av Emmeli | mar 29, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Norra Drömgården, Pyret i magen, Träning
En Skärtorsdag med påskpysslande och en så himla, himla söt Påskgubbe som vandrade längs lillvägen. Och så den där Långfredagen, som var lång, eftertänksam och innehöll en massa fint. Påskafton, tillsammans med Lilla Familjen och på kvällen; Påskbuffé tillsammans med Taikonsfamiljen. Och så glada Påskdagen med Traktorrally och ännu en så god middag, denna gång hos Svärisarna. Annandag påsk, med varma grader och sånt otroligt skönt soligt väder.
Familjehäng, med både stor och liten familj. Första Påsken här hemma på Drömgården. En massa gott att äta. Skönt väder. Långpromenader och svettiga träningspass. Sommartid. Ljusa kvällar och morgnar. Ägg, ägg, ägg.. både såna med gul boll inuti och såna med såpbubblor i till en minimänniska eller med godis för dom stora. Fönsterfunderande. Och en så stor tacksamhet, över att få ha det så bra.
Igår såg det ut sådär; Vår på intåg!
Och som vi njuter nu, av att få vara här och följa med mot våren, dag för dag. Det är med så mycket mer ro vi tar vår i år, till skillnad från förra året. Nu är vi på plats, precis där vi vill vara. Vi ska ingenstans. Inte flytta, alltså. Så förbenat skönt!
Äppelträdet mot blåa skyn.
Efter en förmiddag ute i solen igår, med en Liten brummandes på traktorn. Då pussade vi pappan hejdå och så drog vi till Mormor&Morfar, igen. Jag och Liten styrde iväg på långrunda direkt vi kom fram. Runt Tommelmon och den där extrasvängen, där det finns så många fönster att titta på. Sen sov lillvännen länge, länge och jag satt i en skön stol ute, med ansiktet mot solen. Med en kaffekopp i ena handen och med den andra handen om busiga Pyret i Magen. Som det sprattlas och har sig nu, alltså!
Till kvällen drog jag ut i Hardcoregymmet och cyklade mig tvärslut och skitsvettig. Sen stod jag typ i hallen och vågade inte titta på den där Hockeymatchen som alla andra höll på att se…. men jag hörde liksom rätt bra hur det gick. Väldigt bra gick det. Tjoho för det! Inte för att jag bryr mig så värst i Hockey, men när man lever med en Hockeyman, som jobbar med det där, så får det helt enkelt en lite annan innebörd. Jag försökte peka på TV:n ibland och säga, ser du pappa, där! Det där är pappas jobb (bland annat)…. men såklart var det mycket, mycket svårt för en Miniman att förstå.
Hoppas att du haft en härlig påsk, du med!
Lillafrun
av Emmeli | mar 28, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården
Bara en halv Påskafton kändes som aaalldeles för lite hemmahemma-tid i min smak, så igår efter frukost tog vi stooj traktor med oss i bilen och åkte iväg till mina Päron och bästa lekvägen som finns. Det luktade vår ute och vi hade så himla, himla mysiga timmar i det där hemmet jag älskar.
Offa djaa! (Morfar dra!) …Det är väldigt tydliga instruktioner som kommer från Liten. Går ej att missuppfatta, om man säger så.
Någon var alltså mycket, mycket nöjd över detta utflyktsval och körde Räserrally för fullt. Mormor&Morfar, Torehunden och hans Päron, gick och bara log åt det där lilla livet som såg så himla lycklig ut. Och jag njöt, som den hemmahemma-älskare jag är. Ibland vill jag bara komma hem och känna mig som Lillan för en stund, det kommer nog aldrig någonsin växa bort. Och det är heller inget jag strävar efter. Ibland är det helt enkelt bara så himla skönt att få komma hem och vara E. Och bäst är, när pojkarna är med och jag i den där stunden också får vara Mamma och Fru. Bästa som finns!
Sen drog vi till med årets första Altanfika. Hur mysigt som helst!! Skinkmacka och kaffe för dom stora och Liten åt Mormors köttbullar och makaroner till lunch.
En bit syrlig citronpaj från dagen innan mumsades också. Till skogshallon, jordgubbe och gräddklick. Och en kvist av den där stora citronmelissen jag köpte till Påskaftonsbjudandet av pajen, men som jag glömde att överhuvudtaget ta fram. Jag älskar den där pajen!
