av Emmeli | jan 24, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Vilken alldeles sagolikt vacker dag det varit idag!
Vi vaknade till onsdag. Efter morgonbestyren väntade en timmes tung skottning för denna mamma. Förskräckligt nöjd efteråt.
Vardagskärlek från M. Han som kom hem, lämnade rosor, pussade fru och liten flicka, tog Rymdskeppet och drog. Från det ena till det andra, liksom.
Det bakades favoritkaka i ett nafs.
Raw choklad- och kokoskaka. Receptet finns HÄR i vanlig ordning.
Efter lunchen sövdes liten Lilla ner ute i vagnen. Jag gick in. Förvandlade köksbordet till ett arbetsbord för bloggfix. Fotade och förberedde en härlig tävling som kommer inom kort. 
Och tog sedan chansen till en träningspass bara jag och jag. Det blev både svettigt, pulsigt och svidigt för musklerna. Tror nog att jag delar det passet med er inom kort!
När mamman haft världslyxig stund, gick hon ut sådär nyduschad och fräsch och bara långsamt-vingel-gick efter vår lillväg. Med solen i ansiktet, lite sådär smygsamt värmande (håhå!!). Så underbart. Det var så tjusigt med dimman som börjat komma krypandes.
Minuterna senare rullade älskade in på gården. MammaMormor och PappaMorfar med dyrbar från-föris-leverans; Storebror. Så blev det mellisfika med limpa och rostade mackor, apelsinklyftor, äppeljuice, nybryggt kaffe och såklart den där kakan vi gjort på förmiddagen. 
Alltsammans tillsammans med gulligaste Klipp-L, som alltid klipper (dom flesta) pojkarna i vår familj.
Gissa om S tyckte att det var festligt att vi höll till hemma hos oss denna gång. Vi skrattade så tårarna rann, tillsammans med den där lilla Minimannen som sannerligen höll låda. Utnyttjade hela sitt vokabulär, slog sig på knäna samtidigt som han farbror-skrattade och var helt enkelt S. Han jag är så stolt och mallig över att Mammahjärtat spricker.
Och nu är det kvällen. Middagen är undandiskad, diskmaskinen jobbar på och vi har kvällslunket, jag och barnen. Den här preggomamman har nog gjort slut på precis all energi idag och längtar redan till sagoläsningen. Jag och mannen konstaterade att man inte bara kan bli dagvill av att vara ledig många dagar i rad… det funkar även med motsatsen. Men nu är det så, så nära till såna där efterlängtade dagar.
God kväll!
Lillafrun
av Emmeli | jan 12, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården
Hej i fredagen!
Medan Storebror tog sovmorgon var jag och Juni uppe tidigt för att fortsätta stöka ihop julen och börja dagen. Sen kom älskade Morfar för att leka med S en stund medan jag och Lillan åkte på bvc.. egentligen tänkt att hon skulle få spruta idag nämligen. Tänkte att det var onödigt att S skulle behöva se sin Lillasyster ledsen ifall det skulle bli så (vilket är mest troligt). Kära hjärtanes, så dyrbart att vi har så många av våra kära så nära oss.
Nu blev det inget otäckt idag. både mor och sköterska tyckte att det var onödigt då J fått min förkylning och både kraxar och snorar. Ett, som vanligt, väldigt fint och hjärtinnerligt besök i alla fall… särskilt utan sprutan.
Plättar i luften och längtan efter Vårvinterfräscht hem!
Senaste dagarna har Juni verkat mer än pepp på det där med julgransplundring och liksom haft som sport hur många pumlor hon hinner kasta iväg innan någon upptäcker henne. Salen ser ganska härlig ut, om man ser det med dom ögonen. Granen som fortfarande är vacker, dessutom nu med ett litet rött bollhav under sig. Dock inga pumlor som gått sönder… förutom dom hon fått tag på idag, som under julen hängt i granris i kanna, på höjder hon inte nått. Men dom små porslinspumlorna hade hon visst dykt ner i julekartongerna och fått tag på och kraschat en efter en och var hur buslycklig som helst när jag kom kutande efter henne…. preciiis som jag själv röjde runt när jag var lika liten. Mamman har svettats runt här hemma medan barnen busat. Och busat. Och inte alls varit lika målmedvetna i Vårvinterstädandet som deras mor utan mer gått in för att göra projektet lite större. Nåväl. Precis som det ska vara, med andra ord. 
Nu sitter jag i ett alldeles tyst mitt-i-storstädning-stökigt hem. J sover vagnen och S blev just hämtad av Farfar.. dom ska ha garagedate. Bland det bästa S vet. Så Storebror har drömfredag idag, helt klart. Både Morfar- och Farfartid, alldeles själv, på en och samma dag.
Det är oordning prick överallt , men så är det ju mitt i storstäd när Finsoffans plymåer är på vädring i kalla minusgraderna, trasmattorna hänger på tork, granen har slutat vattnas och börjat barra mer och mer för varje dag. Och så vidare. Men i några hörn är det Vårvintrigt och dom gör mig pepp på att fortsätta i röran.
