av Emmeli | okt 2, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Salen


God morgon!
Det var helt underbart att vakna alla tre tillsammans denna morgon. Vi lyfte över S från sin säng i morse och så låg vi och kurade under täckena i storsängen. Jag hade igårkväll funderingar på att ge mig ut på en morgonspringtur idag, men spolade direkt den idén då det var så oerhört mysigt med en Miniman som låg vaken, men ändå stilla (!!!) och bara myste med sina päron. Klappade på sin mamma och log åt sin pappa som han såklart längtat efter.
Världens finaste start på en fredag.
Och nu?
Ja, jag är lite småsur faktiskt. För efter den där ljuvliga morgonstunden, klev vi upp och var så ivriga på att få öppna dörren till Sotaren. Superduktig man som gjorde allt helt rätt, men som tyvärr konstaterade att vår lilla vän, Kakelugnen, inte är duglig att elda i just nu. Den kräver lite ompyssling. Jag som hade laddat för att få elda i helgen. Men man kan inte få allt! Så är det. Världslig sak, den går ju lätt att ordna… för en smärre förmögenhet. Jo, jo. Vår älskade Drömgård från 1800, vi är beredda på att du kommer ge oss ett och annat grått hår. Men. Du kommer alltid att vara vackrast på jorden.


Nu ska jag sluta smådeppa och istället njuta av dagen. Jag tror minsann att vi ska börja med att dra ut och plocka äpplen tillsammans! Åh, det är så fint med hela familjen samlad.
Önskar er världens finaste fredag! <3
Lillafrun
av Emmeli | okt 1, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Norra Drömgården

hoho!
Jag drog iväg på jobbet i morse, Liten stannade hemma. Med Världens Bästa Morfar. S hade knappt vaknat när jag åkte, 13 timmar sov han i natt. Det tycker jag är galet länge alltså (men jag klagar inte! det är guld värt med en unge som sover gott). Han leker som bara den om dagarna och gör av med sin energi liksom, så han är rätt slut om kvällarna. Jag tyckte att S varit sina två och en halv dagar på Förskolan den här veckan…Gårdagen blev ju inte ledig för oss som i vanliga fall. Så ja unnade honom en lugn hemmadag idag istället. Han hängde med Morfar och Torehunden och hade mysmorgon och efter bara ett par timmar var jag hemma igen. Jag kompade ut lite övertid jag har då det passade bra åt alla håll och kanter idag. Så vi drog helt sonika till med låååång långhelg denna vecka, jag och min lillvän. Känns alldeles förträffligt, faktiskt.
När jag kom hem byttes det om från fancypancykläder till älskade Fjällrävenbrallor och håret åkte upp i knuten och Liten hoppade i vagnen och så drog vi ut på äventyr. Gick rundan som vi vet garanterar att vi både får se traktorer och lastbilar. Och på vägen hem köpte vi med oss rosor. Vi var värda det, tyckte vi. Firar att S haft en pangvecka på Förskolan (jag är fortfarande helt överlycklig över att lämningarna har vänt från att varit skitjobbiga till att nu gå så himla bra) och klappar Morsan på axeln lite efter en arbetsvecka som både varit sådär rolig och bra, men som också törnat självförtoendet en del och gjort veckan till lite av en dipp-vecka. Såna kommer dom också, kära nån.

Och när Minimannen drog sin långvila har jag passat på att greja med tvätt och göra hemmet skinande rent. 
Linsåpan gör att trägolven känns som nya varje vecka.
Köksfönsterna har blivit putsade också. Så nu är det en fröjd att titta ut, eller se solen skina in. 
Och nu checkar vi in för lång långhelg, minsann. När mannen kommer hem ikväll börjar den på riktigt. Jo, jo! M är också ledig hela helgen… inte klokt så lyxigt! FAMILJEHELG står det i min almanacka med stora bokstäver. Just så. Första helgen i augusti var senast. Så här ska njutas så tårna krullar sig på oss.
Ha det så gott tills vi hörs nästa gång. Nu ska jag gå och väcka min sömntuta som sovit i tre timmar….
Lillafrun
av Emmeli | sep 30, 2015 | Emmeli funderar, Köket, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården

Efter en lite småroddig dag, livspussel-mässigt, var det skönt att rulla in med vagnen på gården. Check och pust, dagen löste sig.
Mannen lämnade Liten på Förskolan i morse innan han själv drog norrut. Jag var tvungen att låna en annan bil eftersom M drog iväg med våran. Efter jobbet lämnade jag lånebilen på sin plats och sen traskade jag iväg och hämtade Liten. Han blir så himla glad när man kommer in genom lilla grinden… springer fram till en och delar ut de sötaste, vänligaste av kramar. Såna där som har tillhörande klapp på axeln, ni vet. Sen rullade vi hemåt, med fullpackad vagn och var rätt nöjda när vi väl var hemma.
Köket badade i sol och vi satte igång och dukade och lagade middag på en gång. Hungriga två!

Jag älskar det här porslinskåpet… där står både fintallrikar och vardagstallrikar och olika finfat och skålar och så den där lilla udda-servisen jag loppade i somras.
Och några kannor. Den där rosa, den fick jag av mina älskade bästisar i Examenspresent. Finaste kannan på jorden. Och den näst finaste, det måste bara vara den här;
Den hittade mannen i lagårn. Inte klokt alltså. Vilket lagårdsfynd!
Och nu har vi kväll.
-Jag och min vilde Miniman. Han som klättrar upp på köksbordet och dansar och grejar så fort man vänder ryggen till.

Vi har ätit när-pappan-är-borta-middag. Sån som går fort, är vansinnigt god och som gör att vi inte tycker lika synd om oss själva som har vår pappa och man på vift långt bort; snordyr, färsk, fylld pasta. Sån med tryffel och karljohansvamp. Några kokande minuter i vatten och sen snor vi ihop en krämig sås, river över parmesan och strösslar körsbärstomater och lite persilja över. Omåttligt gott.


Och nu sitter vi i salen båda två. Med pasta-koma. Liten ser favoritprogram på stormacen och jag sörplar kaffe och konstaterar att det där som hände igår, är något som kommer hända om och om igen, något som ingår inom mitt yrke. Det är bara det att jag är så ny och grön och totalt ovan. Men, tack snälla ni för pepp igår. Det känns så fint att ha er som hejjaklack! Idag har det varit en bättre dag.
Jag och Liten ska vila en stund till, sen ska vi ge oss ut på promenad. Det är så himla fint väder!
Ha en skön kväll!
Lillafrun
av Emmeli | sep 30, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Litens Lekrum

Har ni sett vad Litens rosa blomma blommar? En streptocarpus jag fick av älskade vännen i våras. Då var det bara ett blad i en kruka med jord i. Men så mycket kärlek. Och nu, några månader senare ser den ut sådär. Det är häftigt. Och jag tänker på vännen varje gång jag tittar på blomman. <3

Onsdag!
För mig och lilla S:et är ju det här egentligen en ledig-dag. Men inte den här veckan! Och Världens Bästa M (kära nån vad jag älskar den mannen.) har också uppdrag idag. Så, vi som brukar onsdagshänga med varandra, alla tre, ska idag iväg på arbeten åt var våra håll. Jag ska vicka för en annan Musiklärare, M åker och sänder SHL och Liten drar iväg på sitt lilla Arbete.
Jag klev upp i morse och var ute och sprang i den ljuvliga morgonen. Från att ha varit pissregnigt hela förra veckan, så avslutas nu september på ett helt makalöst fint vis med så höstvackra dagar; sol och krispig luft.
Vi hoppas på en bra dag idag. Allt gott till er! <3
Lillafrun
av Emmeli | sep 28, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården

Är det inte det dyrbaraste vi har, – tiden, alltså?
Jag kanske kommer banna mig själv…
-När jag är i gå-in-pensions-ålder och tycker att jag skulle ha jobbat lite till när jag var ung och egentligen orkade mera. Men just nu, i det liv jag lever nu; Livet-livet. Då, känns det helt rätt och helt underbart att bara jobba så mycket som jag gör. Jag vill inte bara orka att jobba, jag vill leva livet också. Och det både orkar och hinner jag nu, sån otroligt skön känsla. Något jag värderar så otroligt högt. Högst av allt i livet, faktiskt. Inga pengar i världen är mer värd än tiden tillsammans med mina fina pojkar.
Förra hösten var speciell och då fanns det inte alls så mycket tid att stanna upp, liksom. Men då hade vi ju också ett mål, som skulle göras under begränsad tid; att jag skulle skulle stå där på Examensdagen tillsammans med resten av klassen, med min Miniman i handen. Det är otroligt stor skillnad nu mot då, förra hösten, när mannen uppdragade i mer än massor, samtidigt som jag och Liten gick på Högskolan tillsammans och så det där andra som tillhör livet med en Liten som skulle hinnas med. Att bara ta hand om en lillvän, bara det är ju en heldagssyssla. Så jag känner att vi verkligen tar igen förra hösten nu, med mer tid att hinna andas mellan varven och leva på det där sättet vi älskar. Vi löste det så gott vi kunde förra hösten också, men det var tur att det bara var under några månader. För det var rätt tufft, helt klart.
Och nu?
Jag älskar att vara hemma på vår Drömgård. Jag har min lillvän, min man, bullar att baka i mitt stora kök, träningspass att träna, pyssel att göra, stora rum att städa, blommor att sköta om. Jag kan inte drömma om mer. Jag kanske inte är som så många andra 24åringar… för en vecka sedan fick jag till exempel höra orden ”du känns så gammal!” från en människa som kanske är 20 år äldre än jag. Av tonen i rösten att avläsa var det lite hån i orden. Vilket först gjorde mig lite paff och ställd men som jag sekund två mötte med; jasså det tycker du! Oavsett så trivs jag väldigt bra med det! ..
-Jag gör precis som jag vill och känner, och har så alltid gjort. Det bästa man kan göra, om du frågar mig.
Annars, måndagen?

Efter jobbet idag åkte jag raka spåret och hämtade min Miniman på Förskolan. Kära nån så glada vi är över att det nu går så bra att säga hejdå om morgnarna. Lösningen är att vi lämnar honom lite tidigare än vi gjorde i början.. det var så många ungar som kom precis den tiden och det var helt enkelt lite för rörigt för lilla ettåringen. Nu är det en lugnare start och han släpper pappan och vinkar till honom. M är omåttligt glad för det ska ni veta. När jag hämtade S idag så kramade han mig så vuxet på något vis; höll om mig och klappade mig på axeln. Jag fick hålla mig för skratt nästan… han ser saker, iakttar och så gör han det sedan.
När vi kom hem sedan, satte vi oss på bron och mellisfikade med den spåniga pappan.
Otroligt lyxigt att komma hem i så god tid att det är så pass mycket kvar av dagen tillsammans med lilla familjen.

Nu är det kväll och det plockas i ordning från dagen, viks lite tvätt, nattas Minimänniska, läggs fram kläder till tisdags-Minimannen och så har den där svampen förvällts. Nu ska jag ta kväll och göra ingenting.
Lillafrun
av Emmeli | sep 28, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
En lugn-och-ro-morgon här hemma. Och äntligen kom mannen hem också.

Jag bakade i mitt älskade kök där det inte alls är särskilt topp-praktiskt över huvudtaget men där jag bara älskar att greja.

Vaniljhjärtan. Recept finns HÄR! 
Innetid följt av drygt tre timmar i skogen, med stövlarna på, i världens bästa Storan-sällskap. En drös kilometrar vandrade, mängder av ord surrade, stegande uppför och utför i dom bergiga Höga-Kusten-skogarna. Och svamp fick vi med oss hem också.

En middag lagad av han jag kallar M och som är den människan jag beundrar, varje, varje dag. För att han är han. Världens finaste.
Pressad potatis, ugnsrostade rödbetor, god sallad och den där grytan som stått på spisen och puttrat i timmar. I glaset; vår egen vinbär- och hallonsaft.
Sen grejade mannen ute medan jag hängde med en Liten människa här inne. Plockade, söndagsstädade och gav lillvännen ett bad innan jag bäddade ner honom, strök hans panna, bad Gud som haver.. och viskade till honom att mamma älskar dig.
När kvällen var sen möttes jag och mannen i finsoffan. Kvällsfikade och funderade tillsammans, på allt mellan himmel och jord. Det var en helt makalöst fin söndag.
Sannerligen den bästa uppladdningen för en ny vecka!

… lite lummer snodde jag med mig från skogen igår också.
Idag är det måndag och jag har sovit som en kratta och vaknar dessutom med riktig näpp-i-täsan-snuva, precis som Liten haft/har fortfarande lite. Men! Jag sover ju typ aldrig dåligt, men däremot när det är fullmåne och så länge jag slipper feber och halsont och bara är lite snuvig… Jamen, då är det ju ingen fara på taket, alls. Jag är knäpp och kan till och med tycka lite snuva är mysigt. Höstsnuva, liksom! (ha ha). Så länge det håller sig bara så. Jag har haft min lilla egna morgonstund nu på morgonen, ett skönt lagom-för-just-idag-pass inne på min gröna matta med ljusen tända runtomkring, det fick bli starten för idag. Nu- mot jobbet!
Lillafrun
Senaste kommentarer