Att krama ur allt vad som går.

Åh, det har varit så fantastiska fina dagar här hemmahemma. Höstlovet 2014, det absolut bästa i mitt liv, helt klart! Jag har njutit så det stått härliga till. Och att ha en hel drös av dagar, som bara fyllts med sköna morgnar, goda frukostar, tommelmorundor, svettiga träningspass i pappas hardcoregym, bäbismys, lunkande, mammas himmelska middagar,…. ja, och så vidare. Allt det där, har varit guld värt.

Mitt hjärtat är varmt av tacksamhet.

Och idag, så tar vi vara på vår sista dag här. Kramar ur det sista, allt som går.

Vad vi gjort?

IMG_0786

Vi har varit rykande heta, ha ha. Vi var ut och hälsade på i hardcoregymmet. M styrde dagens pass och det var helt och hållet vidrigt, men roligt! Pappa hade stått utanför och lyssnat hur M liksom plågade sin stackars fru där inne. Kom igen nu, lite till! Ignorera smärtan! Kör, några sekunder till! Ha ha, alltså…. galenpannor!

 Vi bytte sedan fokus. Från livets ena goda, till något annat gott…

IMG_0795

Vi åkte till Sommarhemma-byn, drog på blomsteraffären och köpte den finaste buketten blommor och knackade sedan på hos Storan. IMG_0798

Vi blev bjudna på helt himmelskt gott fika. Vi konstaterade att det var såå mysig stämning, precis som jul, fastän utan julklapparna.  Ja, dom behöver man ju faktiskt inte. Att vara tillsamamns, är ju det allra viktigaste.

Och älskade Storan? Hon satt där på kökssoffan med stora gipset på armen. Fingrarna som blågula prinskorvar. Min PT-klient är skadad, kan man säga. Men, här ska allt bli bra igen, det är vi mycket överens om hela taikons.

IMG_0805

Det var så mysigt att ses, sitta där vid deras fina vita köksbord, och fika och prata.

IMG_0809

Och blommorna blev mycket uppskattade, såklart.

IMG_0813

Vi kramades hejdå och sa vi ses till jul! Det är inte så långt kvar och love you! 

Tänk vilken lycka, med så stor familj. Jag är verkligen så himla tacksam för mina fina föräldrar och mina tre storasystrar. Och resten av gänget. Det är en gudagåva, det där. Och dessutom, är jag ingift i världens bästa svärfamilj.  <3  Och där, hos svärisarna, har vi också hunnit vara förbi idag.

Ja, jag säger ju det! Vi kramar ur den här dagen allt vad vi orkar. Och titta vad Liten fick i 8-månaderspresent…

IMG_0793_wm

En ny farmor-stickad pippitröja, i ny passande storlek.

Varm i hjärtat, ja. Och tacksam.

Nu väntar en sista kväll här hemmahemma. God mamma-lagad mat, massa tända ljus, en sprakande brasa. Åh. 

Kram/lillafrun

Dagvill, vägen och 8 mjölkmagegosiga månader.

IMG_0647

En ny morgon! 

Idag vet jag knappt vilken dag det är.  Jag har gått och blivit dagvill på kuppen av denna holidayvistelse. Så befriande. Men tänker jag efter, så nog vet jag allt att det är lördag idag. Och sånt känns ju, i hela kroppen. Lördag, liksom. Festligt!

Men åh, nu kom jag på det! Det är ju den 8e idag. Sixtens dag!

Idag blir bäbisen 8 kärleksvarma, mjölkmagegosiga, bubbelskrattande månader. Så älskad. Och månadens roligaste, förutom att han är jordens skönaste, gosigaste och roligaste bäbis. Som pratar såå högt att inte TV:n hörs, ryter åt en på skarpen om man någon gång råkar höja rösten från normalläge, äter allt med god aptit, sover som en prins, är en riktig solstråle. Som har lärt sig kravelkrypa framåt, delar ut pussar till höger och vänster, bilbrummar med lilla munnen och tycker att han är slående snygg när han ser sig själv i spegeln. Och massa annat. Förutom allt det där, så har jag ännu ett skönt minne från denna månad. Prinsen, som nu sitter i vita soffan så ståtligt…

IMG_0756

…Vi var på ica. Det var fredag. Kaos. Liten satt i vagnen, toknöjd. Efter ett tag var jag tvungen att kolla till honom, tyckte liksom folk kollade lite konstigt. Liten hade fått tag på den mörka chokladkakan som låg i vagnen. Bitit sig igenom kartong och folien. Tagit sig ända in på det godaste och satt där och smaskade. Med choklad runt hela munnen och ett busigt leende, kom jag på honom mitt i rackartyget. Jag var ju såklart tvungen att avbryta den där lilla Minimannen. Håhå. Han förgyller våra dagar. Varje dag! Och just ja! Tågresan. Livets första tågresa, tillsammans med morsan. Det var häftigt! ropar Liten!

Och den där vägen?

– älskar den. fullkomligt. blir pirrig och varm i hjärtat och längtig.

IMG_0674

Gick på den igår. Fotade, pratade, önskade, drömde, tänkte. Jag och mannen gick där och fantiserade. Vi tycker om att göra det. Måla upp och glömma eventuella hinder eller hämningar, liksom bara följa flödet och se vart vi hamnar. Det har ju funkar förr, så att säga. Så det var vad vi bland annat gjorde igår. Drömde.

Och så var vi till sväriasrna igen. Liten lekte med sin lilla kusse och vi fick vrålgod middag. Sen när vi kom hem till lillabyn igen, dök vi ner i stora bädden, efter kvällsmacka och en stunds fredagsmys med min familj. Det är en endaste stor lycka att ha våra föräldrar så nära varandra. Liten instämmer helt och fullt och hälsar att det där med uppmärksamhet och någon som aaaalltid är superentusiastisk och vill leka och traska och kramas, det är fina grejer, det.

Idag är det lördag och det känns fint. Dagvill men varm i hjärtat, för det är Litens dag. Vi går in för den sista hela dagen här hemmahemma. Och vi gör något himla bra av den, tycker jag!

God lördag!

Kram/lillafrun

Precis så.

IMG_0614 IMG_0635 IMG_0628Precis så. Tore-hunden håller med. Om att det är så fint att vara nära honom igen. Han som ger mig sina varma handskar när jag ”glömt” min hemma och fryser som en lort mitt uppe på tommeln. Han som säger gå försiktigt här nu, och håller i mig. För att han är rädd om mig.

Och nu är en herrans massa meter med rödrutigt tyg hemklickat. Någon har lovat att sy mig en julig hissgardin till ett älskat köksfönster. Jag syr inte. Punk och slut.

Mannen, alltså. Han är bäst. Och min. Det, är nästan för bra för att vara sant!

 

 

Trevlig helg säger vi!

 

Kram/lillafrun

Det bästa i hela faderitten. Och hårt knäppna händer och fötter.


Åh, fredag! 

IMG_0392_wm

Och det här är en sån lyxig och extramysig fredag; vi är lediga tillsammans, heeela la familia. Och dessutom, är vi här där vi är. Hemmahemma. Igår när M kom hem från avslutat jobbuppdrag, high fivade vi och tjoade där vi satt i bilen, påväg mot mysig middag hos svärisarna. Jag, smått galen eftersom jag inte varit från gården på en hel vecka och verkligen tyckte det var som ett helt äventyr att åka bil till annan by. Men i alla fall. Jag är så stolt över min man, beundras och  imponeras så av hans driv och är så tacksam över att det går så bra för honom. Men nu jädrar är det skönt med några dagars ledighet tillsammans. När han trampade på bron häromdagen, så var det lite som att vifta med en godispåse i mannen-form; jag såg honom, han var där, men vips försvann han på nya uppdrag, på en gång.

Men nu. Nu så!

Det bästa i hela faderitten, är att vi har en heeel helg framför oss. En hel-ledig helg. Hoho! Vi startade dagen med morgonmys i stora bäddsoffan och härnäst väntar mamma-mormors hotellfrukost. Den, går inte av för hackor.

IMG_0599

Hemkokt jordgubbssylt.

IMG_0606
Godaste müslin.IMG_0608

Och hembakt limpa.

Ta hand om Er!

– och gå försiktigt på halkan!

(Idag knäpper jag alla händer och fötter jag har. Hårt, hårt. Och ber. Älskade, älskade, idag tänker jag på Dig, hela tiden. Det ska gå bra. Himla halka. <3)

Kram/lillafrun

Bättre kan det inte bli.

Till slut så trampade det på bron.

Jag och Liten höll fullkomligt på att smälla av, av förväntan och pirr i magen. Vi väntade och väntade. Men ja, till slut, så stod han där. Älsklingspappan och mannen jag är gift med och så förbenat lycklig över.IMG_0360_wm-1Resan hade gått alldeles utmärkt, toksnabbt. Tror jag det! Varken någon bäbis som ville ha sträcka på benen-paus eller någon fru som promt skulle in på nån affär i Umeå, som inte finns på andra ställen. Såna stopp brukar nämligen kunna ta längre tid än överenskommet.

I alla fall.

Vi samlades kring matbordet och njöt färsk pasta och pratade i kapp, men framförallt; beskådade Minimannen hur han så storögt tittade på sin pappa och inte riktigt kunde förstå är han här nu? är det verkligen på riktigt? Inte bara det där himla face time? 

Han klappade och pussade på pappa och traskade runt, runt i huset. Efter några timmar hade han förstått, pappa är här nu.  Då var det natt och vi kröp ner ner i stora bädden tillsammans. Jag fick somna till den vackraste syn jag vet; M och Liten, tätt, tätt intill varandra.

IMG_0384

Och idag är det onsdag. Jag älskar att vakna här på övervåningen, till den här utsikten. Solen håller på att stiga upp bakom berget. På marken ligger ett tunt, tunt lager snö. Det är frostigt och så otroligt vackert. Jag och Liten ska bara morgna oss lite till, sen ska vi traska nerför trappen. Mannen? Han är på uppdrag. Nära här. Det är därför vi är hemmahemma den här veckan. Det är därför jag och Liten får ett extralångt lov. Japp. Precis så.

Lycka!

Nu är truppen samlad igen. Bättre kan det inte bli!

 

Kram/lillafrun

Att fortsätta en vecka till.

Måndag!

Vi rycker knappt på axlarna. Det är måndag, ny vecka, javisst! Men vi tänker minsann fortsätta holiday-livet en vecka till. Det, är så lyxigt att vi blir alldeles pirriga i magen av tanken.

Och inom 48 timmar får vi dessutom träffa den där mannen som vi så smått håller på att längta ihjäl oss efter. Och det, gör oss inte mindre pirriga i magarna! Vi har face-time:at varje dag och Sixten blir helt överlycklig när han ser sin pappa där i telefonen. Nu vill vi pussa och krama honom på riktigt!IMG_0053_wm

Medan vi längtar så startar vi en ny vecka; sitter här efter sovmorgon-ruffsiga i håret (ja, det är sant. trots att S inte har den tjockaste kalufsen, så lyckas han med morgonfrilla. fashinerande! morsan, morgonfrillan herselt, blir mycket stolt!), yrvakna, smågrusiga i ögonen och så himla nöjda över att bara vara lediga! Inga planer på några stordåd, med andra ord.

Det är måndag. Och vi fortsätter med holidaylivet. En vecka till.

Håhå, så uuuunderbart!

Önskar Er alla en världsfin måndag, vad än du gör. Lovar, jobbar, pluggar. Oavsett; ta hand om Dig.

Kram/lillafrun

G-VMBJT57ZE4