av Emmeli | jul 7, 2014 | Bröllop, Jag och M, Lilla familjen
Vad är det för en dag? Jo, det är en vanlig dag! Nej, det är ingen vanlig dag för det är våran bröllopsdag- Hurra hurra hurraa, hurra hurra hurraa!
Mannen kom in och sjöng i morse. Med bäbis och en god frukostbricka och pussar. För idag, är det vår bröllopsdag. Och den där mannen, han jag kallar för M och älskling och han som är pappa till min son. Han, han slutar aldrig att överraska mig med sitt vackra hjärta.
2 år. Och för precis ett år sedan, på vår allra första bröllopsdag, så fick vi tecken för det här
Bäbis. Ett plus på stickan, med andra ord. Kära nån vilken pirrig och omvälvande dag det var. Känslorna var så stora att vi hade svårt att förstå. Det var både helt underbart och helt makalöst läskigt, på samma gång. Men nu, ett år senare och med bäbis i famn, finns det inga som helst tvivel på att det är det bästa som hänt oss. Liten är livet för oss.
Älskade M. Tack för att jag får vara din fru och njuta livets alla dagar med just dig. Det finns ingen, ingen som Du. Vad vore livet utan dig? Det törs jag inte ens tänka på. Du är allt för mig.
Love you.
Tänk, vilken tur att det blev vi. En gåva jag kommer tacka för, varje dag, livet ut. Att han är så mycket min att jag får kalla honom för min. Att jag är hans fru och den han ler sådär ögonglimmande mot. Den han är kär i. Det är jag. Tänk att vi vågade satsa och släppa det vi stod och höll i för stunden. Att vi lät hjärtat bestämma och kanske inte göra det som verkade mest logiskt eller som var det allra schystaste mot dom vi hade nära då. Men vi tog steget, vågade släppa det som inte kändes rätt och satsa på vad hjärtat sa. Det blev vi och kommer för alltid att vara så. Tills döden skiljer oss åt.
Han är den jag vill dela livet med. 
–
Idag firar vi. 2 år som gifta.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 5, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Sommarhemma, Träning
Dessa sommardagar, alltså.
Igår var det fredag och vi njöt i solen, i timtals. Bara jag, S och M. Låg på gräset och spretade med tårna och konstaterade att det var en himla tur att sommaren bestämde sig för att komma till oss. Bättre sent än aldrig, liksom. En stund där på eftermiddagen fick vi finfrämmande också. Och sen avslutade vi dagen i Mäjadalen, såhär
Med nära och kära. Bland spetsgardiner, trehjulingar och sommarpartymusik, där njöt vi.Med makalöst god mat som åts ute i sommarkvällen.
Mot natten inlindade i filtar och såna där varma värmare runtomkting oss. En sommardag och en sommarkväll, i världsklass.
Och idag är det en ny sommardag. På förmiddagen sprang jag och Storan den där grusgropssvängen. Svängen som slutade på en mil. Det gick som hejsan. Likaså dom där tabtablocken för axlar, mage, rygg efteråt. Och nu är vi ute vid havet.
I sommarstugan.
Stora klanen; systrar, syskonbarn och ja, hela gänget. Förutom en syrra med familj, men dom godingarna hoppas vi få se inom kort! 
Mannen rensar jordgubbar på livet, samtidigt som det dricks kaffe och knapras skurna pepparkakor och solen värmer oss.
Jag har precis varit ute och vandrat efter grusvägen. Barfota, med sommarfötter. Såna där skitiga som inte går att få rena förrän månaden heter typ september och man har slutat gå barfota. Liten var med mig, såklart. Han ligger nu i vagnen, i sin shortsdress och mår som han förtjänar; som en prins. Och så småningom ska vi dra oss ännu längre ut mot havet. Pappa-morfar giggar ikväll. Dans på bryggan väntar och det är något jag absolut inte missar om jag absolut inte måste. Dels var det där, i Berghamn som det heter, lååångt ute vid havet på en klippa, som min älskade M friade till mig för 4 år sedan. Och just idag, denna lördag, är det vår giftaslördag. Inte bröllopsdag. Men rätt lördag. Hjärtat gör hoppsaskutt när jag tänker på oss och att vi har det så bra tillsammans. Detta Vi, som är det bästa jag har.
Sommardagar. Nu sparar jag. I asken. I hjärtat.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 4, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader, Sommarhemma
Vilken kalasdag det var igår!
Den började med värme, frukost på sängen till mannen, en låååång promenad för att gå till Mäjadalen och plocka rosor hos Storan, vandra vidare till affären och som sista anhalt ”råka” hamna på en loppis igen. Det fattades helt enkelt ett gäng koppar och fat till kalaset, så jag behööövde faktiskt loppa. Sen landade vi hemma, lagom till att himmelen drog ihop sig till ett svart moln och regnet och åskan stod för dörren. Inne i huset, var det varmt och jag fixade så fint jag bara kunde. Placerade ut färska blommor överallt och dukade med porslinet som fått flytta in i vår ägo. Mannen fixade somrig lunch, med varmrökt lax och färskpotatis. Lunchen intogs på köksgolvet, i ren och skär inomhus-picknick-style. Väldigt trivsamt!
Och sedan tuffade vi vidare. Ordnade inför kalaset; bakade en kaka till, dukade med den ena kaffekoppen efter den andra. Den ena koppen ej den andra lik. Charmigt tycker jag! Den där rabarberkakan med pärlsocker ovanpå, blev klar och samtidigt dukades resten av allt fika fram…
Bullar och mazarinkaka och rabarberkaka och chokladbollar och en tårta som såg ut som ett helt jordgubbshav. En marängtårta med lemoncurdgrädde och jordgubbar och ett stort M ovanpå. Och så dom där bondkakorna, förstås. Mannens favorit-tör-kaka.
Och vips var klockan sju och gästerna ramlade in. Och vid den här tidpunkten, så är släppte jag kameran. Men turligt nog så har den ändå tagit en massa i-stunden-bilder. TACK kära kusin E (M´s kusin, men lite min, va?) för dom!!
En efter en. Med paket och blommor och glada leenden! Till slut var vi 21 stycken här och det var födelsedagskalas på riktigt.
Vi sjöng och hurrade och grattade den bästa mannen på jorden. Och jag såg att han njöt. Han är inte den yviga typen. Inte som jag, som flaxar med armarna och pratar högt och skrattar med gapande mun. Nä. Han är lugn. Öppnar sina paket med försiktighet och beskådar, hjärtinnerligt vad det är han fått, samtidigt som han där i vimlet kan ta sig tiden att sitta och snurra paketsnören till en sån där rulle, du vet. Ja, vi är baske mig olika, han och jag. Men det finns ingen jag älskar som han. Och det finns ingen jag älskar som den här polarn heller. Alltså kolla!
Huur söt får man egentligen lov att vara!? Kalasskjorta och jag-är-en-fattig-bonddräng-brallor! Jag dör söthetsdöden. Fullkomligt.
Det fikades och kramades och dom där böckerna som Liten fick häromdagen, dom användes dom också.
Mormor läste saga och jag njöt av synen och av känslan att ha en hel drös med människor, alla samlade i vårt sommarhemma. M, igår var det din dag. Det var en himmelens fin dag. Med köket fyllt av nära och kära och tårta och bullar och paket. Ett kalas med stort K. Helt enkelt, det bästa till den bästa.
Och idag är det fredag. Huset är efter-kalas-städat och doftar såpa och rosor. Värdinnegåvan, Storans rabarbersaft, står och är vacker i sin glasflaska. Liten har sovit en lååång stund i vagnen och då passade jag, M och Storan på att träna ute i trädgården. Nu ska vi äta lunch hela Lilla familjen och sedan väntar en fredag med lugn och ro och bara en massa mys. Slänga sig på en filt på gräsmattan, det är vad jag ska göra. Sommaren är äääntligen här. Ljuva sommarlov!
Allt gott till Er. Trevlig fredag önskar jag också!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 3, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Sommarhemma
Idag fyller han år.
Han, Mitt-Allt-och-lite-till. Han som jag har lyckan att få gå och lägga mig bredvid varje kväll och vakna upp tillsammans med varje morgon. Tillbringa livet med, vara fru till. Han som givit mig den största gåvan i livet; att få bli mamma. Till en Sixten som fullkomligt avgudar sin far. Dom där två tillsammans. Det finns inget bättre. Och jag får ha dom båda, som mina. Det är en gudagåva jag är evigt tacksam över.
Och idag fyller han alltså år. Mannen i mitt liv. 24 år.
Jag la mig på kudden vid sisådär halv två i natt. Då var gårdagens pyssel färdigt. Njöt av dagens sista syssla, att sitta inne i lillrummet, alldeles själv och tänka på han jag älskar mest av allt. Sitta där och veta att mina älsklingspojkar ligger i samma säng och sover gott. Jag satt i lugn och ro på golvet, skrev ord till den älskade. Ord ifrån hjärtat. Och slog in paket, med paketpapper jag egentligen inte hade. Men en ut-och-in-vänd willyskasse, några udda snörstumpar och rosiga servetter, kan göra underverk för paketinslagning!
Jag och Sixten klev upp strax efter sex. Liten slurpade frukost på livet och sedan var vi båda redo att smyga oss upp. Och om jag säger såhär… det var liite lättare för ett år sedan att pyssla på med frukost på sängen-brickan. Men oj, så mycket mysigare jag hade denna morgon. Med sällskapet i världsklass. Min miniman.
Han pendlade mellan gymmet, sittern, hoppgungan, golvet, barnvagnen. Ja, det tog sin tid, jag ville ju göra det bästa jag bara kunde. Liten hängde för det mesta med, fram på magen. Två yrvakna typer. Bryggde kaffe, mixade hallonsmoothie, värmde nybakt bröd och vaniljbullar, bredde fina mackor med färsk timjan på toppen, plockad uifrån trädgården. Plockade blommor och tände ljus. Hackade fruktsallad med frukten jag vet han älskar och fyllde en skål med sommarbär. Allt för honom.
Och när vi var klara. Då öppnade vi dörren till sovrummet och sjöng för fulla halsar. Mannen, pappan, blev häpen och glad. Såg sådär inifrån-och-ut-tacksam ut.
Födelsedagsbarnet i sprojlans jeansshorts, fräsch turkos tisha och ett par snyggelisnygga kallingar som ni INTE får se. Födelsedagspresenter ifrån mig och Liten. Ja, sen får vi ju inte glömma den där förtidiga presenten; kaffemojängen, mocca mastern!
Och älsklings-M?
5 år idag. Och 4 år som förlovade. Du och Jag. Mycket har hänt. Förlovning, egen lya, vi har gift oss. Du har tagit en kandidatexamen inom ljudteknik och jobbar för fullt med ditt egna företag. Vi har fått vår önskan inslagen; blivit föräldrar till en miniman som stormar våra hjärtan fulla med kärlek, varje dag. Och nu, lever vi sommarlivet i ett hus vi på smålåtsas, kallar för vårt. Vårt sommarhemma.
Ett liv för mig. Är ett liv med dig. Jag kommer alltid, alltid, att älskar Dig.
-Grattis på födelsedagen!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 1, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Sommarhemma, Träning
Åh.
Är det verkligen sant? Juli, kom du med sommaren till oss?
Ja jag väljer helt klart att tro på det. Idag har vi haft 20 varma grader och sol. Visserligen har det vädret ibland kastats om till riktiga åskskurar. Men snabbt har solen, och framförallt värmen varit tillbaka. Jag och mannen har betett oss som två grottmänniskor som inte fått värme och ljus på evigheter; kastade av oss kläderna och skyndade oss för att komma ut. Som tur var kom vi på att nakenhet kanske inte uppskattas av alla i hela byn… så vi partade till det med shorts och bikini och sånt. Så härligt så vi knappt trodde att det var sant.
En stund i dag bara satt vi. Och gjorde precis ingenting. På varsin stol med näsan mot solen. Sen kom det en sån där skur och vi valde att börja gå in och härja. Jag har bakat bondkakor, chokladbollar och vaniljbullar.
Liten hjälpte mig stundvis. Jag hade han i Baby-björnen fram på magen.
Fick lite flashbacks ifrån graviditeten, då jag till slut var så stor om magen att jag inte såg neråt liksom. Det var lite samma känsla idag, när jag hade minimannen fram på magen och samtidigt försökte mäta upp mjöl och sånt. Men största bakningstiden har älskade mannen varit världens bästa pappa och lekt med Liten.Och världens bästa man har han också varit, när jag behövt hjälp med något har har varit där på direkten. Han är fantastisk, min man. Åh, får fortfarande pirr i magen av att få kalla honom för min man, och det är på riktigt, liksom.
Och nu, har jag precis kommit in genom dörren efter en löptur i kvällssolen. Kallsta-kålsta-rundan, 8 km. Gröna vidder, låg och mjuk sol, fågelkvitter, betande hästar och gloiga kossor. Helt klart en utav dom löptur jag sparar i hjärtat. Vissa är bara sådär härliga. Det här var en sån. Nu är det mannens tur att sticka ut och jag ska mysa med minimannen.
Det vita bordet invigdes vid middagen idag. Nu står det där ute i kvällen. Med vänligt och mjukt sällskap av kvällssolen.
Åh. Är det verkligen sant? Juli, kom du med sommaren till oss?
Kan det vara möjligt?
Jag hoppas.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jun 29, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Sommarhemma
När kvällen såg ut såhär. Då var valet mellan att stanna eller att åka hemåt, inte svårt. Jag hade den där rosa mysdressen med, i en ruffsig hög. Liten hade packat pyjamas uti fall att. Och en tandborste hade vi här redan. Vad med behöver man, liksom?
Kvällen var solig och vi gick iväg på promenad, hela högen. En sån där långsam en, där man hinner känna
..och dofta. Den här längan av rosor, var inte att leka med. Det. Doftade. Så. Gott.
Vattnet var utlandsgrönt på vissa ställen. Spegelblankt och grönt. Vackert.
Vi har ett knäpp på oss, sen kommer kamerabatteriet att dö. Skynda!! (vissa hann till och med att posa med det där übernaturliga benet….ohwell..det bjuu jag på!)
Så idag vaknar vi här. I sommarstugan. Äter frukost med mammas nykokota jordgubbssylt och skrattar åt en radio som bara pratar med oss ungefär en gång i kvarten. Det är glapp. Om man säger så. Och mobilen är helt urladdad och ingen laddare är med. Och kamerabatteriet mår på samma vis. Elden sprakar i brasan och det är söndag och vilodag. Och den kan knappast starta bättre än såhär; med en Liten som står och stampar hejvilt i hoppgungan, jordgubbssylt i filen och bortkoppling ifrån omvärlden. Ja, bara jag stänger igen dagboken också, så är det på riktigt. Avkopplandet, bortkopplandet.
Vilken tur, att vi blev kvar här.
Fridens!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer