av Emmeli | jun 30, 2015 | Liten ett år, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
”Men ingen brådska! Nu ska vi bara njuta och ta det lugnt och blaaa, blaaa, blaa”. Njuter, det gör vi! Men det där om lugn och sånt, småsket vi i! Vi är helt sonika för ivriga på att få sätta igång att greja här på gården, att vi inte kan berga oss. Ni ser ju, Minimannen! Han är vår arbetsledare.
Stabilt. Oerhört.
Nu kör vi!
Där ser ni hur vår bro ser ut nu. Den är väldans instabil om man är sugen på att hoppa ett skutt eller luta sig minsta lilla mot räcket. Annars funkar den fint. Men, så är den rätt liten också. Så ja, det kommer bli mycket bra med en ny ingång. Jag vet inte vad jag ska kalla det; veranda/farstukvist/bro… en trappa att sitta och dricka kaffe på! Japp.
Igår mättes dom slutgiltiga måtten ut och mina pojkar hjälptes åt. Minimannen fann sig en kompis som han snabbt döpte till Tiggelitiger och jag fick återigen ett tjatanfall;
Martin!! Han måååste få en katt!!
Titta här
Åhåå. Min lilla pojke som är så stark, på både ut- och insidan. Så bestämd, orädd, kavat och vandrar den väg han tänkt. Mitt i allt det där så har han också ett hjärta av guld och är otroligt mjuk och gosar gärna med Håkan-kaninen, Torehunden, Snuttetrasan eller Katten som svajsar omkring på grusvägen.. har Morsan riktigt tur, så får hon sig en puss någon gång då och då också. Men nu för tiden har han så mycket att göra hela tiden, att det där med pussar inte riktigt prioriteras.
Vart var vi? Jo just det, grävning! 
När vi nu ändå gräver för plintar till det som ska bli den nya entrén, så tyckte vi att vi ju ändå kunde ordna oss en infart också. Så denna vecka grävs det för fullt här.
Plintarna är nere och ikväll är det infartens tur.
Just nu ser det ut såhär när man rullar in på gården;
Grusvägen svänger av in på gården och direkt hamnar man på gräsmattan, som har en liten fläck grus på sig efter vinterns grusning. Annars är det liksom ingen infart över huvudtaget. Så nu ska en sån bli till. Mannen har stenkoll (höhö, kul när det just nu handlar om sten och grus…) och jag inte alls så mycket koll. Skitläskigt, jag som är sån kontrollfreak. Men jag litar på honom. Jag gör en Lill-mamma istället för att lägga mig i det där med grävskopejobbet så mycket; lagar och serverar mat och fika om vart annat för att ha glada arbetare hela tiden.
Nu kör vi tisdag, hörreni!
Ps. Jag försöker hinna med att svara på era frågor i kommentarsfältet så gott jag kan och frågor som får lite för långa svar där, gör jag ett inlägg utav. Ett svar på en läsarfråga kommer upp senare idag! Har också fått förfrågan om frågestund också, kanske vore något!… Ds.
Lillafrun
av Emmeli | jun 24, 2015 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården
Precis så.
Inte klokt vad det har regnat idag. Jag måste haft en väldans tur med min morgonrunda i morse. För efter frukost kom regnet. Det gjorde inte så fasligt mycket, för jag drog ändå ut till min möbelverkstad. Jag är på riktigt alldeles hög på livet just nu. Det är så vaaansinnigt roligt, att som igår gå ner på byn, till den gulliga färgaffären, bestämma en färg, få den blandad till sig. Gå hem, till dom där gamla möblerna och bara börja. Måla, måla, måla. Mannen tittar på mig med den där blicken, ni vet; du är knäpp, men jag älskar dig ändå-blicken. Och så säger han, älskling, vad var det i den där färgen egentligen? när jag kommer in och säger jag vill måla meeera!! Ta ner det där bordet nu!
.. ja, lite sådär håller vi på om dagarna. Fixar och grejar på vår alldeles egna gård. Och idag, samtidigt som regnet föll så satt jag där ute och målade och så har vi gjort lite annat också. Som det här;
Spelat. Minimannen hjälpte mannen på gitarren och morsan spelade fela. 
Och så sörplades det kaffe och sniffades syren. 
Sen har jag klickat hem ett tyg som jag hoppas att jag ska kunna klä kökssoffans sits med. Ser redan framför mig hur jag sitter där och svär där jag försöker häfta fast det där tyget som är snett och vint. Tyg, det är inte min grej. Brodera, absolut. Och stryka. Hänga upp en gardin. Men att sy eller typ klä någonting med tyg. Vilket påhitt. Men, det ska nog gå bra.
Så har vi försökt få några beslut tagna. Såna finns det nämligen gott om, beslut alltså. Allt ifrån pyttegrejer till stora saker. Vi är just nu uppe i entréplaner. Med frågor som; hur stor ska entrén bli?, hur ska infarten vara? till vad ska vi ha för grus?
Typiskt småhyper och fånflinande typ.
I allt detta har vi världens bästa arbetsledare. Han är en Miniman och kallas för Liten.
Hela familjen var klädda i regnkläder. Mysigt! En dag i regnkläder kan man stå ut med, liksom.
Lillafrun
av Emmeli | jun 23, 2015 | Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården
Där, bland allt det vackra gröna;
En lycklig Miniman. Sittandes i sin alldeles, alldeles egna sandlåda.
Farfar har byggt och pappan har varit på sandjakt och lyckats. Liten är förtjust!
Utsikten från sandlådan är inte fy skam, tycker mamman som sitter där bredvid och njuter.
Det brummas med bilen och fångas och kastas sand med spaden.
Den där urgulliga, gamla bilen har vi funnit uppe på vinden. Alldeles för fin för att ligga i ett hörn och vara osedd och olekt. Nu brummar den mest hela dagarna.
Ett stycke lycklig Miniman, alltså. Smått bestämd och har i detta nu dikterat att det där med keps bara är strunt. Ett rufs är värt sin frihet, säger han. Och jag är väl beredd att hålla med. Litens lockirufs är bedårande.
En sandlåda, alltså. Lycka för en ettåring!
Lillafrun
av Emmeli | jun 21, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Träning
Havsluft. Sommarstugetid. Smultronblom. 
Barfotapremiär, vandrandes efter grusvägen med min älskade Liten i handen.
Midsommarblomster. Soligt midsommarfirande.
Massa, massa god mat och jordgubbstårta, släkt- och familjehäng.
Skratt. Spegelblanka, havsstilla kvällar. Svettiga löpturer. Fiolspelande, bara för familjen men igår även för bygden under sommarstugebyns anordnade midsommarfirande. Det var jag, mannen, min älsklingspappa och så en primaduktig musikantvän till familjen.
En glad Miniman med vinden i håret. Doften av minimänniska insmord i solkräm (sommar!). Sovande minimännska i vagn med cool sovställning. Minimänniska, helst enkelt. Bästa som finns!
Kusinhäng. Myggbett. Sommafötter (tokskitiga).
Och bara en känsla av en så himla, himla stor tacksamhet. Över livets stora och små ting.
Och nu har vi rullat in här på gården. Borta bra, men hemma bäst! Som vanligt när vi har varit borta, så vill jag i ett räsertempo fixa ordning med allt. Sortera tvätt, dra på en maskin på direkten. Lägga tillbaka rena kläder på sin plats. Och nu behövdes också utkastning av trötta blombuketter, damsugning efter blomskräp och fix med nya fräscha, himladoftande syrenbuketter. Och vattning både inne och ute. Åh. Jag älskar att bo här.
Liten och mannen går som stor och liten, hand i handa, båda klädda i shorts och barfota. Dom är så fina dom där två. Nu ska jag sitta och bara titta på dom en stund, njuta av att vara hemma och av hjärtevarma känslan efter en midsommarhelg som varit så himla, himla fin.
Ha en fin söndagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | jun 20, 2015 | Familj och Vänner, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Midsommar. Midsommarblomster. Midsommarfirande. Midsommarafton. Midsommar.
Det var igår, flaggan var i topp och vi firade på det där traditionsenliga viset jag bara inte kan tänka mig att vara utan. Det där firandet som börjar med brakfrukost som grund för att ge sig ut i lövskogen.
Släpa hem björk som ska räcka till en hel midsommarstång. Stången binder vi hela gänget tillsammans. Det är som en riktig tomteverkstad under den där stunden. Alla vet precis vad dom ska göra. Och vips;
… så stod den där. Finare än någonsin! (har vi hört den förut?)
Sen blev det bastu för vissa, en liten promenad för andra, en lång tupplur för den minste och en löptur för den där morsan som har som tradition att springa på midsommarafton. Det är så idylliskt att springa där på grusvägen som liksom omringas av alla vaggande blågula flaggor. Och igår var ju vädret helt makalöst också, vi som var inställda på kallt och regn, fick istället strålande sol och barfotaväder!
7 kilometer löpning, check!
Så piffades människorna upp, skjortor och flugor åkte på och klänning likaså. Det blev sillunch!
Och det fanns sååå mycket gott, så det åts så det stod ut genom öronen på oss. (Nästan).
Sen band jag kransar, såklart. Och tänkte mig ett litet familjefoto sådär… Lite snabbt och smidigt och ja, förra året gick det ju så bra!
Men.. 
Är det något vi inte ha en bristvara utav i Lilla Familjen, så är det vilja. Och den där viljan, växer för var dag och är såå mycket större denna midsommar än förra. Och vill vi något, då vill vi det. Och vill vi INTE något. Då jädrar, då vill vi sannerligen INTE det….. say no more.
Kransarna var vackra där dom låg som stor och liten på backen också..
… mamma kunde gott ha krans, tyckte Liten!
Min älskade Miniman.
… han som till en början var så taggad på det där med små grodorna, som vi ju övat i veckan, men som sedan bara tyckte det var trams och drog sin kos. Vansinnigt obehagligt med massa stora människor som började försöka framkalla någon smärre jordbävning och vicka på svansarna och göra monsteröron och nä, det där var inget för honom.
Men det här!
… det! var något för honom. Ja, han fick faktiskt smaka av hela mormorgjorda jordgubbstårtan. Han är så himla duktig och äter precis allt vi ger honom (han åt till och med sillunch för fullt!) så jag kunde liksom inte låta bli att ge honom lite tårta. Bara borsta tänderna extranoga så är ingen skada skedd!
Sen gjorde vi ett nytt försök…
Förrutom att mannen kände sig lite trampad på (!), så får det där klassas som årets upplaga av midsommarfamiljebild. Min älskade familj.
Och nä, dagen är låååångt ifrån slut här. Det är en fullspäckad dag, det där. Det är det.
Vi tog Torehunden och gick på promenad. Mot ängen och blomplockning!
Sen vandrade vi hemåt, med vacker blombukett och ett minne för livet; att ha fått gå där på grusvägen, med Liten i handen och plocka midsommarblomster. 
Sen satt vi där i solen, spelade och sjöng och sa ungefär tvåhundra gånger att kära nån, vilket väääder!
Vi var helt sonika bara tvugna att ta en kvällstur med gamla PlåtEmma på alldeles spegelblankt vatten, innan vi åt vickning för att sedan krypa till sängs kring midnatt.
Och finare midsommar, det kan jag inte tänka mig.
Hoppas att ni också hade det gott igår! <3
Lillafrun
av Emmeli | jun 18, 2015 | Liten ett år, Norra Drömgården
… som trivs här på gården…
Någon liten Miniman är så förtjust, han också. Att ha, i hans ögon, oceanstora ytor att springa och sparka boll, vara på upptäcksfärd, bli jagad och busa på. Det, är lyx i en ettårings ögon.
God morgon torsdag!
Idag är det en sån där fullfräsdag; dagen innan midsommar. Det ska handlas och lagas och städas och badas en liten ettåring och… ja, jag ska kila nu helt sonika!
Lillafrun
Senaste kommentarer