av Emmeli | okt 14, 2014 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Lyan
Det är morgon, Och det har varit frost i natt. Dom allra sista löven på träden, släpper sakta taget. Ett efter ett. Singlar ner på marken och lägger sig platt.
Det är morgon. Och det har varit frost i natt. Backen är vit, mössorna ska på idag igen. Solen skiner, ja! Och idag är det tisdag, minsann!
Det var inte alls lätt det där, igår. Att läsa fyra tråkiga kapitel av något som just då kändes som jordens tråkigaste grej. Efter att jag och M sörplat världens godaste blåbär- och jordgubbssmoothie till kvällsfika, så tog jag bäbisen från spjälisen och kröp ner i storsängen bredvid honom. Varm bäbis och tråkigt läsning… Mannen hade hittat mig i natt med glasögonen på näsan och dom där kopierade bokpapperna, i en enda röra ovanpå mig. Men jag hade ju gjort ett försök, och nådde i alla fall två kapitel. Det fick vara bra nog, för igår. Så idag vet jag vad jag måste ta tag i. Måste, måste, vill inte, men måste. Så fort jag och Liten kommer hem från vår älskade promenad med vagnen, då sover han och jag missar ingenting av honom. Precis som jag vill ha det.
Först ska det ätas frukost.
Den typiska Emmeli-frukosten; med A-fil i tallriken, macka, gójuice, ägg och så kaffe såklart. Liten är grym på att peta in mackabitar i munnen nu, så snart får jag nog inte ha så mycket av min macka i fred. Lilla polarn, alltså.
Han som snurrar runt här i köket som en virvelvind. Drar i lådor och smäller i skåpdörrarna. Vänta Älskling, akta, nääj vänta älskling, SIXTEN, nej!
Pedantmorsan får helt enkelt kola ner sig lite och det är helt underbart. Liten skrattar ändå bara ännu mera när jag säger Nej inte rycka i murgrönan i fönstret! eftersom jag omöjligt kan se annat än överlycklig ut, när jag tittar på honom. Äsch. Det är så jädra bra för mig, det här. Var sak behöver inte vara på sin plats alla tjugofyra timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det verkar gå så bra ändå. Rätt kloka morgonord, om jag får säga det själv!
Nu tar vi tisdag, tycker jag. Liten hälsar också!
Allt gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 12, 2014 | Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Lyan, Recept
Och så var det söndag.
Att starta den med ugnen på 250 grader, är en väldigt mysig start. Fort blir det varmt i lilla lyan och vetskapen av vad som väntar, något nybakt, är bland det bästa som finns, ju.
Klickar ut den där degen som gjordes i natt. Det HÄR receptet. En gammal goding, yes!
Gräddar, skvätter in vatten i ugnen och vips har vi världens godaste frukost. 
Med marmeladen jag fått av en hjärtevän.
… kommer det här bli en alldeles särskilt god söndagfrukost.
Det är grått och kallt där ute. Veckans sista dag ska njutas tillsammans med hela Lilla familjen. Vi börjar med tända ljus och nybakt bröd.
Bättre start, det kan jag inte tänka mig idag.
Hoppas att du får en god dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 11, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 7-9 månader, Lyan
Det är ju så väldans mysigt med helg.
Igår startade vi den med fredagsmys, hela familjen. M hade lagat världens lyx- och brakmiddag och det vara bara så gott att jag inte hittade orden utan bara satt och gjorde konstiga miner och sa MmmMMm! Just då, sov Liten och lät sina päron ha middagen bara för sig själva. Liten är ingen drygtyp att ha vid middagsbordet, tvärtom. Han sitter mest och hejjar på och hoppas att få smaka någonting. Men det vara bara väldigt mysigt att det bara var jag och M, precis igår. Vi satte oss ner och låtsades att vi var på restaurang.
Tapenadefyllda crustinis. Ugnsrostade rotsaker. Fetaosgratinerade rödbetor, både polkabetor och vanliga. En himmelskt god sallad. Dom där köttabitarna som smälte i munnen. Och så tzatzikin. Alltså… den kunde man äta med sked. Höstmörk, småsuddig bild. På en middag som var i klassen man-hittar-inga-ord-för-hur-gott-det-var-klassen, tillsammans med min bättre hälft.
Sen förflyttade vi oss Till salen, som farmor skulle ha sagt.
Tände ljuskronan och landade i sköna soffan under filten. Tillsammans med en fredagsmysande bäbis, Alvestaglass, den med vanilj och kolasås (kolavipparrr så god den är!) och varma hallon.
Ja. Det där var en himmelsk mat- och mysfredagskväll. Jag och M fick både tid för oss själva, att hinna prata om allt och inget och bara vara han och jag. Och dessutom fick vi tid, hela familjen, att vara vi tre och dansa till favoritmusik och ha fredagsdisco. Liten var lycklig och på partyhumör och sedan blev han tvärtrött. Som du ser på bilden. Så trött att han idag bestämde att päronen skulle sova till strax innan 10. Alltså.. hoppsan hejsan, vilken sovmorgon!
Helg. Förbenat härligt. Tyvärr pausar den för vissa, en älskad man till exempel. Men Jag och Liten ska mysa vidare i det här gråa survädret. Mamman är sugen att gunga och bäbisen säger att han kan offra sig att följa med. Han är för rar, den där Minimannen.
Idag är det lördag. Och den ska vi ta vara på.
Ha en fin dag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 6, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Lyan
Och så var det kväll.
Vi landar på stora sängen tillsammans. Under filten jag fick av mina päron i födelsedagspresent. Den som är så mjuk att man somnar av bara tanken att krypa under den. Vi varvar ner och tittar på Pettson och Findus. Bara Liten och jag.
Det har varit en måndag, som många andra måndagar. Jag och Liten myste på förmiddagen, gick långpromenad och var sådär alldeles lulliga efter att ha sovit så länge. Och sedan byttes vi av, jag och mannen, och jag stack iväg för några skrivartimmar. Fick den ena gulliga bilden efter den andra, till telefonen. Hade lätt som en plätt kunnat släppa alla artiklar och böcker och springa hem. Men, behärskade mig och skrev utav vettet istället. Jag och kompanjonen. Sedan svischade jag hem på cykeln, och tog myseftermiddag med Liten. Och nu tar vi måndagkväll.
Vi väntar bara på att laxen i ugnen ska bli färdig, då är det middagsdags.
Och sen. Är det bara måndagkväll som gäller. Ljusen är redan tända. Det doftar både syren och liljekonvalj. Sommardofter. Men nu är det höst. Och vi tar en kväll under filten.
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 5, 2014 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Lyan, Shopping
Det var i fredags.
Precis när helgen hade tagit vid, skymningen börjat komma och stämningen var på topp.
Jag och mannen hade förberett allt i minsta detalj, morsan hade till och med hunnit shoppa något nytt inför kvällen. Bäbisen hade följt mamman på stan, hängandes på höften. Och det blev ett rätt bra oprovat ihoprafs, om vi får säga det själva. Alltihopet kommer från Gina tricot!
Vännerna ramlade in genom dörren, en efter en. Med paket och vacker födelsedagssång och dom hade gjort sig så fina. Allihopa. För kvällens skull och det kändes så fint. Att se och få vara med om, ännu en gång. Hur jag och mannen öppnar upp hemmet, möblerar om för att rymmas, tar bord från källaren och utifrån baltanen och lånar stolar härs och tvärs och dukar så tätt, så tätt. Bjuder in och visar för vännerna hur mycket vi tycker om dom. Helt enkelt.
Den här gången hade vi gasat på lite extra. Vi tänkte att det antagligen är sista gången, eller ja det är det ju, som vi ha min årliga födelsedagsmiddag i denna lya. Mannen fyller ju år på sommaren. Och Liten har inte bestämt än hur han vill ha det, på sin 1-årsdag. I alla fall.
Det var mingel med bubbligt i glasen och förtilltugg med crustini och tapenade.
Vännerna myste i soffan, Liten tittade ut alla och sa på sitt vis Vad gör ni här, allihopa? Varför har ni klänning och läppstift och finskjorta på er och varför har JAG finskjorta på mig? . I soffan, på hårda pinnstolar, i gungstolen och överallt var det älskade människor. Under tiden fejjade vi, jag och mannen, i köket. Och vi börjar verkligen få in snitsen på det här nu, med storbjudningar. Vi grejsar på och är världens bästa team. Så romantiskt att laga mat ihop!
Till förrätt åt vi krustader med kantarellstuvning. Och till varmrätt åt vi Kreolsk gryta, det fanns både en vegetarisk och en vanlig. Å himmel vad alla uppskattade vad vi gjort. Vad roligt det är att bjuda då! Att se hur gott alla tycker det är och jag känner mig så rik när jag sitter där kring bordet och ser på alla runtomkring mig. Att ha möjligheten till allt det där. Dyrbart. Vi pratade och skålade och skrattade högt och brett och kollade på gamla filmer från när vi, hela gänget, var i Gambia. Och jag skulle säga vad det bästa med mitt 23e år varit och det finns ju bara ett svar på den frågan. Sixten. Han i finskjorta. Jag smäller av.
Vi avrundade kvällen med födelsedagstårta i form av en frusen cheesecake med hallon, blåbär och passionsfrukt ovanpå. Det blev tyst kring bordet under några sekunder. Jag och Liten fick 10/10.
Vilken kväll, alltså. Så tacksam. För er alla och alla fina, så otroligt tänkvärda, presenter jag gick och att jag får vara med om allt det där. Livet och sånt. Med ett helt dussin kring bordet. En fredagkväll, i början av oktober.
När natten var mörk och Liten somnat i sin pappas famn, mitt i kalaset, då vandrade alla hemåt, efter det obligatoriska kramkalaset i hallen. Jag och mannen high fivade och tyckte att det varit en så himla lyckad kväll. Från början till slut. Städracet där efteråt gick som hejsan och innan jag hann uppfatta att jag lagt mig på kudden, så sov jag. Gott. Och vaknade till en ny dag. Den där lördagen. Min födelsedag.
Kram/lillafrun
av Emmeli | okt 5, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Lyan
Åh.
TACK för igår! För alla hjärtegulliga gratulationer, live, här inne, på fejjan och genom telefonen och överallt. Älskade familj som ringde och sjöng i tre olika omgångar. Frukost på säng, väckning av mamma och pappa genom luren, paket som skickats på posten. Och så mannen som gjorde allt han kunde för mig. Och Minimannen som höll morsan sällskap under hela dagen. Och så det där avslutet på hela dagen. Jag och S vandrade, morsan klädd i sprojlans nya kalaskläder hon fått i present, mot gullvännerna. Jag hade inte riktigt förstått, tror jag. Att presentkortet jag fick i fredags, tillsammans med en annan världsfin present, gällde igår. Men, det gjorde det. Alltså…
Jag kände mig som en prinsessa hela kvällen. Snacka om att vara uppassad! Det serverades mat så himmelskt god och jag fick kramar och grattis och det bästa sällskapet jag kunnat tänka mig. Vännerna som alltid finns där. Det är ni, det. E och C. TACK för världens finaste födelsedagskväll. Den kommer jag aldrig att glömma. Tänk, att jag har så många, så fina vänner.
Att mannen sedan kom och överraskade, tidigare än jag någonsin kunnat hoppas på, det gjorde bara dagen äääännu bättre. Han fick då också bli serverad av den världsgoda maten vi ätit tidigare och efterrätten; vanilj- kolaglass och alldeles varm, nykokt hjortronsylt till. Ja, du förstår nog. Vi vandrade sedan hemåt i mörkret. Lilla polarn med mössan på snedden och morsan, med ett leende på läpparna, med handen i sin älskade M´s hand. Vi gjorde mysigt här hemma. Tände ljus och bäddade ner oss alla tre i stora sängen. Där fortsatte paketöppningen. Sen somnade jag i famnen på mannen och vaknade i morse och förstod knappt var jag var. Då, har man sovit gott.
Och så himla fina presenter!
En alldeles egen kånken. En uncle blue, så hiiimla fin!
Och sen fick jag ett egenskrivet, ont-i-kroppen-gulligt, presentkort. På något jag önskat mig länge. Ett par kängor. I slutet av kortet stod det; PS. En RIKTIG känga alltså… inga fancypancy! <3 DS.
Han är bäst.
2 alldeles egna viktplattor, precis såna som Storan har som jag tjatat om att jag också vill ha. Ja, det fick jag också. Och ännu en träningsmojäng, en sån man kan köra chins i. Fett coolt!
Men det är inte bara han som skämt bort mig. Familj och vänner! och alla ni här inne på dagboken och runtomkring i ”nätlandia” …så himla uppvaktad jag känner mig. Alla gratulationer och presenter, så genomtänkta och fina, varendaste en. TACK! <3
Ett Rosemundelinne av syrrorna. Vilken dröm.
Idag söndagsmyser vi här hemma, alla tre. Det har varit en yrvindsvecka, den här veckan. Så idag landar vi. Bjöds på lång sovmorgon, äter långfrukost. Tvättmaskinen går varm, vi sörplar kaffe, tänder ljus, en morsa svajsar omkring med världens träningsvärk och så konstaterar vi att det här är första dagen på länge som vi inte ska någonstans, bara ska vara hemma, bara vi. Precis här, i lyan.
En dag att landa. En dag där jag tänker tillbaka på dom senaste två dagarna, med värme i hjärtat.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer