I somras provade vi att ha tomater på friland för första gången. Succé!
Alltså, att låta ett gäng plantor stå i köksträdgården under bar himmel i en utav bäddarna där. De flesta tomatsorter kan må gott utanför ett växthus om det är mot en skyddad solvägg, men med friland så menar man ju lite tuffare förhållanden.. det kan till exempel ta i och blåsa och bli kallare, där direkt i trädgårdslandet. Vi hade bland annat tomatsorten ’Vilma’ och ’Cherry Cascade’ som fungerade väldigt bra. Planen är densamma i år; ett gäng tomater i växthuset som mognar och avnjutes under sommaren och sedan ett gäng på friland som vi kan ha till att bunkra inför vintertiden.
Just det! Kanske värt att nämnas; vi odlar i växtzon 4-5.
Vi fick mängder av tomater på dessa ute-i-det-fria-plantorna. Alla tomater hann dock inte mogna på plats så vi tog in dom gröna tomaterna och kokade grön tomatmarmelad av en del (så så gott!) och lät de övriga mogna inne på köksbänken som är framför ett ljust söderfönster. Lade gröna tomater på brickor intill ett äpple (äpple avger gasen eten som gör att allt i kring mognar i ett nafs) och för var dag kunde vi sortera ut mognade tomater. Barnen hjälpte mig att paketera tomaterna, hela utan något övrigt fix mer än att ta tomaterna från kvisten och skölja av dom. Paketerades i fryspåsar, 500 gram per påse och lades direkt in i frysen sedan.
Och OM vi känner oss rika nu, när det bara är att plocka fram våra egna tomater och bland annat koka soppa på!
Tomatsoppa, till en bit nygräddat surdegsbröd. Oj, så gott!
”Portionen under tian” har ett otroligt bra recept på tomatsoppa som jag använder som bas. Vita bönorna och fetaosten gör den så rolig i smaken och dessutom härligt mättande. Jag använder då våra hela tomater som jag tar direkt ur frysen. I receptet står det även att man kan använda krossade tomater likväl som hela. Som ört, har jag använt torkad basilika. Skvätter också i lite grädde, bara för att runda upp smaken.
HÄR har ni det fullständiga receptet på en otroligt god tomatsoppa!
-HemmaMammaLivet firar 10 år! Ett helt livskapitel. Som ännu pågår.
Jag har varit helhemma med våra barn i tio år. Det har varit och är möjligt för att vi är två föräldrar som valt olika uppgifter- men samma riktning.
Dagligen har jag ord i huvudet.. små hyllningar till den vardag som är våra barns barndom. Valet att vara hemma med barnen deras första tid i livet, är något vi aldrig någonsin kommer att ångra. Ett teamwork mig och barnens pappa emellan som alltid för oss känts så rätt och självklart och så fortfarande gör. Så, så många fördelar det finns med detta val. Fördelar för oss som familj, för värnandet om vår planet och våran plånbok. Allt hänger ihop.
Detta mjuka sätt att leva vardag på, gör att vi njutit och njuter enormt av småbarnsåren och kan fånga denna så speciella tid i livet, så mycket det bara är möjligt. Vi är så tacksamma och stolta över att vi vågat och vågar det här fullt ut. Det tarvar sitt mod att i dagens samhälle bara putta bort alla påtryckningar utifrån.. och istället välja att lyssna inåt. Lyssna på hjärtat och vad som känns rätt. Rätt, för oss. Och tänk va, att något så naturligt, som att ta hand om sina egna barn deras första år i livet, har kommit att bli något så uppseendeväckande? .. att vi till och med för snart prick två år sedan både var med i kvällstidningarna och satt i nyhetsmorgons tv-soffa och berättade om (en bråkdel av) vårt liv... haha, så galet!
Jag känner för att nu och framöver skriva lite extra om HemmaMammaLivet, som en liten serie här på bloggen. Ämnet är stort och rymmer många ord och tankar och funderingar.
Vill du vara med och önska ett särskilt ämne som jag ska ta upp, gör det! Skriv här, skicka ett meddelande på Instagram (@dromgardsliv) eller skicka mig ett mail (emmeli@dromgardsliv.se) så ska jag försöka få med så mycket jag bara kan.
Som ni vet, är det här ett av de varmaste hjärteämnen som finns för mig.
Trots att det fortfarande härjar virus kors och tvärs i massor, så är mars så mycket ”livet återvänder-”känsla. Midvintern har släppt taget, ljuset stannar längre dag för dag, men lämnar ändå i lagom tid för dagen för att ungarna ska vara lättsövda till kvällen. Sportlov, knallblå himmel och värmande sol. Det blev en fin start på månaden.
Storebror med tre småsyskon i släptåg. Vilken lycklig syn, menar mamman som stod med Lillan i barnvagnen här på skoterleden och hejjade på.
Pappan jobbade på kontoret en liten skvätt i början av sportlovsveckan, i övrigt var vi hemma alla tillsammans. Helt underbart. Dagen i Skule när ”storbarnen” åkte slalom med pappan med den vackraste av utsikt och jag och minstingarna höll oss på marknivå och servade med varm choklad och allt möjligt annat gott till samtliga. Det var en höjdardag. Lillan var förstås också med, hon marathonsov i vagnen. Tacksamt.
Tänk att vi får bo såhär.. men denna vy ”bara runt knuten”. Älskade Höga Kusten. Vi är så dåliga på att utnyttja hur vackert vi faktiskt bor.. jag menar, vi skulle kunna ”he oss” upp på olika berg ännu mer än vad vi redan gör. Vi har några favvisar, ridturerna tar oss ofta upp på berget närmast oss, Fäberget är också så lättillgängligt (titta HÄR vetja!) osv ..
Det kanske får bli en punkt på ”Vårlistan” som nu ska börja knåpas på… (Årstidslistan, ni vet…) … ”Topptur med hela flocken, till en för oss ny plats”.
Också sportlovsgöra. Spela spel och äta önskemat.
Vädret var helt otroligt. Andra halvan lovet steg temperaturen och med ens började det töa. Och det, med fart. Det har fullkomligt regnat av snö från lagårdstaket senaste veckan.
Efterlängtat semmelfika på solig bro. Satt som en smäck. Jag är tokig i semlor!
.. de nya solglajjorna till lilla S, sitter också som en smäck. Hur gullliiig!?
Liten gosjänta har också fått in en hel arsenal av syskonärvda leksaker. För nu grejas det förstår ni. Omåttligt gulligt. Så fint att ännu en gång få plocka in dessa bäbisgrejer.
När det blev sportlovslördag hade vi tagit i från tårna och fixat kalas med storfamiljen. När vi möts upp ”bara närmsta familjegänget” så blir vi nånstans mellan 25-30 personer. Rikedom, säger jag! Det var dukat här och där. Lillen hade dukat med ett pyttebord med fyra småstolar runt, där han och hans tre småvänner satt. För gulligt.
Tacos och morotskaketårta. Önskningar från en människa jag beundrar så enormt. Han som så självklart och kärleksfullt kånkar runt på sin minsta syrra där i bild.. där hänger hon tryggt och väldigt vant.
Tänk att jag och M levt vad som känns som livets liv, i 12 år nu. Tacksam, varje, varje dag. För 12 år sedan, skrev jag dessa ord.. samma känsla nu som då, mao. Men så mycket som hänt sedan dess.
Senaste veckan har verkligen haft vår i luften. Vårvintern i sitt esse, mao. Plusgraderna har fortsatt, även på natten. Vi kan konstatera att vi hade otrolig tur med sånt sportlovsväder och nu känns det himla härligt att det töar. Vi ser fram emot våren, av många anledningar. Under veckan har vi samlat på vårtecken här hemma. ”Cykel-och-gå-hämtat”, som Olles säger, skolbarnen från skolan. Hästarna släpper vinterpäls för fullt och vi hämtar dagligen in ägg från både ankor (!) och höns nu. Samt, så har vi ätit mellis ute på bron, dag för dag. Det går litervis av blåbärssmoothie under en mellisvecka här i hemmalivet.
Under sportlovsveckan hade vi så fullt sjå med annat, så vi hann aldrig starta upp vår odling då som tänkt. Men den här veckan har det dundrats ner frön för fullt och spikats världsbra småplants-vattnare.
Jag kom att tänka på ett matigt blogginlägg som har några år på nacken men som fortfarande är aktuellt och förklarar ”från frö till skörd, så som jag gör!”. Lite utav en så-kalender också, ni som efterfrågat det. Läs HÄR.
I odlingsrummet mår vi alla gott och nu ser vi så fram emot att de första fröna ska börja gro…
Den här helgen har vi bara varit hemma allihopa tillsammans. Mest vilat och rått om varandra. Helgens planer fick skrotas. Delar av gänget är nämligen förkylda, igen…. nu har jag och M drattat dit också och jag kan konstatera ännu en gång hur otroliga barn är på att ha hög feber.. vad snabbt man känner sig klubbad som vuxen. Längtan till vår och virusglesare tider, som sagt. Precis så.
Ändå mitt i allt, så tacksam. Vad är lite virus, liksom!
Jag vaknade tiidigt i morse av en otrooligt pigg och pepp 7-åring som sa ”Mamma! Jag har redan varit ute och gjort djuren. Hästarna har fått vatten och foder och så har jag tränat mina ankor!”. Extremt peppig väckning som gjorde mig helt lycklig. Och ja, vad är det för sak, när vi har så många smådrängar och småpigor som hjälper till att ro gårdslivet i hamn!?
Senaste kommentarer