av Emmeli | aug 31, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Köket, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Träning
Ibland skrattar vi åt oss själva, där mitt i röran av vad det nu är vi tagit oss för just där och då. Vill så mycket att vi någon gång under röran har skapat oss ett riktigt virrigt kaos som är en redig utmaning att ta sig ur. Men som med en stor skopa TeamWork, går alldeles utmärkt.
Som igår;
När vi ville en massa saker, i vanlig ordning. Började lugnt och fint. Frukost med hela Lilla Familjen. Morsan drog igång saftande och syltande och pojkarna tog igen förlorad tid.
Så påtades det på här hemma, packades en släpvagn och hängdes tvätt och så.
Efter lunch drog vi upp på Fjället, med släpvagnen full av takplåt och verktyg. Till vår Lilla Fäbod som ju gjort illa sig lite. Det där uppdraget skulle bara ta en liten stund, . Men det tog såklart längre tid än väntat. Men det gjorde inget, för kära nån vad jag älskar att vara där. 
Det är så himla lugnt och fridfullt där. Alldeles tyst, bara bäcken som hörs. Igår var jag dock så jädrans rädd. En NalleBJÖRN kvällade nämligen där för en vecka sedan… under björnjakten. Hugaligen.
Sen rejsade vi hemåt, nöjda över slutfört uppdrag. Liten och M drog iväg på affären, Morsan dukade och fick sedan lyxa med en löptur i vackervädret. Det bästa var att slänga mig i gräset efteråt!
Så kom vi på att vi visst skulle ha finfrämmande om sisådär bara en liten stund och att jag ville hinna göra en efterrätt och att hon som skrev hadlingslappen till pojkarna visst hade glömt en hel massa saker och att mannen då var tvungen att dra till affären igen och tiden tickade och där stod jag och eftersvettades och lagade så fort jag bara kunde… ett självförvållat läge, men ändock kaosigt.
Under har skett för. 
Jag hade visserligen ruffsigt hår och ett sjuhelsickes diskberg när finfrämmandet kom. Men vi lyckades, med grymt teamwork, jag och mannen. Och så mysig kväll det blev. Mannen hade lagat ljuvlig Risotto och till efterrätt åt vi en utav våra favoriter; Falsk Ostkaka med nykokt jorgubbssylt och vispad grädde. (Recept HÄR!) .
När våra pärlor, Litens mor- och farföräldrar, hade kramat oss hejdå. Så var det där diskberget påbyggt och en Liten skulle badas och nattas och saften hällas upp i flaskor och Förskolekläderna läggas fram och några golv skuras efter dagens fejjande…
Till slut, när natten var mörk och månen lyste hel på himlen, då sjönk vi ner i soffan.
Han och Jag.
Konstaterade att vi haft en full-fart-dag och att det var oerhört skönt att sitta ner en stund just där och då. Finaste avslutet. <3
Att skapa sig ett stycke älskad Räser-(jag-menar-kaos)-dag, alltså. Lite körigt. men! Det är ett sant nöje, när man delar den med dom man älskar.
Lillafrun
av Emmeli | aug 29, 2015 | Emmeli funderar, Liten ett år, Mammalivet
Otaligt många rundor med skrindan. Ännu en febertopp. Klappande på liten panna. Servande av kall dryck stup i ett. Lite sandlådehäng. En långpromenad med vagn och Torehund. Gungande i hammock. Och ätande av jordgubbsstora hallon.
Ungefär så, har vår lördag varit.
Jo, jo.
Lillafrun
av Emmeli | aug 27, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år
Vardagslivet är igång med full-fart-tempo; i år handlar det om jobb och Liten-ledigt och nu även Förskola, varvat med varandra. Det handlar om att smått fängsla dom som varit ute och strövat på Sommarlov i flera månader och få dessa tvåbenta att passa tider och komma ihåg en massa saker. Denna höst är det extra många nya rutiner, intryck och saker att lära. Hela, hela tiden. Därför är det så oerhört skönt och mysigt att ses till kvällen, alla tre.Förlänga dagen, genom att hitta på någonting hela Lilla Familjen. Ja, dom dagar inte mannen är på sent uppdrag, förstås. Den där grejen, att leka ute i kvällssolen. Ta en långpromenad tillsammans. Eller varför inte ta kånken, bärhinkar för typ 30 liter bär och packa in familjen i bilen och dra iväg mot blåbärsskogen? Förlänga dagen med en mysig och god aktivitet.
Det gjorde vi häromkvällen. En sån där kväll som sätter Guldkant.
Vi åkte till vårt bästa blåbärsställe. Så himla, himla taggade.
Men. Det fast knappt några blåbär alls, någon/några hade definitivt hunnit före oss där. Vi fick ändå till några liter innan det också började bli mörkt. Vi får åka någon annanstans en annan dag. 
Men till saken hör, att det inte var liter blåbär som var det viktigaste. Utan det här;
En sån där grej jag bara tidigare drömt om; att få gå i skogen med familjen, se sin unge sitta i kvällssolen och plocka blåbär med småhänderna.
Sånt där, alltså. Bland det bästa jag vet! Skogsluft, mjuk kvällssol, blåbär (där det nu fanns) och två pojkar jag älskar så det värker i kroppen.
Så det var en stund i skogen, det. Och idag är det torsdag och jag har visst blivit lite småkär i att vara ute tidigt om morgonen. En löprunda är sprungen och nu väntar en dag med jobb och inskolning och Liten-ledigt, allt i ett pusslande. Älskade pussel.
Ha en bra dag!
Lillafrun
av Emmeli | aug 26, 2015 | Emmeli funderar, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Dagen startade sådär;
Med frukost och bokläsning och kaffekoppar att sörpla. Päronen kände sig helt pirriga och Minimannen? Helt ovetandes.
Så var tiden slagen och vi drog iväg.
Öppnade grinden till den Förskola mannen gick på när han var lill-liten. Vi öppnade dörren till Litens avdelning, där alla kidsen och fröknarna var. Och Liten? Han drog iväg på en gång. Sen såg vi knappt till S på hela tiden vi var där. Han äääälskade stället. Och vi med. Kan man göra annat? Med gulliga lapp på dörren; ”Idag Onsdag hälsar vi SIXTEN med familj VÄLKOMNA!”. Och så hade Minimannen redan egen hylla med Sixten-skylt och hela grejen. Liten hade en lite allvarlig min när vi klädde på oss för att kila ut i regnet och ta oss hemåt. Bra betyg, helt enkelt.
Så vansinnigt skönt för den här hönsMorsan, alltså. Med en bra start.
S var helt slut när vi kom hem. Åt lunch, myste med Morsan på sofflocket en stund och somnade sedan på momangen.
Då passade mannen på att köra snickringsrace och jag drog igång en dubbelsats tekakedeg (recept HÄR) samtidigt som jag hängde upp tavlor och Pom poms och grejs inne i Litens rum. Ett tag hängde det deg på tavlorna….typiskt mig. Men till slut var allt utrett. Jag är så glad över Litens rum, ska visa mer bilder någon dag.
Så bakades det klart och helt ogenomtänkt, men strålande timat, så var det mellistid och Liten vaknade.
Så jag gjorde fika och vi satte oss ute på bron och åt nybakta tekakor med rysligt mycket smör och ost på. Och så sörplade vi kall mjölk och konstaterade att bättre än sådär, det vette katten om det går att ha.
Nu väntar kväll. Det har öst ner regn idag, men nu är det minsann soligt och jag och Liten ska ta oss en kvällspromenad efter maten.
En onsdag att stoppa i hjärteasken. Förskolestart. Brödbak och Lekrumsfix. Fika ute på bron. Några solglimtar mellan regnskurarna. Inga världsdådiga grejer. Men ni vet ju, hur jag är vid det här laget; som en galning i att uppskatta det där Stora i det Lilla här i livet. Småsakerna som blir till Stora och vackra. I hjärtat.
Ha en fin kväll!
Lillafrun
av Emmeli | aug 26, 2015 | Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Min lilla, lilla bäbis. Med persikolena kinder, oförstörda fötter och fjunigt hår som killar i näsan vid varje snusning. Min lilla, lilla bäbis. Du som ligger i min famn, klunkar mjölk och tittar på mig som om jag är den allra, allra finaste du sett.
Älskade Liten.
Nu är du ingen bäbis längre. Nu är du istället den finaste, finaste stora, lilla Minimänniskan jag vet. Med det största lilla hjärtat. Med vinden i dina lockar, med blåmärken på bena och gräs mellan tårna, är det så underbart att se dig nyfiket, tryggt och glatt traska genom livet. Dagarna i ända frågar du va ’ä ’e hä?. Du vill bara veta mer och mer.
Jag älskar att få hålla din hand i min. Men på något sätt älskar jag också när du släpper, säger kan själv och tror på dig själv. Då blir jag varm i Mammahjärtat.
Liten blir Stor. Och idag tar vi ett nytt steg i livet tillsammans. Första inskolningsdagen på Förskolan är här.
Både jag och mannen vill vara med och har, i alla fall idag, båda möjligheten. Vi ska följa vår lilla pojke tillsammans. Åh.
Lillafrun
av Emmeli | aug 23, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Åh, kära nån vilken skillnad på känsla i min kropp och knopp; igår och idag.
Igår när vi lämnade hemmet kände jag mig enbart stressad. Raketbränslet tog tvärslut och det mest snurrade i huvudet på mig. Veckan har varit, milt sagt, maxad. Vi lyckades ändå med konststycket att ta oss igenom den där snurriga dagen igår, som var kulmen liksom. Men sen när jag kunde pusta ut efter allt, så ville jag bara sova. Och det var precis vad jag gjorde.
Jag och Liten tog en liten sväng med skrindan efter vägen.
Sen bestämde vi oss för att gå hemåt och lägga oss. Jag la mig med Liten och där somnade vi. Tätt, tätt intill varandra som en varm, snarkande hög. Och i morse vaknade jag som en ny människa.
Söndagen har sedan bara varit en fylla-på-med-energi-dag som verkligen gjort susen.
Jag och Liten mötte dagen nere på bryggan. Bland mystisk morgondimma som sakta, sakta lättade. 
Det blev sedan en vacker och solig, varm sommardag. Vi har vandrat längs med grusvägen, hand i hand.
Plockat hallon och smultron och stoppat direkt i munnen.
Så anslöt älsklingsmannen också, så han har vi kramat på massor såklart.
Liten sov en långstund i vagnen och då passade jag också på att tvärslumra i solstolen innan jag sedan stack ut på en lång löptur.
Kom sedan hem svettig och lycklig efter en bra tur. 
Liten har också blivit serverad blåbärsris fullt i blåbär och varit så glad över dom där blåa små bären.
Sen har vi firat min älskade pappa som fyller år idag. Sjungit och hurrat och ätit tårta och så himla god middag. Han är den allra bästa pappan jag kan tänka mig. Min <3
Sen kramade vi alla hejdå där ute i Sommarstugan. Vi har haft en riktig generationshelg. Min familj, mina föräldrar och dessutom två utav mina mostrar och morbröder.
Och nu är vi hemma på Gården igen. Jag andas genom nosen på både in- och utandning. Går här hemma och bara njuter av lugnet. Jag bäddade rent i alla sängar nyss och riktigt längtar tills jag får krypa ner där. Liten sover såklart redan och det finns inget mer rofyllt att titta på, än ett sovande barn. Tvättmaskinen brummar på och helgens packning är omhändertagen. Nu är vi redo för en ny vecka.
Skillnad som natt och dag, alltså. Precis så.
Godnatt!
Lillafrun
Senaste kommentarer