av Emmeli | sep 25, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Sommarhemma, Träning
Hur vi har det och vad vi gör och sånt?
Nästan alldeles föör bra. Men vi behöver det här, precis nu. När vi åkte söderut i tisdags så kände jag mig lite som en urvriden disktrasa, visserligen hade jag sovit som en klubbad under ett halvt dygn, men jag behövde mera. Av just, det här.
Att kunna kvista iväg till Storan och babbla sönder hela världen.
Träna ute-på-gräsmattan-pass tillsammans, precis som i somras, tillsammans med M och henne. Att mysa med syskonbarnen och bara ha det sådär himlabra. Och efter en dag i Mäjadalen, drog vi till Litens mormor och morfar.
Där blev vi mottagna med storkramar och pussar och mammalagad mat och sedan pappsens specialité; fixa relaxen så den osar värme,lyser av ”luktljus” (han menar doftljus, men det är så gulligt när han säger luktljus. Älsklingspappa!) och sedan säger han Nu är bastun varm, det är bara å gå ut!
Så där satt vi igårkväll, bara mannen och jag, och andades såna där suckar som betyder Å kära nån vad skönt det här är. Under tiden hade Liten världens bästa barnvakt där inne. Och det är så fantastiskt att se, hur han älskar sina mor- och farpäron. Inte ett dugg blyg och tycker liksom att varför har vi inte setts på länge, mormor? Och så tar han tag i hennes hår och kinder och pussar och kramar, på sitt lilla vis.
Ja. Vi äter och sover och bastar och äter mammas äppelpaj och helt enkelt blir sådär lyxigt ompysslade. Igårkväll var vi så trötta att vi inte ens orkade åka hem till vårt Sommarhemma, utan blev nerbäddade i bäddsoffan hemma hos mamma och pappa.
Då kände jag mig liten igen och tyckte det var så mysigt att sova hemmahemma. Jag och Liten slocknade i soffan innan vi kröp ner i den nybäddade bädden.
Att idag få sova lite längre, vakna till den här utsikten
och höra en glad bäbis från nedervåningen som leker med sin mormor och morfar. Äta frukost tillsammans. Gå ut och gå i det fantaaastiska höstvädret.
Hasa ihop i en hög på altandäcket, bara jag och M, pratandes om allt mellan himmel och jord. Dricka kaffe framför brasan som sprakar där inne. Spela piano på mitt älsklingspiano.
Äta världsgod pytt-i-panna.
Springa tommelmorundan med mannen. I sån där fart som jag bara lyckas pressa mig till när han springer där bredvid.
Ja, ni hör ju.
Vi har det bra. Och njuter såå!
Ikväll är vi bjudna på middag till mina svärpäron. Bäst att slänga sig i duschen och fräscha till denna eftersvettande kropp.
Det här, är livet.
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 19, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader
Idag har dagen varit lyxig, på många och olika vis.
För det första har M ledig fredag. För det andra var jag till tandläkaren i morse och gick ut därifrån med ett stort leende, efter att ha gått igenom besiktningen utan hål eller tandtroll. Såå skönt. Sen att jag var så trött där i stolen, att jag upplevde besöket som någon slags spaupplevelse och höll på att somna, det är en annan femma, haha! Vi drog vidare och fredagshandlade hela Lilla familjen. Det är lyx att kunna fylla sitt kylskåp med mat. Efter lunch kom kära C, min bäste kompanjon, och vi jobbade vidare med exarbetet. Fredagen till ära, med massa tända ljus och gott nybryggt kaffe och mörk choklad. Det gick som hejsan då!
Och nu, har vi varit på mysigt äppeläventyr med två andra fina vänner. 
Lite av en årlig tradition, kan man säga. H, min smågalne vän, hittar varje år någon ny äppelträdsägare som vi får lov att plocka hos.
I år, vilket troligtvis är vårt sista äppelplockarår här i Piteå, avslutade vi på topp!
Det var helt gaaaalet med äpplen.
Äppelmos ska göras. Gott på havregrynsgröten! 
Småhänderna kramade det där röda, vackra, obesprutade äpplet. Det är mitt, sa han bestämt.
Älskade Miniman, du är en riktig äventyrare! Hänger med på allt vad dina päron hittar på.
Nu väntar gomiddag. Sedan ska jag krypa ner i ett bad och bli sådär mjuk och varm i hela kroppen. Precis det behöver jag. Och en äppelpaj! Såklart ska jag sno ihop en äppelpaj till fredagsmyset. Det blir gott!
Ja, vilken lyxfredag- och nu är det helg! Förbaskat skönt. Och lyxigt!
Hoppas du haft en fin dag. Trevlig helg önskar jag!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 19, 2014 | Emmeli funderar, Hem och Inredning, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Lyan
Ja, tänk att det är fredag, igen!
Det är inte klokt, vad skönt.
En vecka har gått och det har bara sagt ritch ratch och svisch och nu är vi här. Nästan, nästan framme, vid en helg jag ser så mycket fram emot. När M kom hem inatt så undrade han Men älskling, hur har du hunnit allt?
Jag såg målet framför mig, sa jag. Att få sätta fram fina vasen med rosorna jag fått av Liten. Så när M klev innanför dörren, sken ljusen i hela lyan. Det stank alla möjliga skurmedel och det fullkomligt blänkte. Jag var faktiskt förvånad själv, hur allt hade flutit på. Alltid stuper man väl i något, som att man klantar till det och har köttfärs i hela köket, eller så. Men det var skönt, att ha hunnit med både det ena och det andra, utan några småhinder.
Jo! Så var vi ju på konsert också, jag och Liten. Och wow! Det var en sån häftig och bra konsert, alltså. Bäbisen somnade i vagnen, med hörselkåporna på. Och jag njöt så, att att stå där och lyssna och dansa. Senast jag gjorde det var i vintras, när jag var superpreggo och alldeles strax skulle föda. Det gick bra att dansa då också, men inte som igår. På väg hem, traskade jag i mörkret tillsammans med vännerna och jag kände mig så rik.
När vi kom hem fick Liten en smakportion gröt. Han har fått det i några dagar nu. Och ääälskar det! Pappan har tjatat ungefär sedan han föddes, om att han vill ge honom gröt. Mamman har blåvägrat, framtill nu. Han ammas fortfarande lika mycket OCH äter gröt. Det blir bra, det här. Alldeles för bra, kanske. Men alla är väääldigt nöjda och glada, som ni ser! Det lyser i ögonen på honom. Och den där ungen, alltså. Han gör mig till världens lyckligaste.
Och sedan? När allt vad mat, i Litens värld, heter, var uppäten. Då var det sovdags. Och mamman tänkte att ikväll, får han prova att premiärsova. I sin säng. 
Och tittta! Han låg där och kramade Håkans öron och sjöng ’go-låten’, som hans mormor säger. Och så somnade han. Kanske bara en lyckträff, men ändå. Så duktig, jag blir alldeles mallig! Mamman och pappan har sovit alldeles själva i storsängen i natt. Den som jag hade hunnit renbädda så den var som värstaste hotellsängen. Päronen har sovit gott. Bäbisen likaså.
Och idag vaknar vi till fredag.
Förbenat skönt.
Tjoho, fredag, hörrenini!
Förresten! Jag har försökt att svara på alla kommentarer här inne nu. Det har varit lite körigt den här veckan, om man säger så. Jag kom på mig häromdagen, en sen eftermiddag, med att ha gått och varit kissnödig sedan innan lunch, men liksom inte riktigt fått till det. Haha! Livet, i full fart. Älskart!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 18, 2014 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Musik, Träning
En torsdag. Alldeles fascinerande grå.
Det var en skön morgon. Jag och M tränade tillsammans när S sov. Svetten sprutade och det var sådär äckeljobbigt men härligt. Sedan svischade jag upp på skolan, för två timmar av måstegrejs. Och nu, är dessa tre veckor över. Dom där tre veckorna som innehållit några föreläsningar här och där. Men nu är det bara skriva (och plugga till en ”liten” tenta) som gäller. Och det kan man ju göra precis vilken stund på dygnet som helst. Så efter dagens måstetimmar, sträckte jag armarna i luften och utbrast, aaalldeles för högt, hejdå tack för idag, nu ska jag hem och amma! Tjohoo!
Mammahjärtat alltså. Det är ju så häftigt. Hur det känns att vara från sitt barn.. bara ett par fjuttiga timmar? Det gör ONT, i hela kroppen. Så sedan jag kom hem, har det bara varit S och jag, pappan drog på jobb och vi har bara ägnat oss åt massa mys och lek. Bubbelvänner. Boken med prassel i kanten. En alldeles strååålande bra en, tycker Liten. Och jag bara älskar att läsa den för honom, om och om och om igen, precis som han vill. En långpromenad med vagnen har vi också hunnit med.
Vi plockade rödklöver längs vägen. Precis som vi brukade göra i somras, vid vårt Sommarhemma. 
Och så tittade vi på allt det gråa. Fascinerades av hur fruuuktansvärt grått det kan vara. 
Men löven börjar skifta färg och lyser upp, hur grått den än är. Så vackra. Vi traskade på, längsmed vattnet. Och på vägen hem igen, så gick vi förbi affären. Handlade finköttfärs från Piteorten, och så köpte Minimannen 10 röda rosor, till sin mamma. Han är för underbar, min Liten.
Sa: Mamma, du ser lite trött ut, lite fransi i kanten. Jag vet att du kämpar på. Tillsammans ska vi klara det här. Nu är ju dom snurrigaste veckorna gjorda. Hejja Dig. Och här, här får du. Rosor!
Och nu, har S suttit i sin tripp-trapp-stol en stund och lekt med sina favvoleksaker. Han tycker det är underbart roligt att sitta i den stolen, alldeles själv liksom. Samtidigt kunde morsan rejsa på och börja torsdagsstädningen. Det är inte klart än, men vi tar en paus. Travar upp på högskolan och lyssnar på en konsert, där en kär vän kommer glänsa järnet. Liten tar sina hörselkåpor och vagnen med. Det gör han rätt i, säger jag. Så, nu är det lite småbråttom. Det ska kläs på, rosas kinder, bytas lite blöja och sånt.
En torsdag, hos oss. Lite trötta, men glada och lättade. Imorn är det helg!
Önskar Dig en god kväll!
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 17, 2014 | Emmeli funderar, Liten 4-6 månader, Musik
Håhåjaja. Vilken dag.
Jag har verkligen haft nytta av löpturen och friska luften från i morse. Men nu har den där luften gått ur mig och jag känner mig huur trött som helst. Det här har varit en som där über-roddig dag. Logistiken var hög. Om man säger så. Men nu är dagen avklarad, sååå skönt. PM- seminariumet gick finemang. Ryggsvetten rann visserligen på mamman.. Men det gick ju bra allting, Liten skötte sig finfint, den där timmen han var tvungen att helt plötsligt vara student på Luleå Tekniska Universitet, innan hans älskade pappa anlände. Han satt där i sin snickarbralla, med mössan på sne och charmade hon som bedömer våra PM (peerrrfekt!). Haha, ååh, vilken tur att vi fått sån snäll (-fast-jag-menar-inte-snäll-men-jag-säger-det-ändå) bäbis. Han var visserligen inte heltyst hela tiden, han gillar att prata ju… hans nya snack låter bla bla blaa. Vilket ju var strålande passande, eftersom det lätt kan bli rörigt i huvudet såna här gånger, som idag när alla presenterade sina ämnen till exarbetena.
Blaaablaablaa, sa han.
Jag försökte stoppa in nappen för att dämpa ljudet liksom. Då tog han den bara i mungipan och fortsatte lite nochalant, att kommentera.. Blablabla, a, aaa, a, blaablablaa.
En bild från i söndags, på han och mig. Vi gungade i stora gungan. Så roligt. Han är så fantastiskt och jag är så evigt tacksam att vi fått just S till vår son. Livet liksom kantas med guld, hela tiden, bara av att han andas och lever.
Åh. Onsdagkväll. Redan. Och jag njuter av att kunna checka av denna dag och så längtar och längtar och längtar jag,. Det är inte många dagar kvar nu. Inte ens en vecka. Något jag älskar, väntar.
Kram/lillafrun
av Emmeli | sep 16, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader
Det allra värdefullaste och dyrbaraste i livet. Är omöjligt att köpa för pengar.
Som den där dagen…
…Vi vaknade till en söndag med sol, tog långfrukost och sörplade kaffe. En stund senare packade vi picknick-korgen.
Mötte upp vänner. Tog bilarna till vattenfallet vi befann oss vid, preciis samma söndag, för exakt ett år sedan. Det var bara Jag, min älskade Lilla familj och vännerna. 
Vattnet.
Ljudet från fallet.Elden. Den grillade korven.
Skogen.
Höstljuset.
Nybakta blåbärsmuffins jag proppat med maaassor av blåbär och kardemumma. Och det där termoskaffet som är så vansinnigt gott, bara för att man är utomhus.
Och så Majahunden, förstås!
Och jo, okejdå. Vissa av dom här sakerna, som korven och kaffet… går att köpa för pengar. Men just den där stunden. Naturen, full av vattenfall och lugn och mjukt ljus. Och vännerna? 
Familjen? Kärleken till och från dessa?
Allt det där, det som betyder allra mest. Det mest dyrbara och obetalbara. Det där är en söndag som gör mig alldeles varm inombords. Sådär så att ord känns överflödiga och jag sitter och skakar på huvudet samtidigt som fingrarna knappt orkar nudda bokstäverna. Ord behövs inte. En söndag jag blir varm i hjärtat av. En dag som innehöll allt och lite till, bara sånt som är själagott. Sånt som gör att man startar nya veckan med varmt hjärta och stor tacksamhet.
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer