.. efter en världsmysig Höstlovsvecka, var det bara så otroligt trögt och motigt att starta vardag igen. Och stora världen kändes (känns..) så dryg och här i vår egna lilla värld, var det en hel del ”släcka bränder”-situationer.. som ni inte behöver tyngas av i detalj, bara veta att livet pågår, för oss alla. Jämt å jämt.
När fredagen kom var Team Drömgården sopslut.. och då ”firade” någon det hela med att toppa den tuffa vardagsveckan, med frossa.. och någon variant av mjölkstockning (ja, ni kan gissa vem nu då, haha)….såklart, lagom till lördagen, när en mer än fullproppad arbetsdag väntade med sånt som tidigare under veckan varit tvunget att skjutas upp, pga livet, och liksom nu var tvunget att bli gjort, nununu. Det gick. Och söndagen, med farsdag, vila och firande av mina barns far, min egen och mannens far.. det blev ett gott slut på hela spektakelveckan.
Gode Gud, må denna vecka vara lite mer novembermysig.. mest? Snälla?
Här kommer några glimtar från veckan som gick..
Måndagmorgon. Snön låg kvar i några timmar till, ..
Så pass att det knarrade under fötterna under motionsrundan. Mörkerturerna denna tid.. älskar dom.
Ja, sen var veckan igång!
Barnen startade årets första julpyssel, inspirerade av Fixa julen-programmet på SVTbarn. Och sooom det har skapats under veckan. Lillen är med han också. Det är svårt att tro att en sådan Virvelvind kan sitta lugnt och stilla och måla en lång stund, men se här har vi ”det ena behöver inte utesluta det andra”, i en liten person.
Vädret blev alltså åter milt och jag passade på att göra sånt som är gott när det fortfarande är plusgrader. Som att putsa dom där sista fönstren.. här i ena barnrummet.. och det slog mig samtidigt hur fiint det skulle bli med färg på fönsterfoder och smyg.. idéhjärnan..
Under ett par veckor har jag och barnen hjälpts åt att städa i lagården. Nu är där så undanstökat, röjt, urmockat, rent och fint. Vill bara vara där. Har ganska lätt att putta undan önskedrömmen om en hushållsko…. men täänk så otroligt gossigt med några får eller getter?
.. slutfunderat på får, vakna morsan! Du knyter skridskor på Lillebrors hockeykväll nu..! Ja, denna vecka bytte vi av varandra.. så den skäggige drog med ungarna som simmar och badbusar och jag drog med andra halvan barnaskaran, till ishallen. Det är så otroligt härligt att se barnen göra det dom älskar!
En annan kväll efter en tjorvig dag, var det så skönt att bara vara alla tillsammans, spela spel och somna tidigt. Tanka trygghet och lugn.
Det här var också en utav veckans guldstunder. När Lill-Olof hjälpte mig barnvakta en liten pyttepingla följt av lunchdate med hennes mor. Mys, mys, mys! Det är stort, att få ta hand om sin barndomsbästis lilla skatt.
LördagsSivert. Som spanade när vi jobbade på med diverse fotande och filmande.
Farsdag! Så evigt tacksam över att våra barn har en så ofantligt fin pappa. Så tacksam över min och M’s pappa också. Det blev en god firarsöndag, sannerligen. <3
…
Och idag känns måndagen någon lättare än förra. Vi ska göra allt vi kan för att det här ska bli en så fin novembervecka det bara går.
Önskeplaner för vecka 46
– Ta en novemberdag i sänder! .. pyssla om vardagen lite extra. Helst vill vi alla bara få vara hemma och mysa och påta i lugnan ro nu.. ända fram till juul. Men livet innehåller ju en del måsten, så är det bara och denna tid på året är det lov att gulla lite extra med var dag. Tänder ljus, lyssna på mysig musik. Äter gräddig mat, håller ullfilten redo att värma. Lapar dagsljus, andas friskluft och kramas mycket.
Påta, dona och röja! .. nu är lagården storstädad, kanske blir i år året jag äääntligen tar mig för den där lilla drömmen om en julstjärna som lyser i ena lagårdsfönstret? Det stora projektet; gå igenom allllla bäbis- och barnkläder vi har, har pågått ett tag och nu är ofantliga mängder utrensade. En del ska ordnas för att kunna säljas men mestadels skänker vi bort. I övrigt håller jag på och organiserar upp alla kläder och skor som nu är kvar. Så ofantligt skönt, men ett riktigt långprojekt som jag påtar med småstunder här och där under veckorna nu. Fantiserar om timmar av målning också…
Längtar efter.. skogen.. kanske tar vi oss dit senare under veckan.
-Novemberhelg!
…
Önskar er alla en fin vecka! Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Vad hiiimla roligt förresten, att ni så gläds med oss över kakelugnen.. det är verkligen ETT LIFEHACK, att kunna glädjas, MED ANDRA! Fina, fina ni. Tack för värme och kärlek! Drömmen om att kunna elda till jul.. kanske, kanske blir sann. Annars får det bli strax därefter. Fint så!
Det tomma hörnet i Salskammaren.. så kallt och kalt , .. och längtande på något vis?
Längtande, efter att återställas till sin forna glans.. med sitt goa, trygga värmespridande, menar jag.
HÄR, kan ni läsa om resan som äntligen tagit oss hit, till punkt ”ordna fungerande eldstad”.. något som bara känts som utopi tills nyss. Nedan följer några ord och många bilder, från i slutet av oktober-dagarna då vi hade ett stycke Kakelugnsproffs här hemma, som hjälpte oss att av tre återbrukade kakelugnar, skapa en.. precis sådär som man gjorde ”förr”… tog av vad man hade, alltså.
Att få ”tummen upp!” som svar på frågan om detta pussel går att ordna till en hel bit, av den så kallade simsen på kakelugnen.. ptja, det säger bara en liten del, av hur otrooligt skickligt Kakelugnsproffs vi haft att göra med. Hon har gjort ett maaaagnifikt arbete, med varsamma, byggnadsvårdskunniga händer. Bilderna får tala för sig själva, händerna upp säger vi, med stor ödmjukhet och respekt för detta hantverk.
Håll tillgodo, här kommer bildberättelsen om när vi blev med rund kakelugn i Salskammaren!
Ett stort och vacker pussel.
Drömmen om en kakelugn i Salskammaren… som smått overkligt, blev sann!
Vi kan inte se oss mätta på härligheten. Just nu pågår torktid… så ni anar ju, hur otrooooligt peppade vi är på dagen vi får göra den första lilla brasan där i…
Å, hu… så tog det bara slut, Höstlovet. Lite moloken måndagsmorgon här nu, så är det bara.
Samtidigt, så himla tacksam. Det var ett så otroligt fint Höstlov. Vi var tillsammans hela familjen mycket, alla fick vara friska och krya, det gjordes lagom mycket, hemmavid och på lagom stor vift. Vi hade finväder, solig höst och plötslig snöig vintern, i ett nafs. Vi blev med vacker kakelugn och.. äsch, ja ni hör ju, otrolig Höstlovsvecka… som ingen av oss var redo att släppa taget om i morse när väckarklockan ringde.
Här kommer några Höstlovs-glimtar…
Tillsammans med Torparfrun och hennes tre kids, drog jag och mina fyra.. till Rotsidan. Ved och fikapackning och allt man kan tänkas behöva.
Och vi hade hejdlös tur med vädret. Det var liksom alldeles vind-lugnt där.. och sol? Hemma på gården blåste det isvindar, medan vi ute vid havet satt och grillade korv och tittade på lugna elden…
.. fikade och lyssnade på vågornas brus. Ja det var en fantastisk start på lov-veckan, sannerligen.
Tisdagmorgon. Jag lämnade övriga familjen inne och tog morgonkoppen med mig medan lillponnyn fick mumsa på sitt intill. Vi väntade på veterinären. Jo, för vi vill hålla noga koll på vår lillvän och hans skruttiga tänder. En liten tid i taget gäller. Senaste året har vi dagligen gett honom uppblött pellets av olika slag och det har gjort så gott för honom.. för att tugga grovfoder (hö) tar tiid med trötta tänder förstår ni. All tid med vår Chippen nu, känns som bonustid. Finaste, finaste ponnyn vår.
Cykeltur genom kyliga höstvindar följt av bullfika och UNO-spelande inne i värmen. Till kvällen åkte sedan ett gäng till ishallen och ett annat gäng till lilla badhuset i grannbyn..och sen somnade vi ovaggade till natten.
Onsdagen var en så fräsig dag! Inte nog med att vår livets första vitlök hamnade i jord (och massor av hästskit)…
… vår runda kakelugn, blev också helt, helt färdig.
Lillen? Ptjaa.. han stod inte och tittade på den så mycket, han stod mest och beundrade sin nye vän i livet, Kakelugnsproffset, som nu höll på att bära ut alla sina pinaler. Med småbilarna uppradade, språkade han på allt vad han orkad…. OKEJ OKEJ OKEJ jag FATTAR att ni inte vill läsa om Lill-Olof nu utan bara se den färdiga kakelugnen!!
Jag hoppas hinna färdigställa ett trevligt blogginlägg om alltsammans, under veckan!
Höstlovsmorgnar… utan minsta pillemick av skynda. Hallelujah! Torsdagen bjöd dessutom på nybakt mammabröd. Gos, gos, gos.
Efter liten donande i hemmet och ute på gården.. tog jag barnen med mig till mysigaste hemmet jag vet. Mitt barndomshem. Vi blev ompysslade så gott i vanlig ordning. Fika och mysa framför elden… Kura skymning, sista oktober..
.. som blev till första november.. och vi vaknade till ett så vackert snöfall.
Vi kan kalla denna bild IVRIGA LIV.
Man ser hur vi nääästan kommit ända fram med bortstuvandet av sommaren.. samtidigt som små otroligt ivriga människor snabbt hunnit dra fram typ varendaste vinterpinal dom kunde hitta nere i lagården.
LYCKAN ju! Hela alltet.
Så tog vi Allhelgonahelg.
Och vi veeet, vi har masssor på vår att göra-listan.. så många projekt igång… samtidigt….. men vad kan vara viktigare än att sitta och pärla pärlplattor alla tillsammans, just där och då, här och nu? Inget. Stormen tog i där utanför så det bara sjöng om det.
Lördagen blev en lugn påta med allt möjligt-dag.
Rotsaker som legat på tork flyttades ner i matkällaren, dahliaknölar hamnade i sina spåniga gömmor. Var också på skattjakt och fann återigen det stora, vackra skåpet som vi såå undrar var det har stått en gång i tiden? Hann också peta ner några vårlökar, göra några knop i långtids-rensandet i klädförrådet..
..och så tog vi in sommarhagen, i äkta ”i en familj hjälps man åt”-anda… fast lillen smet undan, och snusade gott i vagnen. Och störstbarnet, var med sin Farfar… men till middagen var samtliga vakna, hemkomna och sommarbetet intaget. Vi firade med köttbullemiddag inne i värmen. Och ljusen brann, för våra nära och kära, som inte längre vandrar här på jorden med oss.
Veckans sista dag…
-och ny snö hade fallit. Några få röda äpplen hänger kvar i toppen av äppelträdet.. som naturens alldeles egna julkulor. Ja nu säger ju inte jag julkulor, det skriver jag bara för att vara artig mor er som inte förstår vad pumlor betyder.
Barnen rullade snögubbe och sen ”råkade” vi hitta ett kuvert med saffran bland alla kryddor och då ”rååkade” vi baka en väldigt god och saftig saffranskaka som vi sedan söndagsfikade på.
Så det var det. Ett lugnt och genom-gossigt lov. Så väldigt lagom, åt alla håll och kanter. Måånga fikastunder.. mycket sömn.. mycket friskluft. Kramar i massor, mysiga hittepå, varvat med mycket vila. Tacksam. Så himla tacksam.
Och nu står här en ny vecka för dörren..
Önskeplaner vecka 45
-Ta en novemberdag i sänder! Vardag. Hemmaliv, skola, arbete, gårdsbestyr, aktiviteter, kompishäng, oändligheten av projekt.. någon suckar och undrar ”hur ORKAR ni!?”, medan vi tycker att vi lever drömlivet? Vi har liksom inte drömmen (just nu i livet i alla fall) om långa kvällar i soffan, framför tv:n.. det är inget vi drömmer om, alls. Det är så finurligt, att vi kan få vara olika. Eller hur?
–Hemmamammande! …ta hand om våra barn, våra djur, fundera ut mat för veckan, handla, baka bröd, laga mat, tvätta, städa,.. osv osv osv. Bästa jag vet! .. men jag saknar en hushållsko. Jo, det är säkert! Bertil har tjatat om en ko i ett par år nu… äntligen har han fått sin morsa att förstå…men! det är ICKE bara, med ett dylikt påhitt.
-Arbete med kameran och vid datorn. Ja, det ingår ju också. Två kampanjer ska fotas/filmas.
-Novemberhelg! .. med farsdagsfirande bla.
…
Ok. Tack då, Höstlovet. Du var gott. Gjorde susen mot otrolig trötthet och lät oss ladda batterierna väl. Hoppas att NI kära läsare, får en god novembervecka nu. Vi hörs under veckan. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!
För flera år sedan, när Tripp Trapp Trull var helhemma, hade vi en lång period alla tillsammans-måndagar, men vi byter ju ”livs-schema” lite nu och då och en vanlig måndag just nu, innebär att pappan jobbar ”långdag” och mamman är hemma med barnen och sköter gård, djur och ungar. Men se den här måndagen, vinkade jag HemmaPappan och lillungen hejdå och tog ”storbarnen” med mig och drog ner på byaskolan, vickade som fröken några timmar, räknade matte och finulade på svenskans klurigheter med ett gäng finbarn. Underbart roligt!
När jag kom hem, kände jag mig kanske preciiis som Pippi Långstrump.. ni vet, när hon såå gärna vill ha jullov men inser att hon då behöver börja skolan för att kunna få jullov.. så hon drar dit och sen ilar hem igen typ lika fort, urnöjd.. för nu var jullovet hennes. Med andra ord, var jag otroligt glad över frökendagen… den första på sisådär 8,5 år…
.. och mer än glad, att vara hemma igen! Längtanskänslan, underbar!
Att sedan dessutom, få gå in i Salskammaren och kika när proffset grejade med vår kakelugn som håller på att sättas upp… ptja, då föll tårarna.
Serverade bondomelett till middag. Så enkelt och så barnsligt gott. En med purjolök och en utan.
Måndagkvällen när pappsen var på brandövning, tog jag för ovanlighetens skull storpojken till hockeyträningen, något annars M oftast roddar med medan jag då är hemma med de tre småsyskonen.. men nu drog mor och alla barn iväg i kolsvarta mörkret och hejade på storebror.
Tisdagen gick med andra ord delvis åt till återhämtning och inhämtning av ny kraft. Ett styrkepass, satt som en smäck.
.. och att hämta hem barnen mitt i dagen, för en lugn hemma-eftermiddag tillsammans.
Vi konstaterade att den här hösten är alldeles särskilt vacker. Som ett plåster på såren för den långa, långa vintern som var, där sommar blev till vinter och nästan ingen hängde med. Nu hinner vi pusta lite, ladda om, boa in oss ordentligt och kanske till och med börja längta efter snön?
Här var det ny kväll och medan ett grabbgäng i familjen drog mot hockeyhallen, drog Storasyster och Lilla Lillebror, deras morsa, farmor och kusiner, till simhallen i grannbyn. Så himla mysigt! Simma, busa, leka, duscha, basta, somna ovaggade.
Onsdag! Lillen och jag drog till Idan och lillstumpan. Mysdag!
Så nu när veckan börjat hejjigt med på-viftande hit och dit.. så var torsdagen en ljuv bara vara hemma-dag.
Lillebror tog ponnyn på tur.
Det här ekipaget. Drömponnyn och lilla coolingen där på hästryggen. Rätt skitgulliga.
Så blev det fredag. Städröj stod på agendan. Och äntligen fick jag tummen ur att ta hand om de sedan veckor tillbaka torkade fröerna. Frön från harört, krasse, ringblomma, praktvädd, tobaksblomma, rosenskära och tagetes lades i kaffefilter och hamnade sedan äntligen i stora fröburken.
Dukade sedan upp för sopplunch tillsammans hemmajobbande make och kakelugnsproffset. Jordärtskockssoppa har sannerligen blivit en favoriträtt här hemma.
.. och sen tog vi fredag… helg…. Och HÖSTLOV! Här i syn, två småttingpäron som just kutat sig trötta. Hur vi inledde hela höstlovet, här hemma tillsammans med vännerna, kan vi ta en annan dag..
Lördagen blev en väldigt, väldigt lugn och solig variant. Det var så njutbart att gå och plocka knippet grönkål och sedan tjava lillvägen till svärisarna, för lördagmiddag.
Söndagen blev en desto fartigare historia med hockey dagen lång… men på det lyxigaste sätt fick vi sedan vila ut veckan. Hemma hos MammaMormor och PappaMorfar bjöds vedeldad bastu och mors lasagne till söndagmiddag.
Jag vet nästan inte vad jag ska säga? Bortskämda på livet, det är känslan. Och vi är så oerhört tacksamma. Tack, tack, tack <3 Livet, livet, livet.
Önskeplaner för vecka 44
-HÖSTLOV med barnen! ”Hallelujah!”, som lillen säger om allt möjligt, vad än han tycker är härligt, just nu.
-Hästarna ska på ja låt säga; hel-rekond! Vi inväntar både Hästtandläkare och hovslagare till gården, mao.
Gårdsbestyr! ..sommarbetets stolp är redo att tas in, vårlökarna vill ner i backen, vattenlagrets vatten behöver bytas ut, ett par radiatorer önskas sättas in, .. och..
Vitlök ska sättas! .., för första gången för oss.. goda tips någon? Bara tuta och köra? Massa hästskit? Va, va, va?
-Kakelugnen ska färdigställas! .. fortfarande så overkligt.
-Första novemberhelgen! .. vad sägs om att vi sover hela den? , undrar hon som totalt törnat in som björnmor nu och plötsligt kan sova hur långa nätter som helst, till skillnad från andra halvan året när knappt någon sömn alls tycks behövas…
….
Vill önska eder alla en fin vecka 44! Höstlovsveckan är här och vi ska ta till vara på den allt vi bara kan! En dag i sänder. Ta hand om er ni med, allt vad ni bara kan! Så hörs vi.. snart.. igen!
Vaknar, alldeles pirrig i magen. Men innan vi drar igång den nya oktoberveckan och tittar på nya veckans önskeplaner, så tar vi en kik på veckan som just gick. Den fylldes med;
En otroligt trött måndag. Vi tog oss för något lagom arbetsamt för att starta veckan mjukt. Ta hand om persiljan blev ett ypperligt göra.
Och eftersom lillen älskar att klippa just nu, så gjorde vi just det. Annars är det ju ypperligt att bara lägga persilja i en plastpåse in i frysen, ta ut den sedan och liksom krama om påsen lite försiktigt så går persiljan sönder fint i småbitar. Så gör jag med dill också. Men som sagt, när lillvännen älskar att klippa, så blev det ett så bra hittepå. Och saker behöver ju inte alltid gå fortast möjligast, eller hur? Att inte behöva ha bråttom. Det är lifegoal för oss.
Vi vaknade till en piggare tisdag. En så ofantligt frostvacker, solig sådan.
Var på vift tillsammans med Lilla O, dagen lång. Först urmysiga timmar hos bästis-Idan och hennes lillstumpa, följt av treårskontroll inne i lillstan. Låt säga att det var en strålande dag och att vi återvände hem, trötta och så nöjda med dagen.
Så blev det onsdag och det var så himla underbart att vara hemma igen efter en tisdag på vift. Donade med allt möjligt. Tog en tur till skogen och plockade med oss lite lingonris att sätta på köksbordet, för nu hade minsann den allra sista tagetesbuketten givit upp.
Ordnade också med en liten födelsedagslunch för mig och Storan. Vi fyller år ganska tätt och beslöt i år att fira varandra på tumanhand. Här hade jag gjort i ordning hennes födelsedagspresent. Cissus är en sådan trevlig blomma. Västerbottenssåpas fönsterputs, min nya kärlek. Och ringblommefrön, det kan man aldrig få för mycket utav.
Skink- och ostpaj, med lite smörstekta grönsaker från landet.. grönkål och broccoli, tillsammans med en finhackad gul lök. Till mammabröd och gårdens äppelmust. Himla hösttrevlig anrättning. Såklart gjorde sällskapet det hela <3 Jag hade förstås riggat så att lillen redan ätit och alltså sov sin lur just då när vi skulle äta, så vi därmed fick en sån där skitlyxig, Storan-Lillan-stund. Bara vi.
Lagom till att morotskakan skulle inmundigas kom övriga flocken hem och vi fikade allihopa tillsammans. Fulländat. En stunds ro följt av liiivet! Hela alltet, ett himla fint födelsedagsfir.
I övrigt har de vetgiriga småmänniskorna varit med på ditt och datt i vanlig ordning. Här byttes det från sommardäck till vinterdäck.
Juni och hennes småvänner tycker mycket om att ta hand om ponnyn och det uppskattas av samtliga.
Tjopp så var det fredag och efter en del inför-födelsedag-fix, drog jag och barnen till Drömtorpet och drömvännerna. Lillvännen blev så himla fint uppvaktad, barnen lekte och morsor surrade och sörplade kaffekopp efter kaffekopp. Återvände hem sedan och spenderade kvällen i köket.. ungar blåste ballonger på livet medan morsan fejade och grejade.
Det blev lördag och familjens lilla Virvelvind, fyllde 3 år.
Och hela veckan avslutades med en gråmulen oktobersöndag! Nog var vi lite efter kalas-trötta, men otroligt nog lyckades vi ÄNTLIGEN hitta ”vår gulfärg” till köket. Ni får bättre och fler bilder… ”snart” (när snart är? vet ej. haha!).
Firade söndagkvällen med att bjuda flocken på nytrillade köttbullar till middag.
”Mamma! Köttbullarna smakar ju SOM MORMORS!?”, utbrast ungarna lyckligt och ingen kunde känna sig lyckligare än jag. Världens finaste (och godaste) betyg. Årets rödvinbärsgelé och Mormors inlagda rödbetor på toppen, .. vanlig hederlig husmanskost när den är som bäst. Typiskt gott sätt att avsluta veckan på. Tycker vi, alltså.
….
… men, vänta, vänta, vänta kanske du tänker? Hur gick det med veckans största påhitt? Kakelugnstjofräset? …. uppskjutet. Men bara några dagar. Och vi längtar om möjligt, ännu mer nu. Så till nya veckans önskeplaner..
Önskeplaner för vecka 43
-Leva oktoberliv på en gammal gård vi får lov att kalla vår plats på jorden… ta hand om ungar, gård och djur. Bästa jag vet!
-Välkomna kakelugnsmakerskan! .. åhåhå, så spännande!!
-Nytt påhitt! .. HemmaMamman.. ska susa iväg för ett litet slag.. och lämnar lillen med sin HemmaPappa.
-Fixa det allra sista ute i trädgården inför vintern! .. lökar ska ner i jord..
-Fira in Höstlovet med vännerna!
…
Nu tar vi måndag!
Jag är lite pirrig i magen, men på ett himla härligt sätt. Ni vet, jag gillar ju det hemtama och trygga… men tycker också samtidigt om när luften vibrerar lite.. när livet liksom känns i hela kroppen? Beroende på läge i livet, betyder det hela olika saker. Just denna höst innebär det helt sonika att jag öppnat för en ny liten pusselbit i HemmaMammalivet..och beslutat mig för att hylla det, genom att vara iväg från det, lite nu och då, när det passar sig. Att få längta, känns så fint. Att vara HemmaMamma är fortfarande mitt uppdrag till 100 %, men nu och då, kommer vi byta av, jag och den skäggige. Och att uppdraget jag tagit mig för, innefattar att jag får vara en viktig vuxen för en hoper gullbarn, där ibland mina egna tre skolbarn, gör det hela bara helt fantastiskt. Så med det sagt, ska jag snart krama lillen och hans pappa hejdå och susa ner på byaskolan tillsammans med Tripp Trapp Trull, för en dag av fröknande. Nyp mig i armen, så kul!
Önskar oss alla en god oktobervecka! Låt oss ta en dag i sänder, göra livet så gott för oss, som vi bara kan. Ta hand om varandra. Ja, ni vet!
Äsch, det är väl klart att det blir en Drömgårdsrapport den här veckan också.. om än lite fördröjd..
Håll tillgodo, här kommer glimtar från ännu en oktobervecka fylld med lantliv!
Andra oktobermåndagen för denna höst. En regnig och ytterst håglös sådan. Efter turen till djuren tog vi innemys för hela slanten. Och jag passade på och rev att ett sjuhelsickes styrkepass. Känslan efteråt? Kunde inte ana håglösheten längre.
Tisdagen, ja då regnade det om möjligt än mer.
.. vi drog till med ett redigt bullbak. Lillen älskar likt andra ungarna, att baka. Här höll han världsvant på att knäcka i det magiska ägget i vetedegen.
Lillbagarn fick sedan först bjuda sin Mormor på nybakta bullar. Sån lyx, både med bullar och att ha en busig mormor som tittar förbi.
.. strax efter kom syskon med vänner hem från skolan och hela hemmet fylldes av bullätande småungar. De där orden som vissa säger, att hemmaliv är så isolerat, så asocialt.. ja där förstår vi verkligen inte alls vad man menar.
Här då? -En lycklig 6-åring som i höst börjat Tre kronors skridskoskola och bara älskar det. Ont i Mammahjärtat pga söthet i syn? Svar: JA.
Så blev det onsdag och jag började den i ottan med ett yogapass.
Älskar den starten. Sallykatten och det tända ljuset höll mig sällskap. Lagom till att det började ljusna, var morsan i ljuvligaste modet och det övriga huset började vakna till liv. Det blev en fartig onsdag. Mestadels på vift. Avslutade kvällen i stora kyrkan i lillstan, lyssnades på Juniflickan och massa andra sångglada ungar som sjöng tillsammans med Dan Bornemark och hans döttrar.. underbar kväll! Och så coolt det var, när Dan ringde upp sin 96 år gamla mor, Gullan Bornemark (ni vet!?), och snackade med henne så vi andra ”fick vara med”. Så fräsch och klatschig!
Torsdag och hela dagen ägnades till att reda till i hemmet, städa och tvätta. Baka bröd att stoppa i frysen. Regnet föll men efter många innetimmar vad peppen på friskluft ostoppbar och löpturen var ljuvlig, trots spöregn.
Och så blev det oktoberhelg. Känslan när solen skiner efter så otroligt regniga dagar. UNDERBAR!
Ivriga timmar av arbete ute i köksträdgården och landen. Det blev ett gäng för blöta höbalar vid slåttern, som jag gladeligen använt till täckmaterial sedan. Här ser ni potatislandet, som tacksamt fått täcke. Fredagsmyset sedan, med trötta kroppar och knoppar. Så gott att få samlas för helg.
Lördagmorgonen var så vacker.
Kallaste hittills?
Efter långfrulle med familjen samlad, drog jag och den skäggige till med att ge oss i kast med färgblandande.
I mars (!) när vi rev ner innertaket i köket, fann vi att köket varit gult en gång i tiden, så när vi sedan spikat pärlsponten började vi måla just det; gult. Fann inte ”den rätta” då men har låtit färgen vi målade med, vara kvar över sommaren i alla fall, men nu var det alltså dags att försöka ta ner den väl karamellgula, till en något ”skitigare gul”… låt säga, att vi är nära. Men inte framme.
Hela helgen var vi kattvakt också, till en utav Sveas kattbäbisar som bara flyttat en liten bit bort. Så fint. Och dagen var så vacker, så cykelturen dit var en ren fröjd.
Lilla Grå har blivit stortjej!
Rotsakslandet tömdes på kilovis med stora, stora morötter och många men lite halvsmå rödbetor..
.. samt fräsigt mycket jordärtskockor.
Jag kände firarkänsla. Så nöjd, över att ha orkat ta mig i mål med invintrandet av köksträdgården. Alla bäddar (förutom grönkålsbädden som lever kvar) är omhändertagna; dvs strösslade med sommarens uppryckta grödor och blomster, fyllda med löv och annat och toppade med blött hö. Nu har maskarna det dom gör och jag längtar redan till våren, när vi öppnar upp och börjar så, igen…
Växthus och alla rabatter är också invintrade. Småleksaker ihopplockade. Studsmattan undanstuvad. Vintertiden närmar sig med stormsteg.. boandet är igång för fullt.
Men som sagt, grönkålen, den står där så vacker och grön och skördas fortfarande…. det var så läckert i julas, när jag gick ut i djupsnön och hämtade in grönkål till julsalladen… hoppas på repris på det i år.
Söndagen.. och regnet åter. Då veckan innebar jourande Brandispappa, så blev dagen precis såsom en dag med jourande pappa kan bli. Här var jag och tre minstingarna på tur. Men plötsligt gick det larm, brandismannen drog iväg i ett knyck och vi andra fick tvärvända hemåt, hem till Storebror ..
.. och det där som den skäggige höll på med.
Vi gjorde vad vi kunde och vispade färdigt putsbruket. Tyvärr fick det bara stelna då jag inte alls hade läge att själv med fyra kiddos, strunta i matlagning och dylikt, för att putsa muren…men den skäggige kom hem till sena kvällen och kunde fullfölja. Übertaggade var vi på kommande veckan…
Veckan som pågår just precis nu. Veckan som hittills är himla fin, men inte riktigt blev som vi tänkt oss.. men mer om det, på måndag! Nu väntar en helg i firandets tecken. Familjens Lillminsting, familjens största energiknippe, ska fylla 3 år. Aj mitt Mammahjärta.
Med det sagt, önskar jag er en god, god oktoberhelg! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi snart igen!
Senaste kommentarer