av Emmeli | dec 26, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 7-9 månader
Var liten fågel sjunger efter sin egen näbb.
Storan, Litens mormoster, har gett Liten världens sötaste pyjamas julklapp. Med ett budskap att bli varm i hjärtat för.
Idag lämnar jag den här virvelvinden och hans pappa hemma. Liten är en riktig vilde nu. Inte stilla en sekund! Drar upp sig, dansar, kryper iväg, ropar MA-MAA!!, slår sig nånstans, tvärgallskriker, drar upp sig, vågar lite mer, kryper ännu fortare, slår sig igen… och så där håller vi på. Med tindrande ögon, ett par röda småbulor i pannan och med tungan utanför, lämnade jag han tillsammans med mannen. Min älskar lilla familj.
Jag?
Jag ska in i dimman, tillsammans med Storan, Litens gudmor och lillsvågge. Det här blir en dag av täckjackesvett. Mellandagsrea coming up! Håhå.
Juldagen hos morbror och moster var så himla mysig och god igår, men mer om det senare.
Nu ska jag tagga för en pangrunda på stan! (jag ogillar mellandagsrea, skaprt och får alltid panik när jag ser alla människor. Brukar oftast inte hitta någonting, bara det som är nyinkommet och fulldyrt…)
Ha en skön annandag jul!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 25, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Träning
Jag älskar juldagen.
Det är en så förbaskat soft dag, tycker jag. Julafton, en ändå rätt stressig dag, visst? Man vill hinna till alla möjliga, julklappar ska delas på olika håll, och så ska man ha hunnit bänka sig i soffan till klockan slår Kalle Anka. Och så vidare. Ja, sådär är det i alla fall för oss, med våran storfamilj. Underbart och jag fullkomligt älskar det, familjen är ju det finaste vi har. Men juldagen? Den är bara så soft! Barnen är lugnare, alla kockar i köken som stått och lagat julbord får slappna av och ja, det är helt enkelt som en enda stor lättnads-suck över juldagen.
När man var liten kanske man lekte med alla nya leksaker. Ja, det gör man. Liten gör så, i alla fall. Och så sover han, massor. Trött efter julaftons-nattsuddande. Vi vuxna? Jomen vi är lite som barna, vi med. Vi provar och klämmer och känner och tittar på alla fina julklappar. Jag kan visa lite eftersom. Här är en av godingarna:
Ett nytt merionunderställ från Kari Traa. Wow! Jag är så galet glad för det! Inga malar ska få komma i närheten utav detta! 
Så traskar vi långpromenad genom soligt, 
vintervackert,
iskallt snölandskap.
Pratar om dittan och dattan och bara njuter. Iklädda nya varma underställ och ulliga sockar. Och ottan i morse? I den där söta lilla kyrkan? Så himla, himla vacker. Iskallt, knarrande snö och maschallerna som mötte oss längs vägen till kyrkan, glimmade så fint i den mörka juldagsmorgonen.
Medan S sov, har jag och M tränat tillsammans. Det var skönt att röra på kroppen efter en julafton av konstant ätande. Nu har vi plats för juldagsmaten också! Vi ska bara piffa till oss och hoppa i bilen. Mot juldagens, årliga och alltid så himla mysiga, julemiddag hos min älskade Morbror S och Moster G. Hela taikonsklanen ses där, och vi kommer bli många, många. Jag känner på mig att det bli en toppenkväll, som alltid!
Juldagen alltså. Jag älskar den.
Önskar Er
-God fortsättning!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 25, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 7-9 månader
Litens första julafton.
Det var igår. Och hela dagen kändes så himla speciell. Med den där snön som fallit och gjort landskapet till ett att passa in i disney-sagornas värld, gjorde inte känslan sämre, om jag säger så. 
Sockervit, puderlätt snö, i mängder. Vi började dagen i huset. Åkte sedan till Litens mormor och morfar, åt tomtegröt och såg julkalendern tillsammans med hela stora klanen. Vi vandrade långpromenad runt tommelmon, på oplogad.
Vilket äventyr!
Rödblommiga blev vi.
Senare åkte vi vidare till vår Sommarhemma-by och huset. Jag och mannen fixade oss, lilla nissen var ju liksom redan klar. Jag kände mig så lyxig som fick hoppa i en alldeles sprillans ny klänning, som jag fick av mannen häromdagen. Han är bara för snäll.
Så gjorde oss så julefina vi bara kunde och traskade sedan till Litens farmor och farfar. Och det var där, som vi hade vårt julefirande i år. Så otroligt mysigt och gott. Vi såg på Kalle, åt julmat och saffranscheesecake (den blev så gooood! hade helt enkelt bara använt ett vanligt froze-cheesecake-recept och adderat en påset saffrani varje cheesecak!). Umgicks, blev som vildingar i julklappsleken 
och på toppen av kvällen delade vi julklappar. 
Bäbisarna, Liten och han super-jämna-gamla kusse, nattsuddade i kapp och var med in i det längsta. Liten lekte med klossar och snören och läste böcker och grejsade. Han, min älskade genom-livet-bästa-julklapp, som jag älskar honom!!!
Åh, kära nån. Så många och fina julklappar jag och vi har fått. Jag är helt häpen. Min man? 
Ja, i år måste han sannerligen tyckt att jag varit snäll. Så fina, genomtänkta, vackra, julklappar. Och åhåå, han har till och med lackat paketen. Han är bäst.
Så till sist, gick vi hem i den kalla, kalla, magiskt stjärnklara natten. Traskade genom snön, under en himmel med ett himlavalv så vackert av det dansande norrskenet.
Det där, det var en julafton jag sent kommer att glömma. Litens första. Min och M´s första sov päron. Så häftigt!
Hoppas, hoppas, att Ni hade en fin julafton, ni med!
Och nu? Nu är klockan tidigt, tidigt. Jag sitter här i köket och försöker vakna till, efter några få nattimmar. Liten har fått mat i sömnen och ligger nu bredvid sin pappa, dom sover, båda två. Den vackraste synen jag vet. Och jag, jag ska på julotta. Det är 17 grader kallt och så läckert ute.
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 24, 2014 | Familj och Vänner, Lilla familjen
Idag är det julafton.
Livets julafton. Min allra första som mamma. Så fantastiskt.
Och jag vaknar för första gången i hela mitt liv, inte hemma hos mamma och pappa. Jag vaknar tillsammans med min egna lilla familj, i ett hus jag älskar. Utanför är det så, så stormigt av snö. Det har fallit mängder, bara senaste dygnet. Vinterlandskapet är mäktigt nu.
Uppesittarkvällen igår var i toppklass. Jag och Storan målade naglarna juligt röda (FEM varv, jag höll på att smälla av innan vi var klar. Hann dessutom bara hem och bäbisfixa lite så var det ränder i lacket. Vem bryr sig? Jag är bebbemorsa OCH jag har aldrig haft såhär stiliga julenaglar!) och vi åt så gott, spelade bingolotto (jo,jo!) och njöt av en lugn kväll tillsammans. Det enda besvärliga, var snön som låg som ett tjockt, tjockt moddtäcke och gjorde att vi fick arbeta en stund för att ta oss ända hem. Det var skönt när vi lyckades, om jag säger så. Jag är oerhört oförtjust i att fastna med bil, mitt på vägen, mitt i natten, med bäbis och allt. Men det gick ju bra till slut. Pirriga i magarna (mest jag, tror jag) la vi oss och slockande på sekunden.
Och idag, är det julafton.
Jag ska njuta av varendaste sekund. Första anhalt, är julefrukosten här hemma i mitt hemmahemma. Liten charmar världen, utklädd i tomtedräkt och mitt hjärta smälter.
Från hela Lilla familjen, till Er alla; en riktigt
God Jul!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 23, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Sommarhemma, Träning
Det har varit en typiskt dagen-innan-julafton-dag idag.
Du vet, sådär lugn och skön. Vi har suttit långa stunder och bara tittat på varandra med skimmer i ögonen och med granen glimmandes i periferin. Det har singlat snö utanför fönstret och känslan i kroppen har varit så, så harmonisk.
SJDghdögkjdglkjhsdflkdsjhglsjghsgljhksgVI BÖRJAR OM.
Dagen idag?
Crazy stressig. In i det sista har här grejats, med allt möjligt julefix. Med facit i hand sov vi helt sonika för länge i morse. M behövde dessutom åka iväg på vift på förmiddagen, så jag och bäbis skulle städa och greja och fixa tillsammans. Bäbisen kände nog på sig att morsan hade stressen i halsgropen och sov därför sig igenom hela rejset och mer därtill. Det skurades och gjordes piff och fint här hemma. Som sig bör inför jul! (bör och bör, man gör som man vill!)
Sen gjorde jag mitt experiment gånger två; saffranscheesecake. Där den första blev bra (tror jag?) och den andra, när jag skulle vispa marängen, bara blev en enda soppa. Man fååår inte ha haft någonting annat i bunken när man vispar äggvita till hårt skum. Det var bara börja om. Och till slut, så! Lunchen blev därför nån småsnuskig omelett med panikvispade ägg… kändes så slösigt att slänga en massa ägg! Gick fint.
Jo, då! För varje check på att-göra-listan, blev jag lugnare inombords.
I eftermiddags var vi ute och traskade på byn i snöyran. Hämtade ut dom sista julklapparna, var på blomsteraffären tillsammans med resten av byn och skyndade sedan hem för att slå in dom där sista, sista klapparna.
Helt otippat hade jag visst lyckats få en timme över i slutänan. Så, jag ska gav mig själv en tidig julklapp i form av ett galet jobbigt träningspass och skön varm, välbehövlig dusch. Ja, mannen gav ju mig denna klapp lika mycket, eftersom han hållit sina ögon på och roat vår lilla virvelvind.
Dagen idag? En typisk dagen-innan-julafton-dag. Den hör till!
Fascineras över hur vackert den där crazy-fondväggen i köket går ihop med julegranen. Den där tapeten är så crazy att jag nu börjat tycka den är snygg. Crazy, som sagt.
Nu ska vi åka till Mäjadalen för uppesittarkväll, mysigt!
Ha nu en skööön uppesittarkväll ikväll!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 22, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Sommarhemma
Vi hade ju lilla julafton här igår.
Ja, sådär så att vi åt gröt och skinkmacka tillsammans.
Barnen lekte så det stod härliga till! Ja, Liten lekte faktiskt med sina kusiner för första gången. Alldeles andfådd och rödblommig blev han. Och instängd i fängelset, så lille H kunde köra kaninteater från utsidan. Bubbelskrattet var ett faktum, som du ser också!
Såå underbart att se och höra!
Sagostund.
Och Mormoster, älskade R och Liten slogs sig ner på köksgolvet och spelade en trudelutt.
Och det var så himla mysigt. Att få duka fint, plocka fram en massa karameller jag visste skulle slå högt hos kidsen.
Och tända ljus och sedan öppna dörren för min älskade familj och bara umgås. Vi åt och tjattrade och delade paket som man INTE får öppna förrän på julafton. 
Så sjöng vi tomteboggie med komp från gull-pappa-morfar. Och som jag njöt!
När gänget dragit ute genom dörren, kände jag mig som Tant Berg i Lotta på Bråkmakargatan. Hade vi haft en gungstol här i huset, hade den definitivt gungat av sig själv en lång stund efteråt. Vi plockade undan, nattade en tomtebäbis och sen satte vi oss ner på köksgolvet, jag och mannen.
Bland papper och julklappar och snören, så började vi med årets inslagning av alla klappar. Det är ju så mysigt, det där. Att sitta där och skicka sax och snöre emellan varandra och göra så fina paket man bara kan. Hoppas Liten kommer uppskatta den där rosetten jag försökte få så perfekt jag bara kunde…..
Sen blev jag inföst i sovrummet. Stanna här en stund! ,sa M. Han slog in yttligare några paket och jag är så nyfiken att jag smäller av.
Det här lilla, hårda, fyrkantiga. Det är jag mest, mest nyfiken på…. håhå!
Sen var det min tur att fösa bort honom från köket. Satte mig ner, klockan närmade sig midnatt, och tänkte att nu är det bara fyra paket kvar. Då tar tejpen slut. VILKEN TUUR! att jag har mitt älskade lack, tänkte jag….. som jag bara en liten stund senare fullkomligt höll på att bli galen på innan jag var klar. Okej med EN stämpel på ett par paket. Men att använda den där himla stämpeln och lacket, istället för tejp…
Men fint blev det! Och M är värd dom finaste paketen i stan, så är det bara!
Så den där kvällen var bara helmysig, rakt igenom. Först tillsammans med familjen, bland lek och stoj och tomtegröt och en oändlig tacksamhet, över att få ha dom där människorna i mitt liv. Och så en avslutning på köksgolvet, tillsammans med han jag älskar så, i full färd med att slå in paket och sedan lägga under den megastora gröna granen.
Dessa dagar, alltså. Dom stoppas rakt in i den där asken. I hjärtat.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer