av Emmeli | apr 2, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Orden, menar jag.
Dom som beskriver känslan, av att komma hem. Till huset och människorna som är min trygga bas här i livet. Min början, till vad och vart jag är idag. Huset spelar kanske inte så stor roll. Men människorna.
Så, finns dom?
Orden, menar jag.
Eller är det bara så att dom känns i hjärtat på det där viset, som är helt självklart, men som stannar där. I hjärteord, i känslor. Det känns gott. Det är allt jag kan säga. Det tysta hjärtespråket talar sitt tysta språk. Det är inte svårt att förstå. Det är bara det att det inte går att skriva eller tala. Det bara känns.
Mamma och Pappa- åh vad jag älskar er.
Och den här dagen. Den. Den. Har varit fin.
Jag och Liten blev välkomnade med flaggan i topp.
Gick direkt ut på en toksvettig tommelmorunda. Det var ingen lek att gå det snabbaste man kan uppför den backen (du som gått den vet vad jag pratar om!). Med barnvagn dessutom. Men det var så vackert, med videkissar här och där, tussilago och porlande vårbäck.
Liten sov gott. 
Den bästa pappa-morfarn i hela världen.
Mamma hade fått precis samma idé som jag, att sätta minipåskisarna i glasburk. Hennes konstellation var ju mycket finare än mina, ta hennes tips istället. Stor burk. Hur fint som helst.
Gullmamma hade gjort risgrynspudding, min favorit, som jag kunde äta huur mycket jag ville av. Förstå den lyckan!
En kaffekopp ute på altanen efter det…
Sen somnade jag och minimannen. Jag i hammocken och han i sin vaggande vagn. Heaven!
Sen kom mamma-mormorn hem ifrån jobbet, Liten njöt. 
Nytrillade köttbullar till middag.
Och sen fick jag hoppa in i en dusch och fräscha till mig. För strax därefter kom den älskade in genom dörren. Som jag längtat efter honom. Och inte bara jag….
Behöver jag säga mer? Nä.
Kärleken talar för sig själv.
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 30, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Och lördag blev till söndag.
Lördag. Med lång, rask barnvagnspromenad i hela 10 plusgrader och sol. Korvgrillning till lunch, med efterföljande kaffekopp, sittandes på ett liggunderlag, lutad mot varma väggen, med nosen mot det där älskade skenet. Efter timmar utomhus var vi sådär skönt trötta, du vet. Friskluftmöra. Jag somnade i soffan, med en Liten som snusade på min mage. Bästa sömnpillret. Medan mannen sedan lagade middag fick jag krypa ner i ett varmt badkar för att andas och mjuka upp kroppen. Oerhört skönt. Och senare avslutades kvällen tillsammans med kära grannarna. Ostbrickan, nostalgiska gladiatorerna, dom där två gullbäbisarna och så vi, dom fyra nyblivna päronen. Vi hade sannerligen en finfin kväll.
Sen blev det natt. Och klockan snoddes fram ett varv.
Och idag vaknar vi till söndag. Jag försöker räkna ihop hur många timmar jag sovit i natt, men jag får inte till det alltså. Amningshjärnan orkar inte tänka timme hit, tillbaka, timme dit, minus en..blablabla. Jag känner mig utvilad, och med påtåren slurpad, kommer jag vara helt fit for fight för dagen. Det vill säga, en söndag med lugn och ro i kroppen, två älskade näranära, långpromenad och finurlande på Litens första åka-hemifrån-resa,(tillsammans med mig och M såklart). Jag måste skriva packningslista, noggrannare än vanligt.
Men först den där påtåren. Och en stund av beskådning, av den där vackra, vackra varelsen, med dom söta men ack så bestämda ljuden. Han med den där lena foten, dom blå ögonen och den guppande magen. Som andas, in och ut, för livet. Han, som jag för allt i världen inte kan förstå att jag varit en del i skapandet av..
Det här gjorde vi bra.
… säger vi till varandra, jag och mannen. Lite skämtsamt men samtidigt med en stolthet som ingen någonsin kan ta miste på. Det vore konstigt att inte vara stolt. Han är ju helt bedårande. Vår prins.
En lördag som övergick till söndag. Dagar som flyter ihop, sammanflätade av sånt som gör kropp och själ alldeles måbraiga.
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 29, 2014 | Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Shopping
Så himlarns underbart.
Den här helgen är en sån där riktig lyxhelg. Hela lilla familjen är samlad för dagar av sån där älskad tillsammanstid. Inget jobb eller andra tvärbestämda planer, bara vara och njuta och göra sånt vi känner för, precis för stunden. Som sagt- underbart.
Idag är vi lite morgontrötta. Min knut på huvudet är liiite, lite ostyrigare än vanligt, frukostmackan har ett liiite, lite större smörlager, kaffekoppen fylls till breddens bredd och gröttallriken är (var) större än någonsin.
Det behövs idag.
Vi var ju på partylarty igår. Litens första fredagsmys på bortaplan. Gullvännerna bjöd på gómiddag och sen löpte kvällen vidare på det där sättet det lätt blir med en übersöt bäbis i närheten; fem vuxna satt och tokglodde och småfnisssade och sa Åh titta på honom nu. Åh, hörde ni? -nu lät han lite som Tiggelitiger igen! och sen for lillvännen ifrån famn till famn, sovandes i sin djupaste sömn. Tills att hungern kom och det blev bråttom.
Men alltså. Återigen. Vilken lyx att få födas in i värld där man är totalt omringad av människor som bara tokgillar en. Som sitter och säger nu är det min tur och som till och med hoppar över god efterrätt för att mysa bäbis. Det var liksom viktigare än den där sommar-längtans-framkallande bärpajen. Ja, han är en riktig liten prins.
Lilla pingvinprinsen (tack rara G för denna mysiga pyjamas!) sover efterfrukostluren och låter sina päron äta brakfrukost på tumanhand. Mysigt. Men vi båda längtar efter honom, den där sista lilla varmmjölksdoftande pusselbiten i vårt liv. Han som kom till oss för precis 3 veckor sedan och blåste omkull både sin mamma och pappa. Den där hjärtestormen stormar fortfarande.
Lördag alltså. Och vi har hela helgen framför oss. Solen skiner idag också och en barnvagnspromenad är en självklarhet. Men innan den ska paketöppningen, som pågår just nu här i köket för fullt, avslutas. Mannen öppnar paket med sånt jag inte förstår mig på, typ mikrofoner och sånt? Och jag öppnar paket med vårskor så fina att jag måste gå med dom här inne och snubblar i saker och ting, för att jag inte kan låta bli att kolla på fötterna. Och Liten… han verkar träningssugen. Världens finaste babygym har han lyckats klicka hem. Skicklig prins!
Kaffekoppen ropar på mig nu!
Må så gott idag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 25, 2014 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta
Nämen det vore ju ren galenskap!
… att stänga inne lyckan alltså. Jag är rädd att ni kräks på mig. Men hoppas att ni istället blir smittade av bubblet jag känner i kroppen just nu.
När minmannen vaknade för frukost kring 05.30 i morse, kände jag mig alldeles för pigg för att somna om. Jag somnade typ halv nio igårkväll och som det är nu är S så himla duktig med sin mat- och sovklocka, att vi får sova bra på natten. Galet taksamma för det. Det kommer säkert ändras tusen gånger, men vi gläds och är tacksamma för nuet. Att tänka på vad som kanske komma skall är ju bara knas, tänker jag.
Så medan Liten somnade om, klev jag upp och satte en tekake-deg. Fixade frukost och väckte sedan den där älskade, större versionen av man och åt för glatta livet (jag är så hungrig nu…jämt). Dubbelsats tekakor bakades sedan ut och samtidigt, på något vis, hann jag göra en kaksort också. Och nu, när klockan slagit tio, är bröden paketerade, sängarna bäddade, golven dammsugade (jamen, det bliiir faktiskt asmycket dammigare nu när vi tvättar typ varje dag och hänger tvätt lite här och där. Dessutom älskar jag ju att dammsuga, så känn ingen oro! ;)) och Liten är påklädd för dagen och har precis somnat efter att ha slurpat dagens andra frukost. Nu ska morsan hoppa in i duschen (heaven!) och sedan ska vi traska ner på stan för det första BVC-besöket.
Jag njuter av nuet. Helt klart.
Allt gott till Dig!
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 22, 2014 | Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen
Det känns precis som om vi kommit in efter en heldag ute på fjället.
Skönt mör i hela kroppen, rosig om kinderna och sådär trött som man bara blir utav en stordos av friskluft. Vi gäspar i kapp, alla tre. Har precis kommit in och slängt ner oss på sängen, efter en heldag ute i det magiskt vackra vårvintervädret. Klarblå himmel, dropp ifrån taken och en strålande, värmande sol.
Efter en morgon med frukost på sängen och bäbismys, klädde vi på oss och drog ut. En promenad med vännerna som sedan ledde till spontanhäng utanför vår baltan. Varm choklad med vispad grädde, ostmackor och pizzabitar ifrån gårkvällen. Gott,gott, gott. Och utomhus blir ju allt man äter, så ooooerhört gott. Och på ett liggunderlag med stekande sol i fejjan, så mådde vi alla som prinsar och prinsessor. Särskilt miniprinsen som låg i vagnen i sin mysiga Voksi och snusade.
Fint gäng.
Peppad morsa. Äääälskar att jag kan ha min tokrosa jacka igen. Kära nån vad kroppen är häftig, förresten. Idag är Liten precis två veckor gammal. Det är alltså två veckor sedan den tuffaste kraftansträngningen jag någonsin gjort. Jag har svårt att tro på allt det där. Men det är sant.
Skalmans ät- och sovklocka ringde (så tacksam för den<3) och en matpaus togs inomhus. Sen tog vi oss en promenad till. Det här har verkligen varit en dag att ta vara på.
Minimannen.
Kanske byts långkallingarna ut, kanske inte. En lördagkväll väntar,i alla fall. Mannen ska skjutsa in en rosbiff i ugnen och det vattnas i munnen på mig, av bara tanken. Under tiden den älskade slamrar i köket, tar Liten och jag oss en eftermiddagslur.
En lördag som värmt både in- och utsidan och gjort oss proppfulla av energi och samtidigt sådär vansinnigt trötta. Så, en kväll med lilla familjen, i lugn och ro, är precis vad jag önskar.
Må så gott!
Kram/lillafrun
av Emmeli | mar 21, 2014 | Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 0-3 månader
Efter en snöig eftermiddag på vandrande fot, landade vi hemma i lyan.
Vi har datenight här hemma.
Den mysigaste någonsin; Jag och dom två männen i mitt liv. M och miniM. Jag och mannen har ätit pizza med skrattretande mycket ost på. Och nu väntar en bytta med en glassfavorit. Lilleman sitter som fastklistrad på pappan. Den synen, kärlek som är så stark, så stark mellan dom. Det är den vackraste synen jag vet.
Jag har aldrig känt mig så tillfreds med livet som nu. Jag brukar inte vara så o-tillfreds i vanliga fall heller… men livet har fått en ny dimension. Jag nyper mig i armen och tackar för att det gör ont…
Vi har nu landat i soffan, alla tre. Ikväll är vi fast här. Vi ska ingenstans. Helt ljuvligt.
Fredagkväll hemma i lyan, tillsammans med M och miniM. En oslagbar datenight.
Allt gott!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer