av Emmeli | maj 25, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Sommarhemma
Vi är framme nu. 
Till slut kom vi oss iväg frän norrnorr igår. Och efter många timmar i bil, med ett par servera Liten matstopp, lunchstopp för oss, pelargonhamstringsshopping och sånt. Så kom vi fram. Vi landade först hos Litens farmor och farfar, fick god middag och sedan hängde S kvar där. Och jag och M kvistade iväg till huset. Det jag i sommar, kommer kunna kalla för mitt sommarhemma. Det var en rätt idyllisk känsla att rulla in på gården och öppna dörren och känna att vi äntligen var där. Det är ett gammalt hus. Retro, som vi säger, med glimten i ögat och tanken att det duger så himla fint för oss. Vad som är lyx för den ena, kanske inte är lyx för den andra. Men det här huset, sommarfriheten det ger. Det, är lyx för oss.
Otåliga, eller snarare arbetsglada, som vi är, både jag och M. Satte vi direkt igång och städade in oss. Det kommer ta några dagar… men det känns mest bara mysigt att påta på och greja utan stress. Vi har ju liksom våra päron-hem vi kan sova hos, precis som vi annars brukar. Det är trygghet.
Allra, allra först gick jag ut i gräset, bara för att njuta och säga hej till äppelträdet.
Sen gick jag in i huset och vi kom en bit på väg. Ett par timmar senare tog vi kväll. Bland annat för att himmelen blev mörk, regnet öste ner, det blixtrade hysterisk och åskan small. Jag var livrädd. Men försökte hålla mig lugn, för Litens skull. Jag vill vara en trygg mamma. Jag ska erkänna att han lugnade mig mer, än vad jag lugnade honom. Jag känner det i magen; han har sin pappas lugn. Tack gode Gud för det. Jag somnade med näsan mot hans kropp. Den där lilla, lilla, mjuka och varma kroppen. Som är så magiskt vacker. När det där lilla livet tar mitt finger, kramar det hårt. Tittar på mig, ler där bakom nappen och utstrålar lycka. Ja, då finns det inget, inget annat som kan få mig lyckligare.
Så. Där somnade vi, miniM och jag. Och efter ett tag kom M och la sig också. Han som gjort att jag kan kalla mig för mamma och idag, få fira min allra första morsdag. Det är stort, alltså. Att idag få vakna och se dom där två, tillsammans. Den lilla versionen med ett hoprullat meddelande innanför pyjamasringningen. Till mamma…står det på lappen. Och ett helt gäng med rörande ord. Liten har varit ohyggligt generös med morsdagspresenter. Miniprinsen, pappa har redan lärt dig massor.
Ja. Vi är framme nu. Vid vårt sommarhemma. Och idag är det morsdag. Min första.
Kram /lillafrun
av Emmeli | maj 23, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning
Ja, nu behöver jag en paus.
Koppla av en liten stund och göra ingenting. Kära nån vad vi har grejat på idag, alltså. Och wow, vad varrrmt det har varit och är. Sommaren är här! Mysig dag att packa och grejja på. Alla tre har vi bidragit, på något vis. Och vi konstaterar, såhär efter tolv timmar… att det inte är gjort i ett knyck att packa för en hel sommar. Det är ju inte riktigt bara att glömma en grej och sedan åka tillbaka… det är ju sina mil emellan lyan och sommarhuset. Men, det ska nog gå bra det här… till slut. Och sen har vi faktiskt inte baaara packat och grejjat, vi har haft lite sommarlov också.
Sommartvätt, visst är det vackert? Allra helst när storleken heter 56 och 62… så pluttigt och gulligt!
Nu finns det inte tillstymmelse till tvätt i tvättunnan. Det är renbäddat. Strykhögen är borta. En liten hög med väl utvalda grejer till sommarhuset är nerpackad, tillsammans med massor av andra grejer. Som babygym och barnvagn. Och sen är det städat också (Heelt galet så dammigt det var här. Ni som känner mig väl, vet att det oftast inte är så mycket av den varan här.. men den här veckan har hyperdammsugningen prioriterats bort. Efter garderobsrens, packning och allt sånt, så blir det ju tokdammigt. Särskilt i en liten lya.).
