Allt på samma gång!

Klar för natten, kröp jag ner bland småttingar… tänkte; jag ska bara natta och sen kliver jag upp och kikar in i älsklingsdagboken. Men John Blund lockade allt för väl och mamman somnade, hon också.

Vaknade till onsdag…

…helt slut efter nattens alla drömmar.

Min sömn har senaste dagarna börjat bli knackig. Ovant. Jag har börjat drömma supermycket, mest obehagliga drömmar och det tar en stund om morgonen innan jag sorterat bort och hunnit tänka ”å, det var inte på riktigt…å, det har inte HELLER hänt!”. Sen dröms det om förlossningar och att Minsting kommer också, det är ju härligare sortens drömmar, förstås. Drömmar, plus vad som känns som tusen kliva-upp-för-att-preggokissa-turer. Eller också bara vaknar jag till.. som att jag bara ska vara vaken en stund. Ganska så fascinerande ändå, hur kroppen håller på att ställa in sig. Som att den gör sig beredd på att vara vaken någon sväng om natten snart. Känner igen det här sedan tidigare preggoteter. Åh. Jag njuter allt jag bara kan, det är ju så häftigt det här; Att bära ett barn. 

Annars?

-Dagar med mycket tankar här. Livet är väldigt, väldigt lyckligt just nu. Och samtidigt olyckligt. Som ju livet är, ni vet.

Jag fullkomligt avskyr känslan av hjälplöshet. Men får så lov att acceptera den i alla fall och göra det bästa jag kan på det vis jag kan.

Tycker inte om att skriva såhär, men vissa saker passar sig inte här. Men vill ändå i vanlig ordning att ni ska veta om livets olika nyanser.

Pellisarna har börjat blomma och det gör mig glad. Blommor, alltså.

Och igår rensade jag bort alla tjocka vinterkläder, tvättade upp och sorterade bort. Vilken känsla! Vid middagen i det solbadande köket, efter massor av utetimmar, traskande på bara vägar, lek ute i bara tröjan.. så konstaterade vi att ”vi överlevde vintern, hörreni!” .

Mormor och Morfar kom till kvällen och fikade och hämtade något M hade ordnat till sin Svärfar när han var i stan häromdagen och så tog vi helt enkelt bara till vara på den där grejen att vi bara bor en liten stund med bil ifrån varandra. Så mysigt.

Ett lite småluddigt inlägg denna onsdagmorgon. Allt på samma gång. Fint så.

Nu ska vi ta onsdag här. Tror att jag ska skriva en fixa-inför-bebben-lista. Mannen säger ”luugn nu älskling! Du är som en hund som springer runt, runt sin egen svans och undrar ”vart kan jag bädda? vart kan jag boa?. va,va,va?…” … men alltså, jag kan inte hjälpa det.. vill greja med någonting prick hela tiden, förutom när jag är tvärtrött och vill sova (hah), och det är nog både Våren och Preggoteten som bubblar inom mig….

 

 

Ha en god onsdag alla ni, så hörs vi snart igen!

Lillafrun

 

 

Ett kärt vårtecken!

Snusande småttingar i världens bästa vagn.

Får så många frågor om den. Det är en Thule Chariot Sport 2, med löphjul till som gör den där vagnen himmelsk att både gå och springa med. På grusvägar… med massor av snö på, eller utan. I skogen. Eller ute på åkermarken här hemma på vår gård. Och så vidare. Att barnen älskar den gör förstås saken allra bäst. Minimannen som precis fyllt fyra år, har nog inga planer alls på att sluta åka vagn. Något som denna Känslomorsa kan tycka gör ont i hjärtat av tanken… hur ska jag få med mig hela lilla gänget sedan, liksom? Men äsch. Det är en lycklig baggis att ordna, Vackerpappan får såklart följa med då. Som ni hör. Vagnen. Ett köp vi aldrig ångrat, bara prisat och prisar!

Å.

Bilden är från ikväll. Vårens alls första vi-går-långpromenad-och-nattar-barnen-samtidigt-runda med hela Storlilla Familjen. Det är så ljust nu, att man inte famlar i mörkret kring nattningstid. Så fantastiskt. Uppskattat. Och ett så kärt vårtecken!

Alldeles förfärligt trött är jag i alla fall och riktigt längtar att krypa ner i den där renbäddade Storsängen i det vädrade sovrummet. Är det vårtrötthet? eller kanske känner jag av nån allergi? säger jag undrande till mannen. Småttinglivet kan ju också ta ut sin rätt, kanske..

Så svarar han på sitt vis, sådär lugnt, kärleksfullt och lite smått dumförklarande… ”jaa, sen är du ju gravid också, älskling…. ”

Ja just det, säger jag. Och känner mig rikast på jorden.

 

Lillafrun

Fredagskänslan, tipsigt och helgplanerna!

(inlägget innehåller reklamlänkar)


Det är fredag. Preggot fredagsgympar. Barnen bygger hinderbana inne i Salen. Mamman lyxar med alldeles nyöppnad favoritkräm. Har ni inte provat Rituals. Gör det bara. Jag har nog hela serien nästan. Den här ljuvliga krämen är en av favoritprodukterna. Du hittar den HÄR, om du vill. 
Vi har sett årets första fjäril idag. Det droppar i rasande fart från lagårdstaket. Vi lapar sol och gläds åt att pappan kommer hem fredagstidigt.

Mina och barnens händer ser ut som sorbetglassar. Minimannen började och ville ha flera färger. Och jag hängde på. Så fint, ju!

Det koralliga lacket finns HÄR. Det Bubbelgumsrosa HÄR. Och det klassiskt röda HÄR. 

Älskar att svassa runt i hängselbrallan. Känner mig så härligt mammig i den.

Idag matchar jag brallan till en sprojlans ny tisha i vad som sägs vara vårens färg. Lila. En alldeles vanlig tisha men som ju uppenbarligen funkar fint för preggomagar också, jag gick bara upp en storlek.

Finns HÄR i massa härliga färger.

 

I helgen planerar jag att påta med massa mys. Som att kramas med darlingar, baka äppelpaj, börja peta ner blomsterfrön i jorden inför sommaren, sitta på gårdhustrappen och njuta i solen. Typ så.

Vad ska ni hitta på? Är det på-riktigt-vår där du bor.. eller är du också en norris som peppar för minsta lilla pyttevårtecken?

 

Fin helg, till er alla!

Lillafrun

 

Lillafrun funderar.

Vattnar blommor. Fyller tvättmaskin.Torkar frukostkladd. Känner sparkande bäbis i magen. Sörplar kaffe. Kramar barn. Skurar golv. Släpper ut katt. Skakar mattor.

Bär en trött Skrålla. Ser stor rök i luften nere på byn. Får knip i magen. Det är nära Förskolan. Närmar oss. Pustar ut. Nära, nära. Men småttingar i massor. Som storögt tittar på. Mina barn ropar pappa! glatt. Där den vackraste mannen jag vet, är mitt uppe i Räddning.

Rullar småttingar i vagn. Hör ljudet av grus under mina skor. Blir lycklig av det. Också av synen, när dom där två syskonen går på egna ben och håller varandra i handen. Den större plockar skräp i diket. Man FÅR inte skräpa ner i naturen. Säger han. Jag håller med. Och ler för mig själv.

Tänker. Oroar mig. För älskad. Vars bekymmer Jag inte kan bära, för då hade jag nog lyckats tidigare. Jag kan bara finnas. Så mycket jag orkar och förmår. Solen mot kinden. Den gör gott. Gör att allt känns lite lättare. Det som är tungt och det som är lätt. Den strålar, över hela alltet.

Jag njuter av dagen. Alla guldstunder som ges. Önskar att få stanna såhär i livet, men ser ändå fram emot det som väntar… vad det nu är?

Nystädat och solbadande hem. Det är kväll. Barnen sover gott. Brandmannen har precis kommit hem.

Jag känner mig trött nu. Men säger som Pippi säger om hennes fräknar; ”NEJ!”. –”ja, jag haar fräknar (är trött) men jag liider inte utav det.

-Det är ett kvitto bara.. av allt ovanstående. Energin. Som töms. På precis, precis det jag önskar att använda den till.

Det där vackra, sköra, småttingfyllda och så älskade. Den största av gåvor..

-Livet.

Lillafrun

Rena lycko- och energipillret!

Vilken dag det varit idag. Rena lycko- och energipillret.

Vi slog givetvis till med utemellis. På vägen hem från förskolan susade vi genom lill-ica och fann småyoghurtar. Ni ser ju. Festen!

Å. Älsklingsungar.

Och pricken över allt?

Att han som börjar okristligt (alldeles med vilje) tidigt om morgnarna, för att ha den där braiga tidspotten att utnyttja. Att han anslöt till gårdshänget, han också.

Kärlek på det!

Mm.. 

Ännu en dag att spara i Hjärteasken.

 

 

God onsdagkväll till er!

 

Lillafrun

Preggotankar. Och kanske en ny favorit!

(inlägget innehåller reklamlänkar)

För varje dag som går nu. Känner jag att det blir mer och mer preggobubbla och tankar på att vi faktiskt ska bli fem i den här familjen.

Vill helst ha hela lilla familjeklanen runtomkring mig prick jämt. Kramas med mannen. Pussa småttingar. Sådär som jag alltid är, mao… fast med ännu mer bubbliga känslor och börja boa på riktigt-längt.

Mannen undrar om jag är nervös inför förlossningen. Nej, svarar jag. För att i nästa sekund få tusen fjärilar i magen. Peppiga fjärilar. Han, är orolig för att vi inte ska hinna fram. Ej så konstigt. Med tanke på vilken fart Juniflickan kom med (läs Junis förlossningsberättelse HÄR, om du vill). Dom där 6 minuterna i trafikstopp där asfaltering jobbades med där mitt i juninatten…. jaa, dom var inte ostressande för någon av oss. Och denna gång kommer det kunna bli likadant.. då det är nytt vägarbete på väg mot BB. Det är inte nära ännu, på något sätt. Fast ändå börjar det ju dra ihop sig.. när sista tio veckorna börjat prickas av då känns det ju nära, liksom.

Där hänger en alldeles underbar blåvitrandig skjortklänning. Du hittar den HÄR.

Jag fantiserar om att svassa omkring i den om en drös veckor. Mysa ner mig bland sköna kuddar. Färskisbebbe. Och ammemysa.

Kanske blir det där en klänningsfavorit i sommar. Så bra med knäppningen ju, då passar den liksom för oss som tänker ammevänligt också. Älskar puffärmen och knytet i midjan.

 

Skulle kunna tänka mig en lätt och skön sommarsko till, likt den HÄR, som dessutom är till bättre pris nu. Eller den HÄR.

Jag undrar om jag lever farligt… för här är inställningen till fullo att det kommer bli en väldigt härlig, varm och somrig sommar! Känner ni lika?

 

Nu ska jag gå ut med min kaffekopp och sätta mig i solen en stund, innan jag tar i-vagnen-snusande Lillan och knatar iväg mot Förskolan och Storebror. Ett par veckors Påsklov är över för honom och lektimmarna väntade i morse. Flickorna har haft hemma-häng. Mysmorgon, Preggo-mamma-gympa och en alldeles ljuvlig tur ute på skaren.. vi åkte räserkälke i full fart och tjöt av skratt båda två. Vi har lite två världar här nu. Vårvinter, på vackraste vis och med masssor av snö fortfarande. Och på sina ställen anas Riktiga Våren… till exempel håller en alldeles förskräckligt geggig lillväg på att tina fram. Men alltså, jag är till och med pepp på det, lera! Våren har nog aldrig varit så efterlängtad som nu, efter denna långa vargavinter.

 

 

Ta hand om er så hörs vi snart igen!

 

 

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4