Det stormar, stora vida världen känns på många vis så oskön just nu..
”Men! Jag har införskaffat sättvitlök.. så aaaallt kommer att ordna sig!”, sa jag till min goe vän härom sistens i sann Emmeli-romantiserar-livet-anda, varpå hon bara skrattade åt mig (alltid med kärlek), sådär som alltid…
…
Jamen vad ska vi GÖRA då!? Lägga oss ner och självdö, eller!? Låta klimatkrisen dräpa oss med ångest? Ge upp kampen för människors rättvisor här i världen? Låta krig, ondska och elände vinna!?
Nej!
-Ner med fötterna i marken. Ner med vitlöken i jorden. Starkast och som mest motståndskraftiga är vi alla, när vi lever våra bästa liv. Så efter några dagars misströstande förra veckan, väljer jag åter det spåret. Leva livet, så gott vi kan, dag för dag!
Och såhär gick det till, när vi satte vitlök för första gången. Vi har alltså ännu ingen aaaning om det här kommer att gå vägen eller ej. Men vitlöken är i jorden. Vi jobbar på. Och det, är vad som räknas!
Alla bäddar i köksträdgården är invintrade. Med hö som täckning på toppen av de alla. Men nu öppnade vi upp bädden längst ner mot lagården..
Öste på med brunnen hästskit samt matjord från komposten.
Sen var det bara att dundra ner löken med jämna mellanrum. Vi gjorde två rader, med totalt ungefär 50 vitlöksklyftor satta. Den trubbiga delen ner. Cirkus 10 centimeter mellan klyftorna och cirkus 20-30 centimeter mellan raderna. Täckta med ungefär 6 cm jord ovan sig. Plus hötäcket.
Otroliga hjälpredor fanns vid min sida i vanlig ordning.
Och nej, svårare än såhär var det inte. Nu är det bara att vänta och se. Gödsla på ännu lite mer i vår.. och kanske under sommaren. För tydligen är det så, att vitlök är en utav de allra mest näringskrävande grödorna vi kan odla?
Berätta! Odlar du vitlök? Jag drömmer om att fläta min egna vitlöksfläta och hänga upp i köket…och laga barnens favoritpasta med vitlök från den!
.. efter en världsmysig Höstlovsvecka, var det bara så otroligt trögt och motigt att starta vardag igen. Och stora världen kändes (känns..) så dryg och här i vår egna lilla värld, var det en hel del ”släcka bränder”-situationer.. som ni inte behöver tyngas av i detalj, bara veta att livet pågår, för oss alla. Jämt å jämt.
När fredagen kom var Team Drömgården sopslut.. och då ”firade” någon det hela med att toppa den tuffa vardagsveckan, med frossa.. och någon variant av mjölkstockning (ja, ni kan gissa vem nu då, haha)….såklart, lagom till lördagen, när en mer än fullproppad arbetsdag väntade med sånt som tidigare under veckan varit tvunget att skjutas upp, pga livet, och liksom nu var tvunget att bli gjort, nununu. Det gick. Och söndagen, med farsdag, vila och firande av mina barns far, min egen och mannens far.. det blev ett gott slut på hela spektakelveckan.
Gode Gud, må denna vecka vara lite mer novembermysig.. mest? Snälla?
Här kommer några glimtar från veckan som gick..
Måndagmorgon. Snön låg kvar i några timmar till, ..
Så pass att det knarrade under fötterna under motionsrundan. Mörkerturerna denna tid.. älskar dom.
Ja, sen var veckan igång!
Barnen startade årets första julpyssel, inspirerade av Fixa julen-programmet på SVTbarn. Och sooom det har skapats under veckan. Lillen är med han också. Det är svårt att tro att en sådan Virvelvind kan sitta lugnt och stilla och måla en lång stund, men se här har vi ”det ena behöver inte utesluta det andra”, i en liten person.
Vädret blev alltså åter milt och jag passade på att göra sånt som är gott när det fortfarande är plusgrader. Som att putsa dom där sista fönstren.. här i ena barnrummet.. och det slog mig samtidigt hur fiint det skulle bli med färg på fönsterfoder och smyg.. idéhjärnan..
Under ett par veckor har jag och barnen hjälpts åt att städa i lagården. Nu är där så undanstökat, röjt, urmockat, rent och fint. Vill bara vara där. Har ganska lätt att putta undan önskedrömmen om en hushållsko…. men täänk så otroligt gossigt med några får eller getter?
.. slutfunderat på får, vakna morsan! Du knyter skridskor på Lillebrors hockeykväll nu..! Ja, denna vecka bytte vi av varandra.. så den skäggige drog med ungarna som simmar och badbusar och jag drog med andra halvan barnaskaran, till ishallen. Det är så otroligt härligt att se barnen göra det dom älskar!
En annan kväll efter en tjorvig dag, var det så skönt att bara vara alla tillsammans, spela spel och somna tidigt. Tanka trygghet och lugn.
Det här var också en utav veckans guldstunder. När Lill-Olof hjälpte mig barnvakta en liten pyttepingla följt av lunchdate med hennes mor. Mys, mys, mys! Det är stort, att få ta hand om sin barndomsbästis lilla skatt.
LördagsSivert. Som spanade när vi jobbade på med diverse fotande och filmande.
Farsdag! Så evigt tacksam över att våra barn har en så ofantligt fin pappa. Så tacksam över min och M’s pappa också. Det blev en god firarsöndag, sannerligen. <3
…
Och idag känns måndagen någon lättare än förra. Vi ska göra allt vi kan för att det här ska bli en så fin novembervecka det bara går.
Önskeplaner för vecka 46
– Ta en novemberdag i sänder! .. pyssla om vardagen lite extra. Helst vill vi alla bara få vara hemma och mysa och påta i lugnan ro nu.. ända fram till juul. Men livet innehåller ju en del måsten, så är det bara och denna tid på året är det lov att gulla lite extra med var dag. Tänder ljus, lyssna på mysig musik. Äter gräddig mat, håller ullfilten redo att värma. Lapar dagsljus, andas friskluft och kramas mycket.
Påta, dona och röja! .. nu är lagården storstädad, kanske blir i år året jag äääntligen tar mig för den där lilla drömmen om en julstjärna som lyser i ena lagårdsfönstret? Det stora projektet; gå igenom allllla bäbis- och barnkläder vi har, har pågått ett tag och nu är ofantliga mängder utrensade. En del ska ordnas för att kunna säljas men mestadels skänker vi bort. I övrigt håller jag på och organiserar upp alla kläder och skor som nu är kvar. Så ofantligt skönt, men ett riktigt långprojekt som jag påtar med småstunder här och där under veckorna nu. Fantiserar om timmar av målning också…
Längtar efter.. skogen.. kanske tar vi oss dit senare under veckan.
-Novemberhelg!
…
Önskar er alla en fin vecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Vad hiiimla roligt förresten, att ni så gläds med oss över kakelugnen.. det är verkligen ETT LIFEHACK, att kunna glädjas, MED ANDRA! Fina, fina ni. Tack för värme och kärlek! Drömmen om att kunna elda till jul.. kanske, kanske blir sann. Annars får det bli strax därefter. Fint så!
Det tomma hörnet i Salskammaren.. så kallt och kalt , .. och längtande på något vis?
Längtande, efter att återställas till sin forna glans.. med sitt goa, trygga värmespridande, menar jag.
HÄR, kan ni läsa om resan som äntligen tagit oss hit, till punkt ”ordna fungerande eldstad”.. något som bara känts som utopi tills nyss. Nedan följer några ord och många bilder, från i slutet av oktober-dagarna då vi hade ett stycke Kakelugnsproffs här hemma, som hjälpte oss att av tre återbrukade kakelugnar, skapa en.. precis sådär som man gjorde ”förr”… tog av vad man hade, alltså.
Att få ”tummen upp!” som svar på frågan om detta pussel går att ordna till en hel bit, av den så kallade simsen på kakelugnen.. ptja, det säger bara en liten del, av hur otrooligt skickligt Kakelugnsproffs vi haft att göra med. Hon har gjort ett maaaagnifikt arbete, med varsamma, byggnadsvårdskunniga händer. Bilderna får tala för sig själva, händerna upp säger vi, med stor ödmjukhet och respekt för detta hantverk.
Håll tillgodo, här kommer bildberättelsen om när vi blev med rund kakelugn i Salskammaren!
Ett stort och vacker pussel.
Drömmen om en kakelugn i Salskammaren… som smått overkligt, blev sann!
Vi kan inte se oss mätta på härligheten. Just nu pågår torktid… så ni anar ju, hur otrooooligt peppade vi är på dagen vi får göra den första lilla brasan där i…
Å, hu… så tog det bara slut, Höstlovet. Lite moloken måndagsmorgon här nu, så är det bara.
Samtidigt, så himla tacksam. Det var ett så otroligt fint Höstlov. Vi var tillsammans hela familjen mycket, alla fick vara friska och krya, det gjordes lagom mycket, hemmavid och på lagom stor vift. Vi hade finväder, solig höst och plötslig snöig vintern, i ett nafs. Vi blev med vacker kakelugn och.. äsch, ja ni hör ju, otrolig Höstlovsvecka… som ingen av oss var redo att släppa taget om i morse när väckarklockan ringde.
Här kommer några Höstlovs-glimtar…
Tillsammans med Torparfrun och hennes tre kids, drog jag och mina fyra.. till Rotsidan. Ved och fikapackning och allt man kan tänkas behöva.
Och vi hade hejdlös tur med vädret. Det var liksom alldeles vind-lugnt där.. och sol? Hemma på gården blåste det isvindar, medan vi ute vid havet satt och grillade korv och tittade på lugna elden…
.. fikade och lyssnade på vågornas brus. Ja det var en fantastisk start på lov-veckan, sannerligen.
Tisdagmorgon. Jag lämnade övriga familjen inne och tog morgonkoppen med mig medan lillponnyn fick mumsa på sitt intill. Vi väntade på veterinären. Jo, för vi vill hålla noga koll på vår lillvän och hans skruttiga tänder. En liten tid i taget gäller. Senaste året har vi dagligen gett honom uppblött pellets av olika slag och det har gjort så gott för honom.. för att tugga grovfoder (hö) tar tiid med trötta tänder förstår ni. All tid med vår Chippen nu, känns som bonustid. Finaste, finaste ponnyn vår.
Cykeltur genom kyliga höstvindar följt av bullfika och UNO-spelande inne i värmen. Till kvällen åkte sedan ett gäng till ishallen och ett annat gäng till lilla badhuset i grannbyn..och sen somnade vi ovaggade till natten.
Onsdagen var en så fräsig dag! Inte nog med att vår livets första vitlök hamnade i jord (och massor av hästskit)…
… vår runda kakelugn, blev också helt, helt färdig.
Lillen? Ptjaa.. han stod inte och tittade på den så mycket, han stod mest och beundrade sin nye vän i livet, Kakelugnsproffset, som nu höll på att bära ut alla sina pinaler. Med småbilarna uppradade, språkade han på allt vad han orkad…. OKEJ OKEJ OKEJ jag FATTAR att ni inte vill läsa om Lill-Olof nu utan bara se den färdiga kakelugnen!!
Jag hoppas hinna färdigställa ett trevligt blogginlägg om alltsammans, under veckan!
Höstlovsmorgnar… utan minsta pillemick av skynda. Hallelujah! Torsdagen bjöd dessutom på nybakt mammabröd. Gos, gos, gos.
Efter liten donande i hemmet och ute på gården.. tog jag barnen med mig till mysigaste hemmet jag vet. Mitt barndomshem. Vi blev ompysslade så gott i vanlig ordning. Fika och mysa framför elden… Kura skymning, sista oktober..
.. som blev till första november.. och vi vaknade till ett så vackert snöfall.
Vi kan kalla denna bild IVRIGA LIV.
Man ser hur vi nääästan kommit ända fram med bortstuvandet av sommaren.. samtidigt som små otroligt ivriga människor snabbt hunnit dra fram typ varendaste vinterpinal dom kunde hitta nere i lagården.
LYCKAN ju! Hela alltet.
Så tog vi Allhelgonahelg.
Och vi veeet, vi har masssor på vår att göra-listan.. så många projekt igång… samtidigt….. men vad kan vara viktigare än att sitta och pärla pärlplattor alla tillsammans, just där och då, här och nu? Inget. Stormen tog i där utanför så det bara sjöng om det.
Lördagen blev en lugn påta med allt möjligt-dag.
Rotsaker som legat på tork flyttades ner i matkällaren, dahliaknölar hamnade i sina spåniga gömmor. Var också på skattjakt och fann återigen det stora, vackra skåpet som vi såå undrar var det har stått en gång i tiden? Hann också peta ner några vårlökar, göra några knop i långtids-rensandet i klädförrådet..
..och så tog vi in sommarhagen, i äkta ”i en familj hjälps man åt”-anda… fast lillen smet undan, och snusade gott i vagnen. Och störstbarnet, var med sin Farfar… men till middagen var samtliga vakna, hemkomna och sommarbetet intaget. Vi firade med köttbullemiddag inne i värmen. Och ljusen brann, för våra nära och kära, som inte längre vandrar här på jorden med oss.
Veckans sista dag…
-och ny snö hade fallit. Några få röda äpplen hänger kvar i toppen av äppelträdet.. som naturens alldeles egna julkulor. Ja nu säger ju inte jag julkulor, det skriver jag bara för att vara artig mor er som inte förstår vad pumlor betyder.
Barnen rullade snögubbe och sen ”råkade” vi hitta ett kuvert med saffran bland alla kryddor och då ”rååkade” vi baka en väldigt god och saftig saffranskaka som vi sedan söndagsfikade på.
Så det var det. Ett lugnt och genom-gossigt lov. Så väldigt lagom, åt alla håll och kanter. Måånga fikastunder.. mycket sömn.. mycket friskluft. Kramar i massor, mysiga hittepå, varvat med mycket vila. Tacksam. Så himla tacksam.
Och nu står här en ny vecka för dörren..
Önskeplaner vecka 45
-Ta en novemberdag i sänder! Vardag. Hemmaliv, skola, arbete, gårdsbestyr, aktiviteter, kompishäng, oändligheten av projekt.. någon suckar och undrar ”hur ORKAR ni!?”, medan vi tycker att vi lever drömlivet? Vi har liksom inte drömmen (just nu i livet i alla fall) om långa kvällar i soffan, framför tv:n.. det är inget vi drömmer om, alls. Det är så finurligt, att vi kan få vara olika. Eller hur?
–Hemmamammande! …ta hand om våra barn, våra djur, fundera ut mat för veckan, handla, baka bröd, laga mat, tvätta, städa,.. osv osv osv. Bästa jag vet! .. men jag saknar en hushållsko. Jo, det är säkert! Bertil har tjatat om en ko i ett par år nu… äntligen har han fått sin morsa att förstå…men! det är ICKE bara, med ett dylikt påhitt.
-Arbete med kameran och vid datorn. Ja, det ingår ju också. Två kampanjer ska fotas/filmas.
-Novemberhelg! .. med farsdagsfirande bla.
…
Ok. Tack då, Höstlovet. Du var gott. Gjorde susen mot otrolig trötthet och lät oss ladda batterierna väl. Hoppas att NI kära läsare, får en god novembervecka nu. Vi hörs under veckan. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
Höstlovet stod för dörren.. som vi längtat.. och att det skulle firas in med festligheter och vänner, ja det var ett som var säkert!
Ut med hela slagbordet, på med halvstrukna finduken och fram med höga traven uddatallrikar.
Grönkål plockades in och alla möjliga goda grejer hackades och revs..
Kalljästa degen gjordes i ordning till.. degämnen? Säger man så? Glad morsa där, btw. Så som man ser ut när en urgullig 10-åring kommer och leker ”mammarazzi” mitt i allt.
Jo just det. Nu, skulle det bli pizza-afton för hela slanten, tillsammans med torparna!
Degen hade jag alltså gjort redan dagen innan och sedan låtit kalljäsa. Ute på bron, till och med… där det nog nästan hade varit minus under natten men degen hade fått en varm stund inne och därmed god skjuts i sin jäsning så det här blev verkligen en hit. Och så finurligt också, att ha degen gjord redan dagen innan. Det receptet jag vilade mig emot, lånade jag HÄR.
Att göra egen pizzasallad, är lika enkelt som gott! Här höftar jag bara. Hackar vitkål tunt, tunt. Samt röd paprika. Kramar in lagom med salt (du får helt sonika smaka av!). Häller på rätt så rikligt med en god olivolja samt en skvätt eller två, med någon slags vinäger. Svartpeppar på toppen. Klart!
Och ja, tomatsås är också så simpelt att göra själv... och blir också huuur gott som helst. Här hade jag fräst en hoper hackade vitlöksklyftor och en gul lök. Lät löken puttra ihop tillsammans med ett par paket ekologiska krossade tomater. Strösslade i lite allt möjligt i uppkoket, som torkad oregano, någon matsked chilisås, några gryn socker.. salt och peppar förstås. Lät alltsammans puttra en stund, innan mixandet till ganska-slät pizzasås. Klaaart!
Och nånstans här, hade jag gjort mitt genom allt förberedande och fram klev lilla rastaurangchefen, aka Servetrisen. Ritplattan och förklädet i högsta hugg! Så fort käraste torparna ramlade in genom dörren, kunde kvällen börja och pizzabeställningar tas, på löpande band.
Sju ungar och fyra vuxna där alla skulle ha minst varsin pizza. Lägg till att vi, oavbrutet, spelade smått hysterisk, italiensk pizza-musik. Det var fräs i Drömgården den där kvällen, så var det!
Och här, ser ni självaste Pizzabagaren!
Vi gräddar pizzorna på ett så kallat ”gourmetstål” och det blir så otroligt gott! Verkligen en ny nivå av hemmapizzeria.
Det doftar liksom nästan lite stenugnsbageri…bottnarna blir så himla gott gräddade!
Nu var det bara sista pizzan kvar. En av flera ”Drömgårdens special”. Pizzan med tillbehören (lagda, enligt ordningen som följer:) tomatsås, riven ost (jaa ni vet väl att den INTE är som godast om den ligger på toppen av allt.. näst underst ska den va ;)), salami, färska champinjoner, gul lök, paprika och mozarella, salt och peppar.. in i ugnen någon minut och här var pizzan uttagen för att få några bitar färsk grönkål över sig.. och sedan skjuts in i ugnen igen tills pizzan är färdiggräddad. Det blev en himla trevlig smak-kombo.
Nånstans här, när alla pizzor var färdiggräddade och alla mätta.. drösade vi ihop.. skickade sedan ut barnen med ficklampor i mörkret.. klassisk mörkerspårning följde och undertecknad var nostalgisk och tänkte tillbaka på scout-tiden. Lysa med lampor efter små reflexer.. vid reflexerna fann barnen små godispåsar. Uppskattat och väldigt enkelt fixat!
Vitchokladgratinerade skogshallon (så fräsigt det låter.. men det äär ju verkligen bara hackad vitchoklad som strösslats ovan bär och sedan skjutsats in i ugnen till chokladen smält och bären är varma).. tillsammans med vaniljglass. Så vansinnigt gott!!
Låt säga att alla var proppmätta och mat-koma-trötta nu… redo för vila… typiskt härligt sätt att inleda Höstlovet på!
Senaste kommentarer