Men det är fortfarande saker kvar att göra. Mannen springer som en galning, in och ut genom lyan. Packar in i bilen med millimeterpassning, kliar sig i huvudet och säger älskling, är det okej om orkidéerna åker i takboxen?
Absolut, svarar jag och min hjärna, som känner sig helt dingdong.
Jo just. Jag var ju ute och sprang idag. Mitt i stekhettan.. 26 grader. Jojo. Det kan ha varit den varmaste löpturen i hela mitt liv. När jag kom hem kastade jag mig i duschen och låtsades att jag hoppade ner i en sval sjö. Jag har nog aldrig varit så överhettad någongång. Heelt idiotiskt, jag vet. Och direkt när jag blivit en blekare sortens tomat och inte en übergenerad kräfta med vit ring runt munnen, så travade vi i monsterfart ner på stan… för att förtidsrösta. Jag och M lyckas alltid med konsttycket att vara i sista minuten innan såna där vallokaler stänger så vi var liksom tvungna att jätteskynda oss. Men vi hann, tack och lov, och det känns bra att ha röstat. Dessutom träffade vi en gullig dam som tyckte Liten var söt.. hon hade en massa fina barnkläder som hon ville ge honom. Så vi ska nog dejta i höst och se om det är något som Liten vill ha. Vilken grej!
Efter röstningen drog vi vidare på stan. Mamman fick ett akutsug efter nya träningskläder. Så ett nytt kit är införskaffat. Och sedan firade vi fredag och gick och satte oss på en uteservering och åt middag. Varken mannen eller jag kände för att laga mat idag… och förresten är kylskåpet i princip tvärtomt. Så det var ett skönt, och romantiskt, val att göra så.
Rätt mysig syn inifrån vardagsrummet. Blommorna står på trappen och är tydliga med att Vi ska med. Nåde er om ni lämnar oss!
Snart tar vi kväll här. Men först ska ge mig ut i miniträdgården och så lite ringblommor och blåklint i pallkragen… så får vi se om dom tänker blomma när vi kommer tillbaka under sensommaren. Hoppas.
Sommarkvällar alltså. Såna där 25-gradiga. Dom är så tillåtande på något vis. Man kan springa barfota i gräset och låta dörren vara öppen mellan ute och inne. Det doftar himmelskt och vindarna är sådär varma mot huden att dom mer känns som en bomullsblus mot kroppen, än något annat. Såna kvällar. Dom är svårslagna. Och nu är min lilla paus, här bland orden, slut.
Och Ni! – Trevlig helg!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 14, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Träning
God morgon!
Jag får flashbacks ifrån preggoteten. Där i börjanbörjan. När jag var så trött att jag, fastän jag sovit en låång natt, bara tänkte på när jag skulle få sova igen. Så känner jag idag. Behöver jag säga att jag är barnsligt kär i kaffekoppen denna morgon?
Morgonen är vacker. Underverket sover och jag är lockad att krypa ner bredvid honom. Men jag måste hålla mig. Eller måste och måste. Jag vet att jag antagligen inte kommer att bli piggare av det. Jag tänker snöra på mig snabbskorna och ge mig ut i spåret. Den grejen känns också lite som ett skämt… jag har sån träningsvärk efter backpasset häromdagen, att jag funderar på att beställa skjuts runt istället för att knata på själv. Äsch. Så fort jag börjat springa så släpper det nog (man kan intala sig mycket!).
Orkidéerna är så makalöst vackra nu. Kanske den bästa blomman. Det enda jag gör är att säga till dom att dom är vackra, vattna dom ibland och sen blommar dom. Om och om och om igen. Älskar att se hur en miniknopp växer till en knopp, som till slut blir en stor knopp och sen poff. En blomma!
Ja, jag säger då det. Det här är absolut en dag då jag skulle kunna sitta och glo på en orkidé som slagit ut. Men jag har lite annat som måste göras. Det börjar dra ihop sig, det som känts så långt borta men som nu plötsligt bara är här; mitten/slutet av maj månad, då jag ska slutföra kurser/examineras i sånt jag jobbat med under året. Jag har ju, som du kanske förstått, jobbat så mycket jag bara kunnat, i förväg alltså. ”Projektat”, du vet. Allt för att kunna ha denna lyxiga Liten-ledighet. Men just den där sista biten, examinationen, måste göras med resten av gänget. Så idag ska jag och bästa kompanjonen knyta ihop säcken, förbereda inför nästa veckas redovisning. Och pussa på bäbis förstås. Han, minimannen, gör att vi inte riktigt tänker på att det är måste-fix vi gör. Fråga mig inte hur han gör. Han bara är sån. Fantastisk, liksom.
En sista blick åt den där vackra. Några klunkar kaffe. Beskådning av underverket som är mitt och mannens. Vårt tillsammans-underverk. En löprunda i skogen. Och sen ska jag nog vara redo för att samla ihop hjärnan för en stund av lite måste-fix, som inte riktigt känns som måste-fix; så är det när man är i gott sällskap.
Men alltså. Det börjar dra ihop sig.
– och du. jag ska berätta en hemlis. jag lovar. senare idag!
Fridens!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 10, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Träning
Det är lördagmorgon.
Och regnet hänger i luften, himmelen är grå och här inne. I huset jag en gång kallade för mitt, brinner brasan och värmer.
Tre gringos vaknade i en endaste hög, under duntäcken, omringade av kuddar härs och tvärs. Bäbisen försökte, av all sin kraft, att väcka sina sovande päron. Till slut lyckades han. Gullhjärtat brister liksom inte ut i gråt sådär på en gång, det kortet tar han som sista rycket och då jädrar, då vaknar man. En lång stund jobbar han på genom att prata sitt lite småbestämda Liten-språk, morra åt oss och berättar att jag vill upp, nuuu! . 9 veckor idag. Inte klokt.
En god morgon. Med sån där himlagod frukost på bordet..
…, gott nybryggt kaffe och den där lördagsradion, som är lite småenerverande men ändå obligatorisk, på i bakgrunden.
Och vi har en hel lördag framför oss. Torehunden tuggar morot och jag sörplar kaffe.
Trots att det regnar så längtar jag ut i friska luften. I går var det vilodag, med varken en promenad eller träningspass. Kroppen tackade och tog emot. Men en dag får räcka. Så fort Liten har klätt på sig lördagsstassen så ska vi rulla ut på en långpromenad.
Det är lördag. Med regnet i luften, lördagsradion på och en kaffekopp i handen. En sak i taget. Inget skynda.
Precis, som jag vill ha det just nu.
God lördag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 9, 2014 | Familj och Vänner, Hem och Inredning
Vi är hemma nu.
För tredje gången kliver Liten över tröskeln hemma hos mormor och morfar. Hela lilla familjen ramlade in här strax innan middagstid. Det tog tid att resa idag, alltså. Kaan ha att göra med att vi hade svårt att slita oss, och dra vidare. Där vid stoppet på mitten, när minimannen var så gullig och charmade oss, sin päron, totalt. Låg i mitt knä, sprattlade, log och pratade som bara den.
Men nu är vi framme i alla fall. Och en god middag ligger i magen. Klockan är åtta och en let´s dance-final väntar. Vackra skålen är fullproppad med färska jordgubbar. Och den vita soffan väntar på oss.
Vitt, vitt, och vitt. Man kan inte få nog. 
Mitt godaste godis just nu. Jag är inne i en riktig jordgubbsperiod.
Ja. Vi har fredagkväll, helt enkelt. Med jordgubbar, en glad bäbis och en soffa som väntar. Kunde varit värre…
Ha en fin fredagskväll. Och..
Trevlig helg!
Kram/lillafrun
av Emmeli | maj 2, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning
10 stycken.
… rosa, vackra…
…rosor. Från…
…mig själv. Till. Mig själv.
Yes. Så vackra att klockorna stannar. Och precis så, ska vi inleda den här helgen. Låta klockorna stanna, ha fredagsmys med färska jordgubbar och benen högt. Vi säger så.
Trevlig helg!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer