. Bearbetning med traktor följt av en hög timmar med jordfräs. Den veckan somnade barnen till ljudet av den, jordfräsen. Är det inte spikande av något tak, sågande i en vägg, så kan det mycket väl vara en jordfräs… här knusslas det inte med ljuden, haha!

Åter till handlingen. Just på denna plats, har vi fått veta att det en gång i tiden varit potatisland.. möjligen lite, lite närmre huset, där vi nu anlagt köksträdgård, men alltså, så häftigt att få väcka hela jorden till liv igen!

Pappa och Mamma är pärsättarproffs och lärde oss allt dom kan. Först gjordes fina fåror.

Barnen fick en snabbkurs i pärer… lagom superpeppade på att stå stilla och lyssna, desto mer peppade på…

-att få sätta igång!

Hej vad det gick! Så vansinnigt trevligt hade vi att jag möjligen sa ”åå, den här dagen ska jag alltid minnas!”, säkert tio gånger.

Tre generationer pärsättare! Yeah!

Kan inte tänka mig något finare. Än att få dela livet, tillsammans med dom vi älskar mest på jorden.

Lillan får en pära ur Mormors hand. En efter en.

I ett hujj var varenda liten rackare nere i fårorna!

Pappa och mannen krattade igen alltsammans! Och där var vi klara med årets pärsättning.

Tack för hjälp och gott teamwork mor och far, jag ser redan fram emot när vi ska upp med alltsammans och provsmaka och bunkra i var våra jordkällare.

Förstås firade vi med brakfika på bron efter slutfört arbete.

Blir både varm i hjärtat och lite ledsen av denna syn… lillhunden, min ”lillebror”, han fick somna in för bara några dagar sedan. Gammal, så gammal och så redo att flyga till himlen. Men ändå, så saknad. Förstås.

Livet.

Och ja, så gick det till, när vi satte ner ”pärer” i långa rader här på Drömgården! Drömdag.

Emmeli

G-VMBJT57ZE4