av Emmeli | jun 17, 2014 | Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Recept, Sommarhemma
Jädrar i min lilla låda!
Att frysa, vad är det? Jag har precis satt mig för första gången på timmar. Har en härlig backslick på jässan. Det är typ 225 grader här inne. Ja, det har sannerligen gått hett till här i köket, ända sedan i morse. Ett tag var det riktigt körigt, när morotsbrödet skulle ut på plåtar och gräddas, samtidigt som minipizzorna behövde bakas ut och piffas med alla moment och jag dessutom hade smskontakt med en hjärtenära som var ivrig, ivrig och ville ha svar nuu. Och älsklingLiten blev akuthungrig också, mitt i allt. Det gjorde han rätt i. Men är det någon gång jag tenderar att bli liiite, lite hetsig (det händer aldrig i andra sammanhang, menar jag……) så är det när det är stress och press i köket. Eller rättare sagt är det jag, som gör och är stressen. Det ska gå fort och mjölet ryker, mjölken kokar över och degen är upp över armarna och över hela bänken. Typ så. Mannen vet ju det där, hur jag blir. Lilla My. Så han svischar förbi och runtomkring mig, och är dom där två extrahänderna jag önskar jag hade. Och allt går himla bra. Men utan honom, då vette katten.
Men nu är 60 minipizzor bakade, paketerade och lagda i frysen. Redo för midsommarfirande. Och dubbelsats morotsbröd har också hoppat in i frysen. Och allt är diskat, bortplockat och det är nydammsuget här. Med svärmors asbraiga dammsugare. Vilken himla tur att hon har två dammsugare, annars skulle det nog ha åskat här i huset snart. Den där röda, retrosnygga, avlånga, rektangulära dammsugaren som står här i städskåpet. Den är fin. Riktigt snygg, faktiskt. Men dålig. Så jädra dålig. Så jag var tvungen att tjoho:a nu när jag gasade fram i ett huj.
Jag och mannen har precis slagit oss ner, med varsin skiva nybakt morotsbröd och en kopp kaffe. Eftermiddagsfika när det är som bäst. Nybakt är svårslaget. Och med regnet som smattrar mot rutan och med radion brus i bakgrunden, så har vi det väldigt bra. Nu ska jag lugna ner mig för idag. Middagen blir rester ifrån gårdagens middag, så himla skönt. Mina ben börjar stelna till rätt bra nu, från gårdagens bravader. Så kanske en långpromenad vore en bra idé. Liten hänger gladeligen på, säger han. Det finns inget dåligt väder…. (jo, det gör det.det här; blåst och svinkallt regn).
Men först eftermiddagsfika!
Har du en bra dag? Regnar det där du är också? Vill du har receptet på minipizzorna har det det HÄR och vill du ha recept på morotsbrödet så har du det HÄR (jag blandade med en del råksikt och tog någon dl mer grahamsmjöl än vad som står. Och några matskedar chiafrön, solrosfrön och linfrön åkte också ner.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 15, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Liten 0-3 månader, Sommarhemma
Ja Du, Liten. Vi har haft en fin dag, du och jag.
Om än liiite, lite körig för morsan. Särskilt där på förmiddagen innan vi packat oss iväg och tagit oss ut genom dörren, med alla pinaler. När pappan pussat oss hejdå och sagt jag älskar er och vi ses imorn! drog jag igång dagens plock- och fixrunda. Packade en liten väska till dig och mig, med kläder, pyjamas, blöjor och snuttetrasor och sånt. Det livsviktiga, du vet. Och drog ett varv med dammsugaren, bäddade, vattnade blommorna ute och plockade ihop tvätten och packade in i bilen. Du sov ju gott som bara den då, så mamman passade på att hinna så mycket som möjligt. På kort tid. Plötsligt ringde det på dörren och gulliga Tant Granne önskade så att vi skulle gå upp på lon och leta katten, som var spårlöst borta och kanske, kanske hade krupit in där och lagt sig. Självklart, sa jag och var på väg ut genom dörren. Då vaknade du, kära Liten.
Med Tant Granne i dörröppningen, en höööögljutt hungrig Liten och en något småstirrig morsa så såg jag farsen, livet, spelas omkring mig. Men väl mätt så är du ju prinsen S med stort S. Så nyäten igen, då var vi redo att möta Tant Granne som vi bestämt log-träff med. På väg ut genom dörren Hoppsan då, plötsligt var visst både Du och Jag inte så tokfräsha längre. Något hände. Kanske inte jääättelägligt, med Tant Granne i dörröppningen på nytt. Men, vi löste det också. Morsan skyndade sig, svettades som en liten minigris men sedan var vi iväg. Ingen katt på lon och det var ju tur, att den inte var instängd där. Och till slut var vi i bilen, både du och jag och alla grejer.
Bilfärden tog oss hem till min mamma och pappa. Din mormor och morfar. Och till tvättmaskinen, förstås. Och tusiken som vi har tvättat idag. Tvättat, hängt på strecket och vikt. Tvätta, hängt på strecket och vikt. Men däremellan har vi ju faktiskt hunnit vila i hammocken. Somnade i en liten varm hög gjorde vi ju också. Jag njöt. Och Du med.
Förutom att tvätta har vi spelat piano och sjungit en hel hög av sånger. Bland annat sångerna om bokstaven M, E och S i majasalfabet. Ikväll har vi varit på promenad. Med uppdrag att hitta lupiner till din mormor. Det gjorde vi bra. Ja, minsann. Och en vit vacker äng hittade vi ju också!
Och spår av hästfötter i grusvägen.
Och midsommarblomster.
Och en syrénkvist som doftade himmelskt.
Nu sover Du. Och mamma pustar ut. Utbrister sånt här ger lugn i själen!, när all tvätt är tvättad och vikt och ligger i fina högar, redo att läggas på hyllorna hemma i vårt sommarhemma. Ska jag vara ärlig, så saknar jag din pappa som en galning också. Jag har blivit bortskämd att ha honom vid min sida, hela, hela tiden. Men vi får längta, till imorn. Då ses vi ju igen. Så i natt är det du och jag, Liten. Du, min lilla miniM.
Ja, det här var vår söndag, Liten. Och i natt blir första natten ifrån din pappa M. Vi ska klara det, Du och Jag.
Godnatt!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 14, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Det var sommarfest igår.
Precis enligt planen, stod vi hela gänget, i timmar i köket igår eftermiddag. Lagade och fixade med en massa olika saker. Hacka miljarders miljonbitar, trä räkor och melon på spett, steka en masssa kött, göra sallad, vanlig och ljummen potatissallad. Skära upp bröd, göra guacamole att breda på crostinis. Fixa tzatziki, väcka dom 90 minipizzorna till liv och garnera den vackra, vackra tårtan. Den som egentligen är en bröllopstårta men som sannerligen platsade in under gårdagen. Allt det där och lite till, – kära nån så bra det går när man är en hel patrull som hjälps åt. Älskade familj. Och..
-Allt. Var. Så. Gott.
Det hade dukats ute, redan kvällen innan. Som för att bestämma att en sommarfest ska tillbringas utomhus. Och så är det ju. Brinnande ljus och mängder av kuddar och filtar (och såna där terassvärmare som stod i varje hörn om oss) höll oss varma. Och så vi, allihopa, tillsammans.
Människor?
Ja. Det var vi några stycken av, ja. 
Och maten var, som sagt, himmelsk. 
Och Liten?
Han charmade alla med sitt leende och fick höra mer än tusen gånger han är ju så nöjd!? Är han såhär jämt!? Jag och M tittade nästan lite skämsigt på varandra, som om vi nästan har lite dåligt samvete för att vi har det så bra. Men så konstaterar vi i nästa ögonblick, att det ju är helt underbart att han är så ”snäll”, eftersom det betyder att han mår bra. Han, som är vår största kärlek. M och jag i en blandning som blev lilla minimannen.
Vi skyddar honom med hela oss. Men han är värd ännu mera. Ännu mera beskydd.
Jag har alltid sagt till min Lillis (=min äldsta systerdotter som är som min lillastyster) att om jag får barn någon gång, då ska du få bli gudmor. Och nu har hon fyllt 18, är myndig och jag har min lilla miniprins. Så igår frågade S:
Jag undrar en sak.
Vi, vi, vill du gifta dig…. nej, jag menar:
Vill Du bli min gudmor?
Och hon svarade JA med stora bokstäver och glädjetårar och inget kunde göra mig gladare. Älskade S, din Gudmor är som en ängel utan vingar. Du är lyckligt lottad! 
Och efter den lite speciella 18årspresentens öppning, så firade vi vidare. Det fanns mycket att fira igår. 52år kalas- 20 + 18 +14 . Och älskade J som tagit 9an-examen.
Kvällen var helt klart värd en tårta i bröllopsstyle. Titta bara! Passionsfrukt- och hallonmousse fyllde tårtan. Makalöst god!
Uppifrån balkongen var vyn vacker. Försommarljus och sådär grönt så ögat har svårt att ta in allt i en blick. Det är ju bara för vackert ute nu. Tittade jag neråt, så var det förstås allra, allra vackrast. Enligt mig.
Så igår var det sommarfest. En sommarfest som hette duga!
Vi la oss på våra kuddar, mätta och belåtna alla tre. Och vaknade strax efter nio idag. Jag och M kollade på varandra som två fågelholkar; alltså den här bäbisen! Han är ju helt galen. Underbar på precis alla, alla vis.
Och idag är det lördag och Liten är 14 veckor gammal. Vi ska snart kila iväg till Mäjadalen för att det även denna lördag ska köras ett Storan-Lillan-pass. Jag har inte riktigt upplägget klart i huvudet. Men jobbigt ska det bli, det är ett som är säkert!
God lördag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 13, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Sommarhemma
Och syrénerna, dom vi gick iväg efter med stora steg, igår eftermiddag. Dom placerades ut, i den ena vasen efter den andra. En på den skinande rena diskbänken och en på köksbordet, som badade i eftermiddagssol. Vi lämnade det nystädade huset, för att gå på kalas. Till Litens farmor och farfar. Dom bor bara där på andra sidan, inte alls långt ifrån, faktiskt.
Liten hade gjort sig fin, torkat sig ett extra varv runt munnen och spretade på tårna så mycket han bara kunde. Allt för att var fin för sin farfar, som fyllde år. Och mamman hade dragit på sig en sommarklänning, fastän det är jordens sämsta amningsplagg. Men, vill man vara fin…. då kan det få vara lite småbökigt! Och pappan i Lilla familjen? Ja, han var bara snygg, som vanligt. Så vi gick iväg, den korta biten. Blev bjudna på himmelskt god middag; ljummen potatis sallad och makalöst god rökt fläskfilé.
Jag och mannen fick höra orden Ni är tacksamma att bjuda på mat ni, tycker att allt är gott. Ja, vi älskar mat. Helt enkelt. Och tårtan, titta tårtan! Sommarsommarsommar, så det sjunger om det.
Jordgubbstårta och kaffe från det fina finporslinet. Det kan inte bli somrigare än så.
Det var en god och mysig kväll igår. Sannerligen. Och farfarn blev firad och överraskad. Ja, vi alla blev vi överraskade. För plötsligt,rullade Litens lillkusin in på gården, som den bästa presenten av alla. Och dom är så bedårande söta, dom där två småkusinerna. Satt där, mitt emot varandra. Spanade in och pratade med sina små ljud. Och tåflörtades.
Tiden tickade extrafort igår och plötsligt var det midnatt. Fullmånen lyste på den dagsljusa himmelen och jag och M njöt av att kunna säga Godnatt och tack för ikväll, nu ska vi traska hem. Hem till vårt sommarhem.
Och idag vaknar vi till fredag.
Av syréndoft och en tidig väckare, som trots sin ihärdighet inte lyckades väcka den minsta i familjen. Han sov, så gott. Klockan var ställd på en halvtimme efter tuppen. För att jag skulle hinna få någon ordning på den där rufsiga knuten på huvudet och för att Litens skulle hinna sträcka på sig, äta frukost, gå i garderoben och plocka fram finkläder, ta på sig dom, ändra sig, byta om igen och sedan packa in oss alla tre i bilen och dra iväg.
Mot kyrkan och sommarens andra, och sista, skolavslutning. Liten körde på ljusblå, vit och ljusrosa outfit. Så gulligt att mamman, trots absolut tidsbrist, var tvungen att dra av en sisådär 100 foton. Men vi hann, i alla fall! Ramlade in i kyrkan några minuter innan klockorna ringde och jag och mannen körde på vår high five! som betyder bra jobbat, älskling. Vi klarade det! Vi hann, även denna gång. Att vi skyndat oss som galningar och sedan sitter och besiktar varandra..du har tandkräm runt munnen! M, sitter mina kläder som dom ska, ingen lucka öppen?? Å nej, vad har jag för fläck HÄR nu då?.. Det, det hör till, det här älskade småbarnslivet.
Liten, minimannen, S. Han, har fått vänja sig vid olika tillställningar, där det spelas och sjungs och applåderas och kryllar av folk. Ända ifrån födseln har han svajsat runt, så han är van det där nu, säger han. Sover sig för det mesta igenom vad det nu är. Men kan likväl sitta såhär…
… i pappas knä, iklädd rosarandig body och coola jeans. Kittad från polarn, från topp till tå. Sjunga med i psalmerna, äta upp pappans hand och sedan tyckta att det är en väldans tur, att tillställningen tar slut någon gång. Idag bär vi med oss den glada niondeklassarens leende och rektorns ord. Om framtid och att vara, som människa. Ungefär såhär:
”Börja med dig själv. Hos dig själv.
Livet är ingen rak korridor. Livet är en labyrint, med olika passager och svängningar. Och vi kommer alla att stöta på problem. Med det är inte problemet som är problemet. Det är hur du hanterar problemet, som är problemet. Retar du upp dig över småsaker, då är du inte större än så
Tänk på:
Hela världen kan förändras till det positiva, med just dig!
Börja med dig själv”.
Och så fick hon sin examen. Den där älskade J som är så vacker att klockorna stannar.
Och idag ska det firas. Med pompa och ståt. Inte bara hon, J, som gått ut nian. En annan underbar, har fyllt 18 och tagit körkort. En tredje har fyllt 14 och är en pojke så fin, både på in- och utsida, att jag inte vet mosterstolhetsgränserna, när jag ser honom. Alla dom där tre, som jag följt från små minibebbar till vad dom är idag; vackra medmänniskor. Alla tre, är dom en del av min syskonbarnsklan. Mina 8 syskonbarn, mina skatter. Som är kusiner till vår älskade S. Han säger det själv, minimannen, att han är lyckligt lottad. Och jag håller med honom. Inifrån och ut.
Så nu har vi bara landat här hemma i huset en stund. För att äta en lunch, träna ett träningspass och sedan åka iväg till Mäjadalen. Vi är många, många i familjen. Och det är bra. För när det ska kalasas så är vi som det största fixarteamet. Och mysigt har vi på vägen också.
Tacksam?
Ja, det är bara förnamnet.
VÄRLDENS BÄSTA FREDAG ÖNSKAR JAG ER!
– var lite extraextra rädda om er idag. Det är fredagen den 13e och jag är skrockig som tusan. Så HÅLL ER I SKINNET!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 10, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Sommarhemma
God morgon.
Jag och M var ute och grejsade till närmare tolv i natt. Först var vi över till Litens farmor och farfar. S satt länge, länge hos sin farmor och bara var. Han är skön med det där; han kan var pigg som bara den och vilja stå på benen, göra små knäböj och ligga på mage och bli arg på att armarna inte hänger med lika bra som benen, ja det är också en höjdare. Men sen kan han också vara åt det andra hållet, likväl. Sitta still och bara mysa. Älskade unge. Sen gick vi hemåt igen. Jag gjorde ett ryck och planterade om blommor och satte även ner några små liv i en stor zinkbytta jag hittat.
Är klockan sådär mycket!? sa jag när vi kom in.
Ljuset som är nu, gör att man lätt tappar tiden. Det är härligt. Vi var även in i ladugården, där var det mörkt. Jag och M stod och drömde högt för varandra. Om hur en stor, brun nordsvensk häst skulle stå där inne. I en stor och fin box, tugga hö och osa värme. Hur han skulle ha sin hage bara precis där, utanför. I det där gröna jag nu ser ifrån köksfönstret. En kompis skulle han ha också, såklart. En liten plutt. Litens lilla plutt. Klart han ska ha en egen ponny, minimannen. Visst är det underbart?
Det är aldrig, aldrig fel att drömma.
Och jag kan inte låta bli att tänka M, så rätt han är för mig. Och vilken kärlek han ger mig. För nä, det är nog knappast en utav hans högsta drömmar, att få att ett par hästar i en hage, nära köksfönstret. Men däremot är det min högsta dröm. En utav mina högsta drömmar. Och det vet han, och på väg blir det även en utav hans högsta drömmar. Vi gör, för varandra. Det, är kärlek.
Idag vaknar vi till tisdag. Fåglarna sjunger och solen kämpar med strålarna. Snabbt täcks dom av moln, men i alla fall- den är här. Värmer oss när vi dricker morgonkaffet här ute, vid det där lilla bordet. Det större är inte riktigt redo att användas, ännu. Om en stund ska vi i väg till BVC. Liten är nu tre månader och ska få sin första vaccindos. Fy. Jag hatar sprutor. Fullständigt. Pappan får vara den starka och följa med in, jag tror inte jag klarar det. Liten känner ju om jag är spänd och rädd, så det är nog ingen bra idé. Men vi får se, har svårt att tänka mig att lämna honom också, bara för att jag är en fegis när det gäller sprutor. Jag vill vara en stark mamma. Håll tummarna för att det, oavsett, går bra för minimannen!
En pelargon har fått mer jord, och är inom kort på väg att slå ut i blom. Drömmar om framtid och hästar susar i luften. Och idag ska Liten få sin första spruta.
Allt gott!
-Ta hand om Dig.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 8, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Sommarhemma
Och så blev det söndagkväll.
I köket lyser kvällssolen in och bredvid mig har jag en Liten som sitter och tittar på mig med stora, blå ögon. Jag tänker fatta mig kort. Dom där ögonen missar jag nämligen så liite det bara är möjligt utav.
Söndag. Plock och fix i huset. Tvätt har tvättats och hänger nu ute på den i kväll-uppsatta tvättställningen.Örterna mår gott i sina nya stora krukor. Och vi har haft besök idag också. Men innan dess hann vi med en pannkakslunch ute i trädgården. Pannkakor gjorda på massor av ägg, en banan, ett par matskedar kvarg och grahamsmjöl. Supergoda och matiga! Sedan kom efterlängat besök. M´s ena bästa kompis. Och jag fullkomligt älskar att se M tillsammans med hans närmsta, närmsta vänner. En kaffekopp och en bit mörk choklad till eftermiddagsfika. Och vips var det middagstid och vi var inte superduper hungriga så det blev en lätt couscous-sallad med massa halloumi och ett par ägg till. Ikväll har jag mest bara varit. Gått barfota i gräset och drömt och funderat. Kvällssolen är helt underbar här på gården. Och den toppades med ännu mer besök. M´s gulliga morfar är här ifrån Norge. Tillsammans med hans A som jag gillar så. Hon känns lite som min egen mormor gjorde. Så ikväll har dom varit hit och kikat. Och vips var det två till som blev kära i detta hus. Mm… livet alltså.
Bildregn ifrån dagen kommer här…
Basilika och timjan. Doftar himmelskt! 
Pannkakor med grädde och varma hallon. En hårdbrödmacka med prickig korv till också, såklart,
Och så M och J. Titta så dom njuter, va!
Liten har fått ännu en idol…
Och genom kökrsfönstret, precis nu, ser jag en snygg man som tränar ett tabatapass som hans fruga körde häromdagen men som han själv missade och tar igen i detta nu.
Han är fin, den där mannen. Och vyn runtom honom. Ja. Den är jag helt och hållet förälskad i. 
Så fort M är klar ska vi, alla tre, gå ut på en kvällspromenad tillsammans. Avsluta veckan genom en sån där runda där vi hinner prata om allt mellan himmel och gjord. Precis en sån behöver jag nu.
Mina blommor börjar frodas och jag älskar det!
Något annat jag älskar, det är min tacksamhet till allt jag har. Det finns mycket jag inte har, men jag väljer att fokusera på det jag har. Och det är mycket. Det är inte alla som är tacksamma och det gör ont i mig att se. För den skull säger jag inte att jag är bättre än någon annan. Men jag tycker det är så skönt att känna tacksamhet. Och det gör livet så mycket lättare.
Nä. Kvällspromenaden är här. Allt gott till Dig och jag önskar att du haft en fin helg!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer