av Emmeli | jul 10, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk).
Sommarlovet är gott.
Dagarna flätas samman. Dagvillheten är konstant. Det kära vardagsmönstret bryts.
Vi äter ute i trädgården, barnen sommarlovsnjuter med en glass i handen stup i ett.. det blir lite hit och dit med mat-och-sov-tider, sådär semesterhärligt. Fast med småttingar håller jag gärna ändå på en del rutiner.. det blir liksom inte bra att vara uppe för sent, för många kvällar, när man är pluttisar. Och att äta, äta, äta.. sånt görs när den vanliga skalmanklockan ringer. Det blir trevligast så. Men ändå. Lite lagom svajigt.
Vi hinner träffa familjen mer än vanligt. Kan ta en dag i Lilla byn. Som igår. Någon sover i sköna skuggan under syrenbusken. Juni-Syrèna-flickan. 
En annan klunkar mjölk som om det inte fanns någon morgondag, myser med Mormor och blir beskådad från jordens gulligaste grannar, både från höger och vänster där hemma hos mina föräldrar. Och den tredje, min lilla storpojke, han cyklar på lilla vägen och leker med kompis… som när hon undrar ”älskar du mig Sixten?”, svarar sådär Minimannen-farbroraktigt; ”…Lååt mig tänka…”. 
Jag går runt i mor och fars fantastiska trädgård och frågar och utbrister, ”vad är det här? vad heter den här? och den här då? Såhääär vill jag ha!. Så fotar jag rabatter och planerar i huvudet. Och susar över till grannarna hit och dit, för dom är dom gulligaste ni kan tänka er.
Svassar runt med jordgubbe i handen. Iklädd absolut skönaste shortsen. Som är på tok-rea nu.. skulle önska dom i ännu en färg.
Shortsen finns HÄR.
Hemma på gården jobbas det för fullt. Mannen är ivrig och idog. Men främst är han pappa. Den vackraste, dessutom. Å.
Så somnar vi i sommarvarmt sovrum. Får bara för oss att kolla i lilla örat om den där Minimannen har feber.. vid nattningen kändes han lite varm men ingen ville oroa lillhjärtat i onödan. Men mycket riktigt.. hög feber på den sovande Storebrodern.
Vi vaknar till ny dag. Det är så himmelens varmt. Lillebror snoozar i Storsängen.
Brandispappan har jour denna vecka och kutade precis ut genom dörren för vad det nu var för larm. Tänk vilken tur dom finns, dom där hjälpande. Men ja, jourandet gör förstås att vi måste ha någon liten koll på vilken dag det är och vart vi (pappan främst då) befinner oss och så vidare… inte för många minuter från hemmet för honom. Och jag kan till exempel inte lämna kidsen med bara pappsen.
Idag håller vi oss hemma i vilket fall som helst… Lillasyster åker med på Storebror-är-sjuk-resan och lilla Radarparet sitter nu och ser sommarlovsmorgon och äter piggelin samtidigt. 
Ser inte ut att ha det allt för pjåkigt.
Mitt största mammamission idag blir alltså att hålla dom lugna och mest bara i skuggan om jag får önska. Just det, ja! Ett bvc-besök ska vi också på för Lillebror.
Ta hand om er fina ni! Glöm inte att dricka vatten i massor. <3
Lillafrun
av Emmeli | jul 8, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Å. Tänk att han är en månad nu. Vår Lillprins.
Helt ljuvlig. Är så kär i honom att jag skulle kunna gråta en skvätt nu på stuberten. Så liten. Så rar. Så gossig. Ser ut att må så gott. Håller mig hårt om ett finger där han ligger och ammar. Tittar på mig med den där dyrbaraste blicken man kan få. Har redan fått sådär mjuka bebbelår. Och är bara helt omöjlig att inte vilja pussa tusen gånger om dagen.
Och när man blivit en månad gammal, blev det plötsligt fritt fram att få prova den där bebbeinsatsen till Snabbvagnen.
Lillebror, som ju faktiskt är pytteliten vaken nu och då nu. Så får man se dom där vackerblå. Lilla Storasyrran slumrandes bredvid.
Och ännu en gång hyllar vi den där barnvagnen. Får ständigt frågor om den och HÄR finns ett inlägg som jag skrev precis när vi köpt den….
…
Helgen i övrigt? 
Många, många timmar byggjobb. Sjunde julidagen och vår bröllopsdag. Familjehäng. Älskad sommarvärme. En lördagkväll där Storebror fick åka iväg alldeles själv och gå på konsert med sin Farmor och Farfar. Electric banana band var i stan förstår ni. Minimannen älskar dom. Lillan fick då också lite egentid med sin mor när Lillebror marathonsov och pappan brädfodringsjobbade. Kex-och-ost-bröllopsdagsdate i finsoffan. Raska promenader för mamman med dom yngsta småttngarna i sällis. Mammagympande. Trädgårdspåtande. Och massor av bäbissnus förstås. Nu är det söndagkväll och jag känner mig nästan lite vimmelkantig… det går i sån fart dagar som dessa. Jag spikar inte en endaste spik men det ammas, jagas ungar, lagas middag, serveras iskall rabarbersaft till svettiga darlingar, stoppar i hungriga små mellis, ammas igen, springer med kaffeflaskan och lilla kakan..och, ja ni fattar. Nu är det kvällsfrid, hemmet är småstädat (spånar finfint när man sågar för fönster) och snart, snart väntar kudden. Trots att jag nu är hur trött som helst, så är det här det absolut bästa livet jag vet om.
Hoppas ni haft goda helgdagar och gjort sånt ni mår bra utav.
Lillafrun
av Emmeli | jul 6, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Träning
Jag slutar aldrig fascineras.
Det är ju helt makalöst häftigt. Hur det liksom kan växa något så underbart fantastiskt, där inne i mammamagen. Plötsligt kommer det lilla livet ut till världen och inget är mer naturligt eller känns mer självklart. Fyra veckor har gått och den där lillprinsen är en i gänget så solklart det bara kan bli.
Ibland sköljer kärleken över mig så det nästan är svårt att hantera. Sån är jag, ni vet. Jag älskar dom så mycket, dom där tre små barnen, som är halva-halva-versioner av mig och den där skäggige. Så coolt. 
Coolt också, tycker jag såklart att det är när kroppen är så hel, trots att den varit med om något så stort och påfrestande. heja, heja mammakroppen!
Likt med Minimannen och Juniflickan, tränade jag hela preggotetsvägen. På onsdagen gympade jag med Minsting i magen och på torsdag eftermiddag är han född. Inget självklarhet åt något håll. Varken att kunna träna med bebbemage eller att faktiskt göra det. Men jag har mått bra av det och därför gjort det. Skulle aldrig börja träna, från otränad, under en graviditet. Nu är det en så naturlig del i livet att det skulle kännas så märkligt att stryka något så gott i livet.
När bebbe-marathonet är gjort då vill jag bara mysa, mysa, mysa i Bäbisbubblan. Har tänkt efter alla förlossningar att jag ska vila läääänge, …så går det någon dag och vi var även denna gång ute på Första Barnvagnspromenaden. Några dagar senare promenerades det snabbare och snabbare och fort traskades det raska räserpromenader. Sedan Minsting var två, tre veckor hittar jag mig själv på väg mot mitt första gympapass. Precis som med dom andra två. Men huvud kopplas in, för skulle jag köra helt på feeling så skulle jag sticka ut och kuta nu för det längtar jag så mycket efter att jag nästan kolavippar.
Känner mig oerhört ödmjuk inför, och tacksam mot kroppen.
Idag är jag så lycklig över att ha vaknat tidigt av mig själv, gått ut i ljumma julimorgonen, rullat ut gröna mattan och gjort ett snällt gympapass för mammakroppen. Gör enligt tidigare beprövat recept; på samma vis som jag trappat neråt mot bebbefödsel, så trappas det nu uppåt små steg i taget.
Är nu redo för en heldag med mina tre små darlingar!
Jag investerar i mig själv såhär. En liten halvtimme här och där. Gör susen för massor och lite till. Lovar.
Önskar er en god fredag!
Lillafrun
av Emmeli | jul 4, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Sovrummet, Stora Lilla Familjen
Det där var Dagens mysigaste mys,
..sådär skönt After-kalas-trötta som vi varit idag här hemma, var det så gott med vilan där i somriga sovrummet.
En nöjd kalasfixarfru och tre småttingar huller om buller.
Alltigenom, en vilsam dag idag. Vila. På olika sätt. Jag tog mig en rask promenad mitt i dagen… med sovande barn hemma och mina armar svängandes i sidan. Så himmelens konstigt. Jag gick så fort jag bara kunde, försökte att inte längta hem och ta vara på Emmeli-stunden. Gick ganska bra.
Som allra bäst mår jag ändå med alla nära mig. Som den där stunden när Bertil sov gott i vagnen, Storasyskonen lekte med pappan på studsmattan och jag bara strosade runt på gården, hörde barnskratten, trädgårdsfixade och funderade. Drog lite ogräs, knipsade gammblommor, vattnade och drömde mig bort till frodiga mormorsrabatter, men kände mig ändå fasligt nöjd över vad vi har.
Nu är det kväll. Jag nattade småsyskonen här hemma medan M tog Storebror på löptur i vagnen….gick sådär himla finemang. Fast nu? …den enda som sover är han sov ”kutat i sömnen” med sin pappa. Vaad hände där, liksom? Lillebror har knappt visat vackerögonen på hela dagen, så han har bara liten vakenstund… det är fortfarande en väldigt sömnig Lillebror. Men den andra darlingen, Juniflickan..hon vaknade nyss för att… ptja.. kanske för att det händer prick hur mycket som helst i den lilla kroppen just nu. Som hon pratar och lär sig saker, alltså. Och på toppen har hon ju faktiskt blivit Storasyster också, världens snällaste sådan. Heeij Betti! säger hon till sin Lillebror när dom gosar.
Vi ska bara vänta på att dagens sista tvättmaskin snurrat klart, så kryper vi ner i Storsängen alla tre sedan. Storprinsen snusar gott i sin egen prinssäng… i några timmar till i alla fall. Snickarpappan kör kvällsskift ute i snickeriet i vanlig ordning. Så duktig.
Jag är mer än dagvill och det gör ju precis ingenting. Sommarlovet är igång och det är så härligt att det inte är klokt.
Hoppas ni haft en bra dag! Vi hörs snart igen. <3
Lillafrun
av Emmeli | jul 2, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi har Sommardagar här på Drömgården;
Alltid är det någon snickerimaskin som låter. Mannen prickar av ena görat efter det andra. Så duktig. En sväng åker mamman och Minsting också minsann från gården (mer än till lill-ica, vill säga), hänger med syrror på stan och flänger runt för en dag. Så festligt, och ni må tro att det var ”stort larm” när modern åkte hemifrån; ”heeeejdå mamma, HEEEJDÅ”, stod storbarnen och gastade när vi rullade hemifrån. Så mysig dag, det där var. Och så himmelens härligt att komma hem sedan. Till min plats på jorden.
Hittar mig själv, så nöjd, mitt i bland allt… med tofsen på snedden, bläddrar jag bland nya recept och bjuder på jordgubbskaka så god.
Ammar mjölkklunkande lillprins, kalasfixar, gömmer födelsedagspresenter i kökssoffan och gräddar blivande födelsedagsmannens favoritkakor..
…som visst gillas utav fler än honom.
Köksfönstret står på glänt. Röda pelargonen i fönstersmygen. Ute på gården springer småttingar lyckligt. Skrållan leker med vattnet och ser så ut att njuta av denna sommartid.
Jag svischar fram med dammsugaren, ordnar med tvätten, knipsar gammblommor och bäddar rent. Ett tu tre slår vi oss alla ner på verandan. Bara är en stund, riktar ansiktet mot solen och vilar för ett slag.
Barnen har mys med sin Moster M, dansar limbo under vattenslangens droppar och får hjälp med fart på gungan. Så tar vi lilla cykeln och minipackningen, barnen knösas in i Rymdskeppet och vi åker till Mormor och Morfar en sväng. Brandismannen brandövar och vi andra tar oss iväg på första lilla äventyret med bara mamma och tre små. Jag får chans att sitta i hammocken där hemmahemma, hos mamma och pappa, vara dotter för ett slag, se småttingarna tillsammans med mina päron och liksom tycka att synen nästan är för stor för att kunna förstå. Minimannen cyklar fram på två hjul, bredvid sin Morfar, på den där vägen jag själv en gång lärde mig att cykla….
Vi har sommardagar. Och försöker göra det allra bästa vi kan av dom.
Må så gott, alla ni <3
Lillafrun
av Emmeli | jul 1, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Stora Lilla Familjen
Tack älskade junimånad.
Nu står julidörren på glänt och det känns härligt. Sommar. Med Stort S! Men dessa senaste 30 dagarna sparar jag ömt i min hjärteask. Tänk att vi är fem i familjen nu. Rikedom så stor.
Och som vanligt. Allt får plats här i livet. Både lyckligt och olyckligt. Jag tycker oftast det är så; att ytterligheterna gärna går varandras hand i hand. I perioder kan det liksom sväva på ganska så lugnt.. och ibland blir det precis som jag känner denna älsklingsmånad.
Med den mäktigaste av väntan (bebbeväntan).
Det vackraste ljuset och blommande älsklingsblommor (syrener och juniljus i midsommartid).
Det mest teamworkigaste (föda barn med M´s hand i min).
Något helt och hållet magiskt, det största i livet (att välsignas med ännu en småtting).
Tacksamhet av högsta rang (över att dom där små människorna mår bra och får njuta av livet med välmående småkroppar.. det gör oss päron till dom lyckligaste på jord).
Ledsamhet så förskräckligt stor (över sånt som alltid varit älskat i mitt liv, men som ändå måste suddas ut… midsommaraftonen var mest bara sorglig i år).
Kalashärligt (Lilla B´s välkommen-till-livet-kalas och Juniflickans 2årsdag).
Oro och uppgivenhet (när några hjärtenära mår prick hur dåligt som helst).
Det vackraste en mamma och pappa kan se och känna (syskonkärlek. ”Bertil är mitt liv… jag skulle inte kunna leeva utan honom”.. bara ett litet axplock av kärleksförklaringar från stor till liten bror. Lillasyster pussar och klappar fint på Lillebror också…Ett tjuvnyp kan också vara lika nära till hands, förstås… men knappt. Jag och M tror absolut att Storebror med sin megakärlek för Lillebror, hjälper Juni att acceptera att någon fler också måste få ta plats i mamman eller pappans famn. S är helt otrolig, och J vill göra precis aaaallt som han gör, så det är mer än lyckat. Dom är som ett gulligt litet Radarpar som lullar runt här hemma, vill hjälpa till, pussar, håller i Lillebrror, letar napp och skriker som galningar efter mig om Bertil hinner säga bää i vagnen när mat-och-sov-klockan ringer. Alla tre i samma syn är så fin att hjärtat slår dubbelslag).
Tillsammanstid i massor (så fantastiskt att även denna bäbissommar, få dela dagarna hela familjen tillsammans. Alla mår så bra av det, för omvälvande är det, att berikas med ännu en familjemedlem, men övergången blir så lyxig och härlig såhär.
Det mesta jag minns med junidagarna, är förstås Lycka och Kärlek (Att få dela livet med min M och mina tre barn. Fru till honom. Och Trebarnsmor, till Minimannen, Juniflickan och Minsting. Åh). 
Dagarna som går. Det är Livet. Och jag är himmelens glad, som får vara med.
Hoppas att ni har fina dagar med sånt ni mår gott utav!
Lillafrun
Senaste kommentarer