När Liten skulle sova så drog vi ut på långpromenad hela gänget. Då hade även Pia (Sisse moster M, som inte alls heter Pia men som han helt sonika stensäkert tycker heter Pia) och grannkompisarna anlänt och vi var ett trevligt gäng!
Hela Lilla Familjen.
Han och jag, och så en sovande unge i vagn och en sovande i magen (som oftast när jag är i rörelse.. annars är det nån slags Lille-Skutt-Unge där inne!). Tänk att vi om bara några månader är fyra stycken i familjen. Samtliga här ute i Stora Vida Världen, alltså. Mysigt!!
Så efter en drös timmar där hemmahemma, rullade vi hemåt Drömgården igen. Fortsatte efter vägen vårt helt gaaalna fönsterfunderande. Om ni bara visste, alltså. Vad det velas och grubblas. Inget problem alls. Men ändå något som ger oss lite gråa hår. Det finns så många fönster som är vackra. Nåja, det blir nog bra det där till slut.
I ett nafs hade vi sedan duschat och rosat morsans kinder och klätt oss Påskdagsmiddagsfina och traskade till Farfmor&Farfar.
Liten körde på softstyle i favoritplyschmysen och snyggaste stövlarna han vet. Så landade vi hos Svärisarna och åt en så otroligt god middag tillsammans. Även Gammelfarfar och hans gulliga M var där. Trevligt och gott och ännu mera hus- och fönsterfunderande…
Rakt igenom, en väldigt, väldigt härlig Påskdag! Som doftade vår och bjöd på räserrally och husdrömmande.
Lillafrun
av Emmeli | mar 22, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen
Så himla, himla vackra rosor. 
Som står där i gamla loppade vasen. 
På den gamla, gamla skänken vi flyttat från rummet där uppe på övervåningen till vårt sovrum här nere. Det där rummet på vår övervåning som är det enda som är lite varmt och iordninggjort, för att det en gång bodde en piga eller dräng där. 
Sisses lilla fluga. Mina skor från när jag var liten. Gamla ljusstakar jag hittat här i huset bland massa andra kvarlämnade guldkorn. Och så den där citrongula väckarklockan jag och Sisse loppade förra våren när pappan/mannen var iväg på treveckorsuppdrag till Tjeckien.
Så ser det ut, ja.
Och idag är det tisdag och han jag fått dom där vackra, vackra rosorna ifrån, kommer hem. Någon liten Miniman kommer bli överlycklig över vem som kommer och hämtar honom på Förskolan. Och jag kommer kanske småskynda mig hem efter jobbet. -Finns det något finare, än kärlek?
Det blir en bra tisdag, det här.
Lillafrun
av Emmeli | mar 18, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Norra Drömgården, Salen
Till slut, så!
Håhå, den sucken jag drar nu går inte, inte av för hackor.
Projekt Storstädning är färdigt och vi är Kjlllaar! som Sisse säger. Sisådär 30 timmar (med sömnnatt inkluderad såklart) senare av idogt arbete, med lite promenad- mat- lek- barnmorske- tränings- och pussa-pappa-välkommen-hem-pauser. Han kom hem med storhandling och ett fång rosa rosor. Älskade man. Och som han berömt sin fru idag, tyckt att jag slitit där med magen i vädret. Klättrandes i fönsterna och krypandes på knä. Strykandes och torkandes. Och så vidare, ni vet. Är det något han inte gillar så är det att städa, och då uppskattar han liksom ännu, ännu mer att hans fru ju tycker att det är himla trevligt. Fast nu är till och med den största Städomanen jag känner less, men samtidigt så himla, himla nöjd och känner sig som en filbunke i kroppen.
Vi tar fredagkväll. Njuter av ett skinande rent hem som är redo för Påsk och Vår och är glada över alla är hemma.
M ropar precis att det är mat. Så lyxigt. Det blir fruganönskad middag; tacos med hans goda guacamole och mina favotillbehör. Kan inte bli så mycket bättre start på denna fredagkväll och helg!
Önskar er en skön fredagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | mar 14, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Köket, Lilla familjen
Att öppna dörren.
Komma hem, till hemmet som stått stilla ända sedan vi lämnade i morse. Litens bil står där den lämnades. Och ljuset är fortfarande där, och tänker så vara i i alla fall ett par timmar till.
Vi är trötta. Alla tre. Som alltid när man varit ledig en längre tid och liksom kopplat bort vardagståget och sedan börjar tuffa igång igen. Den här dagen har varit himla speciell också, jag blir alldeles full i skratt när jag tänker på den. Mannen, alltså. Mitt Allt-och-lite-till. Idag gjorde han det igen; ställde upp för sin fru på det där sättet bara en som älskar en till månen och tillbaka, är beredd att göra. Idag har vi varit kollegor. Han och jag.
Nu har vi testat det också, liksom. Jag skulle på riktigt kunna umgås med min man 24 timmar om dygnet alla dagar i veckan, utan att tröttna på honom. Det kanske är något fel på mig då. Men ja, så är det. Nu ljummar det en aning i öronen efter dagens Rockbandsspelande med kidsen och både jag och M går och nynnar på samma låt om och om igen och liksom tittar år den andre med vi-måste-sluta-nynna-på-den-här-låten-annars-kommer-vi-bli-knäppa-i-huvudet-blicken. Och ja, vissa tyckte det var omåttligt spännande idag, när dom börjat lägga ihop ett och ett att det nog befann sig ett Kääärlekspar i musiksalen denna dag. Jag lovar! Vi var ytterst proffsiga. Men, det går ju liksom inte att dölja. Kärleken i blicken till den man älskar.
Och nu är det måndagkväll. Köttfärssåsen och pastan ligger tryggt i magen. Liten är så trött att ögonen går i kors, redan nu. Jag och mannen sörplar kaffe och bestämde nyss att en kvällspromenad där Liten får somna i vagnen och vi får skön motion och friskluft, det får det bli.
Så skönt. Att få komma hem till älskat hus. Snöra håret i en knut, ta kväll och pusta ut, tillsammans med mina två. Efter en dag som varit allt annat än en vanlig måndag. Väldigt praktiskt med en man med många strängar på sin lyra!
Ha en fin kväll alla ni. Och ta hand om er. <3
Lillafrun
av Emmeli | mar 13, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten två år., Pyret i magen, Träning
Vart det bar iväg igår morse?
Jo, med skoter och pulka lastad på stora släpet och med bilen packad med familj och massa gott i ryggsäck, så drog vi iväg till Lilla Byn. Och därifrån, utgick vi för Lördagens Utflykt.
Det var helt enkelt en heelt fantastisk dag och det Sportlovet är nog tusan det bästa någonsin!
En drös lördagstimmar spenderade vi där uppe på berget. Berget där jag bara varit en gång i mitt liv men som jag tittat på varje dag jag varit hemmahemma. Hela gänget tyckte vi att det var så festligt att faktiskt äntligen ta oss dit igen. Mannen agerade skoterskjuts. Hurtiga PappaMorfar gick uppför med Torehunden.
Till slut var vi alla på plats!
Tjohooo!
Åh, jag älskar att se mina älskade med leende på läpparna!
Och så otroligt vackert det var där!
Vi grillade mackor och skrattade med lillunge som lärt sig ny sång och så tittade vi på skotrarna som åkte förbi. 
Låtsades att vi var i fjällen, njöt av varm sol och tystnad. Och äntligen fick jag den där varma chokladen också. Smakade såå gott där i snön.
Sen sa någon ”Sisse vill häm, foova! ”(Han ville hem och sova). Så då packade vi ihop och jag och Sisse blev skjutsade utför berget igen. På några minuter kände jag hur lillkroppen sov mellan mig och mannen. Skön kille, det där!
Jag bäddade ner honom i vagnen och gick sedan runt Tommelmon med honom. Tokjobbigt, iklädd moonbots på moddiga vägar. Men det var vackert. Och jag fann mina videkissar som jag var ute efter. Perrfekt!
Sen hann vi bara komma hem så dök jag in i hardcoregymmet, när jag ändå var varm liksom. Och där fick morsan sig ett sjuhelsickes intervallpass på gammcykeln. Otroligt slut och nöjd mötte jag sedan min fina M. I bastun, som Pappa ordnat åt oss, med luktljus (pappsen säger luktljus till doftljus. gullpappa!) och hela köret.
Vilken dag alltså!!
Som avslutades med mammalagad middag och så trött familj att det inte var klokt. Vi åkte hemåt med hela rasket mitt i Mello, landade hemma med sovande unge och två tvärtrötta päron, som för att hänga med lite satt och kollade färdigt på Mellon och sedan masade sig i säng och somnade på två sekunder bredvid den redan snusande ungen.
Och jag håller så med mannen; Vilket liv vi har!
Jag är upp-över-öronen-tacksam!!
Lillafrun
Senaste kommentarer