av Emmeli | apr 15, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Lilla familjen
Det är en ny dag idag.
Det känns ända inifrån och ut. Så skönt. Sömn och en pånytt-start, som en ny dag kan ge. Så.
Att få gå ut i köket och mötas av dom där två. Där version stor ligger i fosterställning och pratar något slags språk som inte platsar någonstans, än just där. Tillsammans med sin lille son som kämpar med all kraft han har. För att lyfta huvudet. Han är duktig på det säger dom som vet. Vi har liksom inget att jämföra med, säger jag och mannen. Vi tycker Liten är duktig på allt.
…framförallt att spreta på tårna!
Tisdagmorgon. Och det där tråkgråa, som igår låg som ett täcke över både sol och humör, är idag som bortblåst. Solen strålar in genom fönstret och jag och Liten njuter allt vi kan av den där älskade mannen och pappan, innan han drar iväg för dagen.
Ena dagen si, andra dagen så. Så är livet.
Idag är en bra dag.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 14, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Recept
Vi hade vänner här igår.
I två omgångar, till och med. Är det någon gång i livet jag känner mig rik, så är det då. Ja vid andra tillfällen också, såklart. Men som igår, när det plingar på dörren och in stormar en varmhjärtad, högljutt bäbisälskande och högt älskad vän. Timmarna flög fram och jag ville bara säga stanna en stund till, snälla. Liten blev kär i henne. På direkten. Somnade i hennes famn, och det är ju ett tecken. På en besvarad kärlek.
Men vi, både den stormande och Lilla familjen, hade planer som inte var fy skam dom heller. Men vi var småtvungna att bryta upp, det var vi. Men vi ses snart igen. Tur.
Under dagen hade jag och mannen förberett inför kvällens middag. Jag hade gjort det jag älskar; dukat på det sättet jag känner för för dagen. Igår kände jag för påskigt (oväntat va?). Gult och rosa och lite grönt. Och kvällens middag närmade sig. Den vi längtat så efter. Både för matens skull, men mest för sällskapet. Gullvännerna kom och säsongsinvigde grillen med oss. Oooh så gott det var, både för kropp och själ. Och jag skrattade så tårarna sprutade, övertröttheten kom och hälsade på hos morsan och då blir det antingen skratt eller gråt. Igår, skratt. Det tackar vi för, för allas trevnad!
Grillad kycklingfilé, marinerad på grekiskt vis, sa mannen. Och halloumi förstås. Och ugnsrostad potatis, sallad och tzatziki. Ohhlala!
Och till efterrätt; en gammal favorit. Vitchokladmousse med limemarinerade hallon. (HÄR har du receptet om du är sugen att prova!)
Så igår hade vi en söndag, med två dörrplingningar. Såna man blir glad i hjärtat av. Vänner.
En rikedom.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 10, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning
Den närmar sig, faktiskt.
Våren först, men strax därefter. Sommaren.
Snart så.
Igårkväll fick jag ett ryck när Liten hade somnat för natten. Rev ut alla vinterskor, vinterjackor och varma mössor och halsdukar, ifrån hyllor och krokar i hallen. Ja, allt som viskade vinter skulle bort, bort. Kommer det en kallknäpp så får jag väl klä mig i filt och tre par tjocksockar, eller nåt. Det är inte mer med det.
Att jag inte orkade slutföra hela projektet, utan att det nu ser ut som ett bomdnedslag i hallen, toppat av en hel sandlåda utifrån och en överfull, äcklig, kompostpåse. Det, behöver vi ju inte tänka på nu.
Nä. Nu tänker jag mest, med fjärilar i magen, på att den närmar sig. Sommaren. Bort med dom stickade halsdukarna och fram med sommardrömmarna. Den här sommaren kan bli en drömsommar. Det blir den, jag är ju mamma till en älskad, Liten. Och fru. Till min M.
Men, det kommer mera.
Om, det blir som jag och mannen hoppas och önskar. Inget är riktigt klart ännu. Men mina sommardrömmar seglar iväg och tanken på absolut frihet, pelargoner i gamla krukor och varma sommarkvällar, är det som brottas i huvudet på mig.
Men idag är det en torsdag i april och jag sitter här med hårknuten högt uppe på huvudet. På sned, såklart. Solen värmer när man träffas av strålarna genom fönstret och dom där drömmarna är inte svårflörtade. Men vi tar det lite piano, en dag, en sak, i taget.
Smälta frukost, slänga kompostpåse, röja hall. Snusa bäbis, promenera, njuta av träningsvärk. Dricka en kaffekopp för mycket och drömma om en sommar, som kan bli ohyggligt bra. Vi hoppas. Men inget är klart ännu. Men drömma, det får man alltid göra.
Ha en god dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 7, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Lilla familjen, Träning
Hemma!
Och tänk, vilken lycka. Att få ha en nyckel, till ett lya som är mitt hemma. Ett tak över huvudet, med väggar runtomkring. Det är varmt där inne. I kranen finns kallt vatten när jag i törstig. I badrummet finns varmt vatten när jag vill ta en varm dusch. I kylskåpet finns mat. Och i sovrummet finns en säng med mjuka täcken och kuddar. Mitt hemma. En sån självklarhet för vissa. Men livets högsta, högsta dröm för några andra.
Ibland behöver man påminna sig själv, om det mest basala och självklara. Det är egentligen inte självklart. Det är så lätt att sväva i väg och tänka på saker man inte har och saker man önskar sig, att det där som är det viktigaste, nödvändigaste (allt det där ovan), glöms bort.
Vi är hemma.
Resan gick bra. Vi fick ett mysigt stopp på mitten, hos den där fina vännen som tar hand om M när han är och jobbar där nere i södra norrnorr. Liten blev kompis med han på direkten. Efter kaffestopp drog vi vidare norrut. Innan vi var framme var vi ganska less, alla tre. Det kröp i kroppen på oss. Så efter uppackning, middag och påbörjan av operation tvättberg-efter-en-vecka-borta, så drog vi ut på en lång, troligtvis rekordsnabb, kvällspromenad (har jag slutat säga pawerwålk? Ja, kanske. Coolt!). Och nu har vi landat i den där stora sängen, med så många täcken att vi ligger som på moln. Liten sörplar sin favvo och jag och mannen sörplar på varsin iskall hallonsmoothie. Det ska bli skönt att sova sedan, i sin egen säng. Det är som vanligt, alltså-
…Borta bra, men hemma bäst!
Varm i hjärtat efter en mysig vecka hemmahemma. Så glad att det inte dröjer så länge tills nästa hemfärd. Men nu njuter vi av att vara här. I vår lya. Vårt hemma.
Hem ljuva hem.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 2, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Orden, menar jag.
Dom som beskriver känslan, av att komma hem. Till huset och människorna som är min trygga bas här i livet. Min början, till vad och vart jag är idag. Huset spelar kanske inte så stor roll. Men människorna.
Så, finns dom?
Orden, menar jag.
Eller är det bara så att dom känns i hjärtat på det där viset, som är helt självklart, men som stannar där. I hjärteord, i känslor. Det känns gott. Det är allt jag kan säga. Det tysta hjärtespråket talar sitt tysta språk. Det är inte svårt att förstå. Det är bara det att det inte går att skriva eller tala. Det bara känns.
Mamma och Pappa- åh vad jag älskar er.
Och den här dagen. Den. Den. Har varit fin.
Jag och Liten blev välkomnade med flaggan i topp.
Gick direkt ut på en toksvettig tommelmorunda. Det var ingen lek att gå det snabbaste man kan uppför den backen (du som gått den vet vad jag pratar om!). Med barnvagn dessutom. Men det var så vackert, med videkissar här och där, tussilago och porlande vårbäck.
Liten sov gott. 
Den bästa pappa-morfarn i hela världen.
Mamma hade fått precis samma idé som jag, att sätta minipåskisarna i glasburk. Hennes konstellation var ju mycket finare än mina, ta hennes tips istället. Stor burk. Hur fint som helst.
Gullmamma hade gjort risgrynspudding, min favorit, som jag kunde äta huur mycket jag ville av. Förstå den lyckan!
En kaffekopp ute på altanen efter det…
Sen somnade jag och minimannen. Jag i hammocken och han i sin vaggande vagn. Heaven!
Sen kom mamma-mormorn hem ifrån jobbet, Liten njöt. 
Nytrillade köttbullar till middag.
Och sen fick jag hoppa in i en dusch och fräscha till mig. För strax därefter kom den älskade in genom dörren. Som jag längtat efter honom. Och inte bara jag….
Behöver jag säga mer? Nä.
Kärleken talar för sig själv.
Kram/lillafrun
av Emmeli | apr 1, 2014 | Hem och Inredning, Lilla familjen
Det är mycket första gången, nu.
Idag ska vi resa hem, mot Höga Kusten. Inte bara vi, vi som i jag och M. Liten är ju här nu också, något jag fortfarande inte riktigt har förstått. Allt det här fantastiska, det är på riktigt. Och Liten ska idag iväg. På den första resan.
Med fullproppad bil, en stor matsäck och med den pigga morgonsolen, är vi nu redo och på väg. Jag är alldeles pirrig i magen. Så speciellt, att åka hemhem. Med vår prins.
Lyan lovar att vänta här hemma på oss. Alldeles skinande ren och varm. Det vajar ostyriga, höga minipåskliljor, lite här och där. Och i vardagsrummet står en vacker, len bukett. Av dom sötaste kvistarna jag vet; videkissar. Lika lena som Litens kinder, nästan.
Så idag är det tisdag. Morgonen är tidig och Liten ska ut och resa, för allra första gången. Det är dags att visa honom var hans päron har sitt hemmahemma.
Det blir en fin dag idag. Det känner jag på mig.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer