Det här är en helt hejdlöst rolig tid på året tycker jag. Men jag väljer då bara ut godbitarna, för det är inte värt att jäkta ihjäl sig genom att göra vill-göra-listan eller tror-sig-måsta-göra-listan för lång, mumlar jag för mig själv.
När köket fylls med doft av ”Mors juliga Rågsiktslimpor!”, ja då tusan är det jul och hela alltet, någon jag prioriterar högt på min julelista!
Dessa limpor går i ett huj att baka.. jag drar alltid till med en redig sats så vi har till hela jullovet allra minst. Så gott till frukosten, när vänner och familj kommer på fika, till lilla utflykten och så vidare. Här drog vi till med en deg gjord på 1,5 liter vätska.
Med Mästerbagare Bertil går det förstås extra bra!
Vi gillar att göra limporna runda. Men formar, det gör man ju precis som man vill. Underströk lilla B, genom att forma sin deg till ett hjärta.
Sömnigt alltihopa, menade andra.
När limporna gräddats, så penslar vi dom med sirapsvatten. Helt sonika vatten med en liten skvätt sirap i.
Nu är längtan till jullov och julfirande stor.
Och titta där då! En liten rosett kring en utav limporna. Att ge till någon vi tycker mycket om. Så gott att ge bort något ätbart gjort av kärlek.
Vill du ha receptet på vad vi tycker är julens godaste bröd? Som påminner mig om barndomens jular när mor stod där i köket med rödrutiga förklädet och bakade och donade?
Att skapa julgranspynt av trolldeg, ett så urbota trevligt pysselbestyr och ungarna sitter i timtals med detta pyssel.
Trolldeg gör du enkelt genom att blanda 4 dl mjöl, ,2 dl salt, 2 dl ljummet vatten och 2 msk rapsolja.
Färga med valfri karamellfärg om du önskar det.
Låt kreativiteten flöda. Kavla och stansa, knåda, rulla och forma.
Vi gjorde sedan ett litet hål med en spik, genom dom alster vi önskade kunna ordna upphängning till.
Figurerna bränns sedan i ugnen, i 75-100 grader i cirka 2-3 timmar..
Sen drar vi fram alla små färgburkar, färgtuber och all vattenfärg vi har. Hobbyfärg fungerar förstås allra bäst!
Och att måla, blanda hit och blanda dit.. det är ju förskräckligt roligt!
En snörstump träddes igenom och knöts på enklast vis och vips hade vi den tjusigaste sortens julgranspynt!
…
-Ni må tro att peppen inför kvällen är omåttlig. Jo ni förstår, igår höggs granen och togs in..och den fick börja dricka vatten med en gång. I morse hade inneboende nissen, Nils-Rudolf, varit snitsig och klätt den fylld med ringlat toapapper… som han först dragit igenom hela hemmet och ända fram till granen. Mamman suckade högljutt……Han börjar liksom tycka att det är dags att klä granen nu, sa han. Och barnen höll med, i kör.
Så ikväll, då tusan ska vi klä granen! Med nya hängena och allt.
Vi kikar på vad vi påtat med senaste dagarna, ja av det ni inte redan vet, vill säga!
Den fjärde adventsveckan fylldes med;
Ännu ett lussebak! Det är så himla roligt att saffransbaka tycker jag. Barnen både älskar görandet och smaken och ja, där har ni förklaringen.
”Mästerbagare Bertil” fick lära sig hur man gör kransar.. och hans små pyttiga saffranskransar är det sötaste jag har sett. Så otroligt goda blev dom också.
Vi firade lucia, med njutbart, hejdlöst gulligt lussande i kyrkan kvällen innan och på självaste luciadagen hade vi det HÄR lilla romulet, minns ni..
Rikedom i bild. När pappan kikar in på en snabbtitt. Sätter sig på sofflocket och pratar med sin dotter och sörplar en snabb kaffekopp. Kramar om små barnbarnen och försvinner sedan ut, till hästpojkarna som vet precis vad dom har att vänta. Ett kilo morötter och PappaMorfar-kärlek. Bästa.
Det skedde en del julefuffens. Här gjorde jag i ordning en liten, men ack så härlig liten julklapp till vännerna. Ett litet fång med framkallade bilder från vår tillsammanssemester i somras. Så himla fint att ha dessa minnen tillsammans. En julklapp som inte kostade så mycket alls, mest en skopa tid och tanke.
Vi njöt julfika i sötaste torpet jag vet och barnen var överlyckliga. Satt och tittade på dom där bilderna i paketet tillsammans och sa ”å MINNS ni..!?” på varendaste en. Den lyckan. Värmer gott i en moders hjärta. Vänner liksom. Vilket gudomligt påhitt.
Vi var på gulliga bönhuset nere i byn och sjöng julsånger en kväll.
Tjopp var det fredag och jag var ute med barnvagnen på en lång, så kylig promenad. Det var helt underbart. Jag hade inte varit ute ”riktigt” på vad som kändes som en evighet. Det var så kallt att jag fick frost i skägget, hjärnfrossa OCH kände mig alldeles lycksalig..
Här hade jag först tänkt städa en vända.. men fullkomligt struntade i det. Och lagade min favoritfilt istället. Den som gått helt itu och nu, med lite rött ullgarn och en stunds tråcklande blev min finaste finaste julefilt. 100% ull och värmer så gott.
Till kvällen doftande köket pepparkaka. Jag fyllde ”storburken” med hästar, granar och traktorer.
Det blev lördag och termometern visade fortfarande närmare tjugo minus. Vi värmde bilen, fodrade hästar och packade stora fikakorgen. Tog allt gott vi kunde komma på, kaffetermosen, änglaspelet, fyra-i-rad, barnens juliga teckningar. några apelsiner och nejlikor. Och så susade vi ner på byn hela familjen. Till ålderdomshemmet. Hälsade på vår 88-årige vän och fyllde allas våra hjärtan med jul. Fikade, kramades, pysslade, julade. Blir helt rörd när jag skriver om det här. Det var en sagolikt fin stund.
Det fjärde ljuset tändes också. Och vi har även blivit så kärleks-bortskämda både hemma i lilla byn hos mina föräldrar och här i vår by hos mannens föräldrar. Ett så himla själagott veckoslut där vi i helgens början kände oss ganska så möra efter veckans utmaningar.
…
Gode Gud, tack för precis allt det här. Jag önskar mig inget mer, än att allt bara ska få vara precis, precis som det är just precis nu. Varje dag. Är en sån gåva. Amen.
Önskeplaner för Juleveckan!
-Mysa och njuta, var dag! Varje dag är så skitmysig nu. Vill du ha ett utav mina bästa knep för att kunna/orka njuta fullt ut hemma, med fyra små? Jo, jag STRUUUNTAR i att hemmet ser ut som ett kreativt kaos och bara njuter av att barnen njuter.. hakar på deras iver, hittar på små pyssel och tänker att ”vi gör en liten julestäd om någon dag..kanske”. Knep två; ordnar mig också mitt i allt, små vrår där det råder stilla och lugn. Som kammarn.. jag menar matrummet. Tar småvilor i stilla vrår, med min kaffekopp. Småpausande, gör susen och hela skillnaden.
-Julestöka! – Ni vet.. koka karameller, handla sista julmaten, slå in julklapparna (jag har inte slagit in EN. tillhör den skara som oftast sitter kvällen/natten innan julafton med det.. har en önskar om att ha hunnit göra det lite tidigare än så i år. faktiskt. Klä julgranen ska vi göra också, åhåh längtar.
-Fira Jul <3 önskar mig en frisk familj, tillsammanstid, gott att äta, många tända ljus..
…
Vill önska er alla en god, god julevecka!
Påminner mig själv om att stanna upp i julstökandet, lyfter upp lillungen och så tar vi oss en svängom över köksgolvet. Fångar livet i min famn. Här och nu:ar, liksom. Vill inte bara susa förbi, för att jag hastar så. Därför bromsar jag mig, än fast jag vill en massa, massa saker.. Jag tänker; ”att välja. är att välja bort. det gäller tusan så mycket i livet”. Just nu är inte tid för den mest nogsamma julestädningen, om än jag älskar att ha det finstädat.. men jag älskar att barnen leker och stojar, än mer. Nu är inte tid för en rad olika julekakor, fastän jag älskar att baka. Någon favoritsort väljer vi ut, sen får det vara bra. Och så vidare. Nu är tid för röriga pyssel kring köksbordet tillsammans med barnen. Tid för limpabak så vi har till jullovets alla mysiga små påhitt där fika förstås är en så god del. Tid för prinskorv och några snabbgjorda favoriter bland julens karameller. Tid för livet, som det är, just precis här och nu.
Tryggheten i gårdens erfarenhet. Av många, många vintrar.
Hästarna strövar.
Medan barnen snöleker.
Jag tar minstungen på lillpulkan och drar iväg.
Visar honom.. än det ena, än det andra. Han tittar på mig storögt. ”Dää!”, säger han och försöker peka med den stora, egentligen väldigt lilla, vinterhandsken. Och så går vi vidare.
…
Idag är det fjärde advent. Alla fyra ljusen tändes vid adventsfrukosten. Juleveckan står för dörren. Och ute, är som en enda vykortshälsning från Midvintern.
Det leks och julepysslas. Slits med skapande av värmesystem, grävs och grejas. Julestädas lite här, fejas lite där. Mitt i allt bara drösar vi ner på sofflocket, sörplar kaffe och tittar på varandra.
Skönt med fredag..tillsammansdag. Där vi tänkt hinna tusen saker men inte hinner nästan något. ”Fasiken, vad trött jag är…” , säger den ene. ”Ja med...”, småskrattar den andre. Långkramas och säger att ”det ska nog ordna sig det här också”. Låt säga att vi grejar med lite allt möjligt just nu här hemma (för icke-ovanlighetens skull, jag veeet.. men det finns grader, haha!) och livet känns lite som att allt är i en enda salig röra! Med doft av pepparkaka.. för tusan!
I hjärteasken finns minnen från Årets Pepparkaksbak och i alla möjliga burkar, då barnen fått fylla varsin, så har vi peppisar. Fy farao, så mysigt!
Sicken tur att vi var hemma både mor och far, köket liksom ångade utav iver. Småbagarna var i sitt esse!
Att baka pepparkakor med alla fyra små i kring. Nyp mig i armen, mumlade mamman.
Änglaspelets ljus bara fladdrar i vinddraget. Tussekatten satt på sofflocket och undrade vad i hela friden alla sjåade så mycket över.
Efteråt är alla alldeles slut.
Och så doftar det himmel i köket.
Papparkaksbaket.. kan vara årets mjöligaste, rörigaste, stökigaste mest gemytliga bagarstund.
Senaste kommentarer