Ser så fram emot den här helgen. Tänker den som lugn och mysig, med lite jag-och-M-tid på toppen. Jaa, nää, inte sådär fancypancy med någon restaurangmiddag eller så. Mer vi-tid på vårt vis. Som att vi ordnat barnen härlig date med älskade och att vi kommer kunna smyga till Målarverkstaden och börja måla vårens fönsterbeting. Tillsammans. Ni vet, hinna prata till punkt, pussas över fönsterbågen och jobba tillsammans. Han-och-Hon-tid.
Men näpp, nog med babblande. Nu ska jag fortsätta här medan bästa förutsättningar är (Räserstädmorsan, Allena!).
Önskar er en härlig fredag!
Lillafrun
av Emmeli | jan 9, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Minsting i magen, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
”Heej Lillebror! <3”
För vi väntar ett tredje mirakel.
Storebror pussar och klappar på ”Lillebror”. För det är ingen bäbis där inne, ju. Det är en lillebror. Ja, det är i alla fall vissa av oss tydligen helt medvetna om. Vi andra är mest hur lyckliga som helst, över att det är någon där inne. Om det är en liten MinstLiten eller MinstLillan, det vet vi inte. Men en Minsting i magen, det är det. 
Livet är förunderligt.
….
När det tjocka snötäcket är borta sedan länge. När luktärtorna förhoppningsvis trasslar sig ännu en gång för oss och längtar ut till varma söderväggen vid gamla Gårdshuset. När det grönskar och det är så ljust och vackert att hjärtat nästan stannar för ett slag. Då, om allt går som vi önskar, blir vi fem i familjen. Småttingarna får ett syskon till och jag och mannen, ännu en stjärna att älska till månen och tillbaka.
Hela alltet. Att få ge barnen ännu ett syskon. Att Storebror ska bli världens finaste storebror till ännu en pluttis. Och Lillan, Juniflickan, ska bli Storasyster. Att få dela denna resa tillsammans med han som är min Kärlek och Trygghet i Livet. Min M. Att få vara med om denna magiska väntan, ännu en gång.
Allt. Känns precis hur stort, fantastiskt, mäktigt, pirrigt, orosamt, spännande och kärleksfullt som helst.
Vi väntar ett tredje mirakel.
Tacksamheten är större än ord kan beskriva. Och lyckan lika så.
Så. Nu vet ni. Vi ska bli fem i familjen. Och jag lovar att berätta mer. Det finns massor med ord i mitt Mammahjärta. Men vi tar det eftersom. Hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | jan 5, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Stora Lilla Familjen, Träning
Jo, ni må tro det var drömmiga timmar för en Liten igår.
Livets Första Bio.
Som han längtat (och undrat, vad egentligen bio är?).
Pappan ville inte missa den stunden, så efter att han jobbat klart, vi här hemma röjt och motionerat och gjort oss i ordning. Då drog vi mot staden. Mötte kusiner och Mormoster, köpte popcorn, baconchips och karameller och bänkade oss i salongen. 
Så spännande!
Jag och M var helt beredda på att måsta gå ut efter en liten stund, med tanke på att vi hade en 1,5-åring med oss. 
Men nähä då, hon satt koncentrerad första timmen, åt popcorn, chips och satt armkrok med mamman. Resterande tid… typ 45 minuter till, satt hon och skrattade åt oss, gänget, som gapflabbade. Och så roade hon sig med att mata mamman med ett och ett popcorn. Samt toppa hela alltet med att hälla ut stora bägaren, över mamman.
Ja, det var fest i luften och alla var så glada över stunden. Tjuren Ferdinand, rekommenderas! Var lite orolig att den skulle vara för svår för S, men det gick finfint.
Det där gör vi gärna om, sa vi!
När vi kom hem gick ögonen i kors på oss alla och vi hann mest få i oss middag och bädda in nya sängkläder i tomma Storsängen. Och sen somnade vi visst i en trasslig nattvarm hög, allihopa.
Vaknade i morse. Till Trettondag. Och alla hemma. En stund i alla fall. Så pass att vi hann med sovmorgon och långfrukost. Därefter pussade vi pappan hejdå när han åkte norrut på uppdrag. Min älskade allkonstnär och trygghet i livet.
Jag och barnen har haft fredag. Jag har svårt att tänka att jag tränade tabata igår eftermiddag, för idag låter jag som en jagvetintevad. Dunderförkyld. Vi har roat oss med att leka ute i snön och mysa inne i värmen.
Just nu sitter jag och pustar en stund medan barnen donar med sitt. Golven skurades precis klart och vinterkalla mattor har lagts på. Julen är ännu kvar och jag mår gott mitt i allt det extra ombonande. Kanske slår vi till med pannkakasmiddag jag och mina två stjärnor.. bara inte grädden är sur… Vispad grädde bara måste man ju ha till pannkisar. Det är sen skitgammalt.
Allt gott till er!
Lillafrun
av Emmeli | jan 2, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Gott Nytt År, alla ni!
Vi firade vår Nyårsafton så alldeles lagom för en storliten småttingfamilj. Under dagen var päron ute och sprang, småttingar lekte i lugnan ro, förrätten som tilldelats oss lagades och ute skottades det snö i massor. Vi klädde oss festfina, tände tomtebloss, traskade lilla vägen hem till Svärisarna där Svägerskan med familj också var. Hade Nyårsaftonskväll, åt gott, njöt synen av treåringar som sprang runt och hade skattjakt och var hur nippriga som helst. Så fiffigt av Faster K! Och dom där två ettåringarna var inte mindre gulliga dom! Så skålade vi in det nya året. 2018. Lillan sov i vagnen, men Minimannen kämpade tappert för att se vad i hela friden som skulle hända där mitt i natten, egentligen. Typ ingenting, konstaterade han lättat. Mer än att himlen var ett enda fyrverkeri och att mamman åter och åter sa vaad peppigt med ett nytt år!! och så pussades hans päron. Massor. För kära hjärtanes, som dom älskar varandra.
Det blev Den Första Januari 2018. Nyårsdagen.
Kolaseg dag. Med ännu en låång sovmorgon för hela familjen, massor av sköna gäspar och långa stunder av bara-vara-tid. Vi såg Pettson & Findus-film allihopa, tittade på vackra granen och en liten, liten sväng var vi ute för friskluft.. i spöregnet. Mannen och jag skrev Våren 2018-lista för våra projekt här hemma och känner hur peppen (helt oförståerligt på ett sätt då det är så förbenat tråkigt… tycker jag) över att måla resterande fönster börjar komma. Måla nya, sätta in nya och förhoppningsvis ha huset fönsterbytt och brädfodrat klart till hösten. Kanske tar vi bara en sida till sommaren, kanske två. Livet får utvisa! Till kvällen somnade jag med barnen, sådär jättejättetidigt. Hur skönt som helst.
Och idag är det visst tisdag. På ett sätt en alldeles vanlig sådan. Mannen har börjat jobba igen och jag hade värsta å-nej-nu-är-lovet-slut-ångest i morse när jag vaknade. Det har varit så himmelens fint jullov.. och den där tiden när vi är alla tillsammans, är ju bara så fantastisk. Men morgonen, med nyvakna småkroppar med friska tickande hjärtan och busiga leenden, kan göra vilken deppmamma som helst glad. Vi tre, fortsätter ju faktiskt Jullovsmyset. Vi har hunnit äta två frukostar, sortera bort pyttebäbisleksaker, sortera och städa upp i lekrummet bland vad som kändes som en miljon leksaker som inte var på sin plats en endaste en. Nu sörplar jag kaffe, Lillasyster napar i soffan så sött och Storebror går runt och prov-bär sin badpåse som är så färdigpackad att det inte är klokt… S ska på äventyr till stora badhuset idag, tillsammans med sina Gudpäron. Ni förstår ju själva, lyckan!
Så. Nu kör vi, va? 2018. Häpp, häpp!
Lillafrun
av Emmeli | dec 28, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Jul på Drömgården, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
För igår firade vi Tredjedag Jul här hemma på gården!
Prick hur mysigt som helst, tyckte vi. Vi hade donat och grejat i massor innan. Bara jag har mina listor, så går det som hejsan! Vi trollade fram plats, bar in extrabord och gammstolar från Gårdshuset. Strösslade med granris, småpumlor och ljus i dukningen.
Granen stod (och står!) så grön och grann i stugan.
Till kvällen var hemmet och dom där människorna som bor där i, mer än redo för att hälsa familjen välkommen. Någon gjorde allt hon kunde, typ, för att sno åt sig vindruvor och dom där chokladkaramellerna hon visst tjuvsmakat.
Julehem!
Marschaller tändes. 
Det piffades i finkläder. Och kinder rosades.
Plötsligt började älskade människorna strömma in..Liten hälsade mer än entusiastiskt V Ä L K O M M E N!!!
Och så skålades det välkommen. Jag njöt den stunden, där jag stod bredvid mannen och vi hade alla darlingar framför oss. Kändes mig så rik.
Därefter åts kantarell- och västerbottensostpaj. Och skink- och ostpaj. Jag var så omåttligt nöjd över att ha lagat paj i långpanna. Så smidigt! Och älskade Storan hade hjälpt Lillan och gjort en krabbpaj också, så det fanns något för alla tror jag visst. Till det, Tunnbrödgubbens goda tunnbröd och ännu mer västerbottensost. Och sallad till förstås.
Hjortronparfait och varm hjortronsylt sedan. Med dom där minimarängerna jag och barnen pysslade med häromdagen.
När jag var ute en sväng under kvällen kikade jag in i huset och blev alldeles varm i hjärtat. Så glad över våra familjer. Och älskar dom. Precis som dom är.
…
Så joho, det gick visst alldeles utmärkt att uppfinna ännu en juledag i julhelgen. Tredjedag Jul. Fint så det förslog, faktiskt.
Idag, en alldeles underbart skön Jullovsdag. Vi har plockat, diskat och städat. Barnen att drällt runt, lekt med varandra och sett film. Vi har myst, promenerat i snöyra på oplogade vägar med sovande små och bara-vara-varit. Så omåttligt skönt alltihop.
Hoppas att ni har det gott, alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer