av Emmeli | sep 17, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Så blev det äntligen den där lördagen precis i mitten av vackra månaden september!
Bertils Dopdag!
… en liten dopfilm har gjorts (tack vare älskade systrar och Storsvågge som filmade hela dopet<3). Så himla mysigt minne. Kyrkan fylld av älskade. En liten bäbis så nöjd i sin dopklänning där Farmorn broderat ännu ett namn i kusinskaran. Musik av ”Mama and Papa Band”… två hjärtefladdriga päron som sjöng och spelade från djupet av våra hjärtan. Bertil var då i sin Gudmors famn, bredvid trygga Gudfar. Så fantastisk känsla att få döpa detta lilla barn, som vi liksom längtat och väntat sådär alldeles särskilt på.
Håll tillgodo, vettja!
http://https://youtu.be/nECvhLRDTLI
…
Några stilla bilder..
Å…så fin stund.
En hjärtestund.
Storan var vår kantor för dagen, spelade så vackert när vi alla sjöng psalmerna 248 (Tryggare kan ingen vara..”) och 606 (”det gungar så fint..”). 
Storasyskonen och kusin E som hällde upp dopvattnet.
Lilla hjärtat. Döps av fina Prällen!
Skrattar så åt denna bild.
#sjåigt ..för att ta det på norrländska. mycket att stå i, mao..
.. vara trebarnspäron, dopföräldrarna, kalasfixarna, mamma-pappa-bandet.. men rooligt och en ynnest, alltsammans!!
Där i bild. Lilla Skrållan som hade hittat ett par mycket tjusiga glajjor som hon absoluuut skulle ha på sig. Upp och ner förstås. Som alltid. I mammas famn, med mammahåret tvinnat runt ena handens småfingrar. Där, sjöng vi ”Nu har det landat en ängel”, tillsammans. ”Man ska ha känsla för feeling!” som pappsen säger.. så bra ord, tycker jag.
Efter dopet knatade vi över till Dopkalaset! 
Så glad för alla som kom. Moster M från Stora Hufvudstaden, NorgeMorfar och hans, och lika mycket min; Norge-Astrid från Norge. Barnens mor- och farföräldrar. En världsrar farbror. Kusiner. Både till småttingar och mannen. Min mammas systrar, mina mostrar. Mina Gudföräldrar. Bästis. Mäjadalendarlingar. Mina och M´s syskon. Oldefar x 2 , som Norge-A säger.. så tacksamma är vi, för precis alla. <3
Noaks ark på servetterna, ballonger i taket och mängder av trädgårdsblommor strösslat här och där!
Presentbordet fylldes snabbt. Där ovan hängde foton från Bertils allra första månad i livet. Och ser ni den inramade målningen? Från Storebror till Lillebror. 
Under veckan har det påtats här hemma, och under fredagen, hade vi haft dopkalasverkstad där i församlingshemmet. Det var jag, mannen, Bertil och min syrra (medan ”storbarnen” vad hos Mormor och Morfar och hade det mysigt!) som lagade och grejade där i församlingshemmet så det stod härliga till (och svetten lackade lite)!
Men under lördagen hade vi precis huur många armar och behjälpliga händer som helst..
Världens Bästa Svärmor bland många darlingar. <3
Först åt vi lite matigt. Ni vet; pajer och sallad och det där tunnbrödet vi alltid köper av ”Tunnbrödgubben” och som är så himmelens gott. 
Därefter; Älskade MammaMormors goda kakor och så Drömgoda tårtor med blå marsipan…
Äääntligen fick man hugga in på dom…! Fina Storebror bredvid en liten storliten kusin. 
Bertil Nils Johan.
Tre älskade familje- och släktnamn. 
Och där; min Idandarling. Som fotade massor av fina bilder och som var sådär som hon alltid är; min Bästa Idan, i ur och skur. <3 
Till sist öppnades det (läs, SLETS! .. jag hade två mycket, mycket ivriga hjälpredor..) paket. Och kära hjärtanes så mycket fins lille B fick.
Så hjärtinnerligt tacksamma. För precis alla vi har runtomkring oss. Precis alla kunde inte närvara, men var ändå med på håll.
Det är livets ynnest att födas in i ett kärleksnät fyllt av människor som bara finns där. Alltid och när som helst.
ÄlsklingsBertil och Vackerpappan. Störst och minst i familjen. Lika ljuvliga båda två.
Och så var han döpt, vår lille Minsting.
Dagen ligger som mjuk bomull i min mage. Hjärtat bara fladdrar när jag tänker på dagen. Underbar från början till slut.
Lillafrun
av Emmeli | sep 15, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Älskade barn.
Idag är det din Dopdag.
Under morgonen har din Storebror förberett dig på vad som ska hända idag; ”Du ska bara få lite vatten på huvudet och så ska vi sjunga för dig. Sen ska vi äta. Och sen är det slut!”.
Du är nybadad och så len som bara du kan va. Just nu är du precis nyäten och har somnat med den där härliga mjölkdroppen i din söta lilla mungipa.
Lilla människa. Så underbar du är.
För ett år sedan denna tid var vi så ledsna. Lyckliga över dom älskade vi hade här hos oss. Men ändå så sorgsna.
En ängel flög. Och du har ett litet syskon. I himlen. Så är det.
Som vi är lyckliga nu. Över att just Du kom till oss. Nu har det landat en ängel. Du la ditt liv i vår famn. I dina ögon kan kärleken le.
Bertil! –I din blick står det skrivet. Det finns en mening med livet!
”Jag känner dig, jag känner dig så väl.
Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.
Du är mitt kött och blod.
Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.
Jag gör vad jag kan.
Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,
när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.
Fem fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro”.
Idag är det din dag, Bertilälskling.
Vi älskar dig. Hela familjen. Mamma. Pappa. Storebror. Och Storasyster. Till månen och tillbaka, Du vet.
/Mamma
… aka, Lillafrun
av Emmeli | sep 13, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Shopping
(inlägget innehåller reklamlänkar)
Så vacker septembertorsdag idag, solig och skön. Har ni haft samma?
Här hemma på gården har det torsdagsstädats, kramats på två minstingar, tvättats aaaalldeles för stor salsmatta i den stackars trogna (tvättmaskinen alltså) och när vi lämnade nystädade hemmet och hämtade hem Storebror från Förskolan, slog vi till med picknick ute i eftermiddagssolen. Utemellis, kan man också säga. På klätterställningen. Så uppskattat. Av alla.
Det stora i det lilla, liksom.
”Jag äälskar picknick mamma!”, sa Minimannen. Varpå Skrållan fyllde i ”aasså, häälit!”. Så gulliga så man kan få hjärtsnörp för mindre, ju!
Lagom till att mannen rullade in på gården, hade jag snofsat till mig lite, sprungit genom en dusch, rosat kinderna och hoppat i ”människokläder”… inte bara tränings- eller fjällrävenbrallan, liksom.
Älskar min nya blåa tisha. Lika blå som vackra hösthimlen kan vara. Fanns i flera färger förstås. Från Lindex.
Ni hittar den HÄR.
Koftan är en trogen höstfavorit. En grå långkofta är lite utav ett måste, visst? Min är några år. 
Men jag kikade inom Gina och Lindex och fann flera fina.
HÄR är en väldigt lik min.
Den HÄR var så himla söt med puffärmar… skulle vara mysig till höstens HemmaMammadagar.
HÄR, och HÄR är också två väldigt fina grå långkoftor.
…
Ok. Medan storasyskonen nu myser hos Farmor och Farfar, susar Minsting och vi päron till stan för att hämta ut lilla traddiga dopgåvan (från oss till B) och handla inför dopkalaset! Känns näästan som att jag och M ska på tumisdate, bara han och jag. En väldigt stillsam liten trio är vi i alla fall, där alla tre verkar lika sömniga.. men, bara en av oss få slumra…!
Ha en skön torsdagkväll alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | sep 11, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi tar en lite närmare titt på söta lekstugan tycker jag.
Vet ju att ni önskat så också. Jag tycker det är så roligt när ni önskar var ni vill läsa om och se!
Tidigare i sommar googlade jag handgjorda småmöbler. Fann en 89årig gubbe som gjorde dessa söta grupper. Turligt nog skulle Svärisarna förbi precis där nere i söder, och köpte med sig hela möbeln hem och gav den till småttingarna. Så generöst att man får dåndimpen. 
Jag har sedan målat dom små söta möblerna i en skön grågrön färg. Så nu är det inflyttat lite mer där inne. Vi tänker, när vi tycker att det är prio, spika upp pärlspont där inne också. Men till dess leker vi att det är putsade väggar. Precis som på vårt älskade Gotland. 
Alldeles lagom skrövlig loppad duk, söta muffins i trä och en gammal kaffepanna. Dom har det så trevligt där inne. Och bara man närmar sig, blir man bjuden på än den ena än den andra maträtten. Självklart kaffe också. 
Lilla stugan!
…
Åh. Sitter här i kvällslugna Salen denna tisdagkväll i början av september, alldeles för mig själv. Livet. Det går i full fart, vare sig man vill eller inte. Men jag vill göra allt jag kan för att vara här och nu. Ibland går det inte, förstås. Men mitt lilla drömmål, min egna påminnelse, som jag jobbar för, och mår så bra utav, är att varje, varje dag. Tacka. För precis allt gott vi har. Varje dag tillsammans. Alla små stunder vi har, som är små ute i världen, men så stora här för oss.
Vissa dagar är jobbiga. Men det finns alltid, alltid guldstunder att fatta tag i. Idag har varit en sån där dag där det mest känts som att den ena guldstunden avlöst den andra. Såna dagar som gör att man med gott mod även orkar ta sig ann en dag när det strular desto mer, när småttingar (och även päron) låter som gnissliga gångjärn, det är Sjukstuga deluxe eller vad det nu kan vara.
Vi har fyllt tisdagen med lugna lektimmar här hemma, först bara jag och dom två minsta. Vi tog oss en springtur när små skulle sova och mamman fick samtidigt motionera. M kompade sedan ut tidigare och kom hem med efterlängtade Storebroren, som hade haft en så uppskattad tur ute i skogen med småvännerna och duktiga fröknarna. Medan mannen försökt hinna massor med bygget, har jag och barnen lekt. Och lekt. Och lekt. Juni berättade för pappan vid middagen vad vi gjort; ”leeeka, guunga, cykela, åke rutschkaana”. Och efter massa bus och gemensamt ihopplock av alla miljarders leksaker som var spridda i hela hemmet, så somnade dom tre små minigrisarna gott efter ett par sagor och mammans sömniga godnattsång. En underbar, vanlig dag.
Hoppas så, att ni också haft en fin tisdag. Har den varit purken. Så blir det säkert en bättre dag imorn. Tror jag.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | sep 7, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Så blev det fredag.
-Igen.
Och sådär himla härligt, ännu en gång.
Det är alltid skönt med fredag. Det bara är så, visst?
Gnugga gruset ur ögonen. Lulla runt i nystädat hem. Sörpla kaffe i lugn och ro. Pyssla om småttingar. Snyta någons snoriga näsiga. Titta på Minsting och säga grattis på tremånadersdagen, älskling!. Vika lite tvätt. Gå ut och gunga i trägungan. Plocka äpplen.
Känna sig fredagsfin i en alldeles ljuvlig stickad tröja jag fann häromagen. Ni hittar den HÄR!
Säga hej till nyshemkommen Skäggig. Baka äppelkaka tillsammans med Minimannen. Fredagsfika. Ha bloggigt möte här på gården (blir det något utav det, får ni förstås veta!). Plocka små buketter av luktärter. Och avsluta med fredagsmys med precis hela familjen i Finsoffan, framför en döspännande film. ”Superhjälptarna”. Med åldersgräns. Från 7 år. Utan förälder, alltså. Vilken tur att jag hade barnen och M nära mig, då….
Och så tänker jag, ännu en gång. Vilken tur. Vilken ynnest. Vilken välsignelse. Att det blev såhär…
..Triss i älsklingar, menar jag.
Så lyckliga för lilla buketten småmänniskor. Mina och mannens skatter. Livets största. Och som vi alla älskar han som vi välsignats med, som grädden på livets mos;
Bertil! 3 månader gammal idag. Familjens Lillprins. Med den perfekta pussmunnen. Kärleken svämmar över.
…
Nu tar vi helg. Önskar er sköna dagar med sånt ni mår bra utav!
Lillafrun
av Emmeli | sep 6, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vyn från barnens lekställning, där vi hängt massor i veckan. Det är fräsigt när man är 4 år och lärt sig göra fart på gungan själv. Jag-kan-känslan. Underbar, visst? 
Sallekatten, som sitter ute på Verandan och undrar om han ska ta sig en tupplur till eller ge sig iväg på jakt. Han är väldigt tjusig vår katt. Han och jag är inte alltid vänner. Fast nu har vi hållit sams ett långt tag. Sedan snön försvann, ungefär. Och Salle kunde börja jaga råttor istället för mina fötter.
En stillsam vrå att vila ögonen på.
Sensommarblommorna bredvid vackra kakelugnen. I övrigt; en väldans röra på många ställen. Både Salen och Sovrummet har ju fått tre nya öppningar för fönster och dörr senaste tiden.. så det är renoveringsröra, helt sonika.
I övrigt, röra av pusselbygge där, fantasilek i en vrå där, pärlplattor här och tågbanebyggedär. Och den röran, den älskar jag. När jag plockar leksaker om kvällen är jag varm i hjärtat och tänker tillbaka på dagen tillsammans med barnen. Är så fantastiskt tacksam över att få ha denna tiden tillsammans med dom. Det dyrbaraste jag vet.
Och där; Minsting. Lillebror som lånar Storebrors bädd för en stund. Med ett plåster på varje gosselår. Ett bvc-besök stod på schemat häromdagen. 3-månadersvaccinet. När S var tre månader, vågade jag inte vara i rummet nästan när sprutorna gavs, det var M som höll i S. Nu, satt jag med B i famnen och J som klängde på min rygg. Och mitt i allt, en avslappnad jag. Inte klokt ju.
…
Idag har vi torsdag. S är och Storebrorsrejsar med småvänner och jag har sällis av mina två minsta här hemma, den ena tröttare än den andra. Vi ska ge oss ut med vagnen nu så småttingarna får vila och mamman motionera! Sen väntar torsdagsstädning, tre små ungar ska badas, ingen matlagning (yes, jag lagade dubbelt igår för att kunna softa idag, skön grej att göra ibland!), gulle PappaMorfar kommer och hjälper oss att klippa stora gräsmattan ännu en gång, Fjärde Väggen på huset ska jobbas vidare på och lagom till mörkret lägger sig hoppas jag få möta min stora prins för nattafika och slumrande i hans famn innan natten tar vid.
Vardagar som dom här. Önskar inget mer.
Lillafrun
Senaste kommentarer