Långhelg och Sommartid.

av Emmeli | mar 26, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning

Och så var det Sommartidssöndag plötsligt och det känns alldeles förträffligt, faktiskt.

För imorn är det måndag och den där skäggige kommer hem efter att ha haft en mastodontig uppdragsvecka. Över-dagen-till-sent-på-kvällen-vift tisdag och onsdag. Och borta-borta sedan torsdagmorgon till imorn. Så det har varit jag och stjärnorna. Vi har haft så fin långhelg vi bara kunnat tillsammans. Tillsammanshelger bara jag och barnen, är ju numera inte så vanligt och kan plötsligt kännas lite charmigt någon gång då och då.

Fast inte alls särskilt festligt när man känner sig en man (!) kort.. Typ vid såna där farsliknande stunder när man helst vi vara två päron. I alla fall veta att det andra päronet kommer hem liiiiite tidigare än om tre-fyra dagar framåt. Som i fredags. När jag precis lagat middag, tillsammans med två hungriga småbarn som lät som var sitt osmort gångjärn.

Då, behövdes vips ena barnet badas och ges nya kläder pronto och det andra barnet längtade efter mamma-mat. Till slut hamnar vi vid var våra maträtter alla tre. Sekunderna senare spills ett helt crushglas ut och mamman kör ännu ett klädesbytesrace och torkar golv och så vidare. Vi fortsätter äta. Igen. Och tuggan senare, från ingenstans, kommer Tecken På Herr Äckelsjuka, och gör att vi avbryter middagen på tre sekunder. Maj gadd, alltså.

Så då gick fredagkvällen mest ut på att typ hålla tummarna för att jag och J skulle klara oss och helst också att det bara var ett falskt alarm… för ungen var som vild och galen precis efteråt? Hade han bara druckit och ätit för fort? fortsättningen följde och testet blev när han fick sin efterfrågade vällingflaska på kvällen.

Och ja, nu vet vi ju, drygt två dygn senare, att det verkligen var så. Falskt alarm. Det har hänt ett par gånger tidigare, det där. Snabbdrickandet vänder om, liksom. Men jag vågade ändå inte lita till det och blev alltså till en början eld och lågor och tänkte ” å nej, vilken mardröm om vi åker dit alla tre samtidigt… hur är man kloakdykare och samtidigt tar hand om två småbarn, liksom?”. Som tur är behövde jag inte finna svaret på den frågan.

Nåväl.

I mitt hjärta sparar jag mycket. Men i just det där…

Och ej heller den där stunden på lördagkväll när barnen skulle nattas och jag ” skulle bara” en grej. Jag hade då verkligen inte hjärnan med mig. Utan gick med händer som nyss diskat. Blöta alltså. Och drog direkt in till tvättstugan där den där tumlaren står som inte fungerat på länge och som jag helt enkelt inte använt på typ ett år men som jag då bara tänkte att ”M har ju sagt att jag kan peta på det där överhettningsskyddet där bakom”. Nu när jag tvättat extramycket så tänkte jag försöka återuppliva den där mackapären. Men tänkte inte på att strömmen var på, att jag hade blöta händer och POFF flyger jag baklänges och har fått världens stöt av torktumlaren. Så vansinnigt otäckt och jag tror tusan det rök och blixtrade lite om mig därefter…. jag bestämde då, skakis i hela kroppen, att jag fortsätter med mitt jag-hänger-tvätt-i-hela-huset-rejsande. Bäst så.

Men annars, i hjärteasken?

Äventyr ute på gården med två busiga syskon. Min skatt!En Lillasyster som fått låna Storebrors stora blå tramptraktor och är prick så nöjd och mallig som ni kan ana. Lilla ärtan där!
Otroligt god kycklinggryta har lagats och jag hyllade matkassen ännu en gång.

Med sånt där ”vin” som till och med den här morsan kan gå med på.

Förutom igår när vi hade Lilla-byn-dag och pausade, så har Vårstädningen tuffat på. Där ligger ett gäng ihoprullade, nytvättade mattor och väntar på nyskurade-golv-tider.

 Alla har hjälpts åt….! Fast mest mamman, såklart. När barn sovit eller kunnat leka själva eller också har vi varit alla tre i en enda röra. Eller som idag, när S äntligen fick sin önskan uppfylld med ”En stoor stund” hos Farmor och Farfar. Då har jag gått ann som en iller för det sista här i hemmet.

Och det där; Morgnar med nyvakna, gosiga ungar. Så mysigt! Och i morse när vi vaknade hade jag sån å-nu-är-det-vår-känsla i kroppen. Sommartiden är här! Och det kändes så paffigt ikväll, när det var så ljust ute, ännu längre. Tänka sig.. Sommartid. Vilket ljuvligt ord!!!

En långhelg med stjärnorna, alltså.

Nu sover dom gott och den här mamman har avrundat helgen på skönt vis. Med ett lagom jobbigt träningspass och en varm, skön dusch. Känns som att det blir tidig kväll för undertecknad. High five barnen!, vilken vecka och långhelg vi haft! …det känns nästan som när mannen varit iväg på VM-uppdrag i tre veckor! …

Nu checkar jag ut… glad, men himla nöjd och otroligt trött!

Lillafrun

Som när jag var liten.

av Emmeli | mar 23, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning

Hemmet är min borg. 

Lite så.

Jag är löjligt hemmakär. Och fullkomligt älskar att hemmet nu är mitt ”jobb”. Lyxigaste jag kan tänka mig. Och så dom där fina småstunderna. Som det bara regnar av. Som att mitt bland ett svischande småbarnslivstempo, ändå hinna stanna upp. Bara känna doften i bäbisen fjuniga hår, få baaamsepuss av Miniman eller stanna vid syrénkvistarna både en och tre gånger under samma förmiddag. Njuta. I lugn och ro.
Salen förvandlades till Gympasalen. Storan kom och efter ett tag var både hon och jag som två svettnissor. Onsdagsgympan är ett mycket bra påfund, om vi får säga det själva.
Och titta där!

Vad vårigt! Såjord och röda små gummistövlar.  Minipåskliljorna, eller tête á tête som dom ju heter också. Dom, får mig alltid att tänka på gullvännerna från vårt tjejgäng i norrnorr… jag knarkade såna där då vid den här tiden på året. Lyan var full, liksom. Så namnet tête á tête hamnade till och med i låttexten som dom skrev till mig på Möhippan. Åh. Vilka minnen!  Tvättmaskinen jobbade på. Idogt, idogt. Det är fortfarande löjligt roligt att tvätta, hänga och vika småkläder tycker jag. Okej, ibland, när klockan är mycket, kan jag såklart känna mig för kvällstrött och tycka att det känns drygt med den där tvätten som bara ska tas om hand… men oftast, så är det faktiskt en trevlig syssla! Annat trevligt jag pysslade med den där dagen.. var att så! Basilikafröna hamnade i jorden och därmed är början till min och Minimannens lilla köksträdgård gjord. Wiho!  En liten rast tog jag mig också! Med ny favorittidning och gott i koppen. Innan jag och Lillasyster gick mot Förskolan och hämtade hem han som varit och lekt och härjat runt i några timmar. Han var toktrött och somnade bredvid sin Lillasyster på vägen hem. Eller rättare sagt; på vägen runt långrundan. Och har ni sett! Bar grusväg. Dock jädrigt slemmig och nu-känns-det-som-om-vagnen-försvinner-mjuk. Tungt, mao!  Eftermiddagspyssel med Storebror. Finn fem fel. Skitroligt ju!  Och plötsligt, som utav en händelse… skojjar bara. I ett jädrans tempo rullades det köttbullar till hungrig Storebror medan Lillasyster kravlade mig vid benen och undrade om hon inte kunde få sig sin mammamjölk snart. En stund senare var alla mätta och glada igen. Tänka sig, så fantastiskt det är med mat som ger energi! 

Så kunde samtliga krypa ner i renbäddade sängar till kvällen. Fast låt er inte luras! Juniflickan sover i sin säng en stund på kvällen.. timmarna hon sover, och jag och M fortfarande är vakna. Sen lyfter vi alltid över henne. Det är det mysigaste vi vet, att ligga och sova som fyra sardiner i en kärleksask!

En dag fylld av HemmaMammabestyr som den där. Då känns det nästan lite som när jag var liten. Och lekte i Lekstugan. Skötte om dockorna och städade och dukade fint vid röda lilla bordet. Blev tokig om någon gick in med grusiga skor när det var precis nysopat och älskade att plocka blombuketter och sätta i vas.

Bara det. Att det här. Är på riktigt. Och mycket bättre. Innehåller dessutom Livet, liksom.

Lillafrun

Svett, kossor och barnvagnar, huller om buller.

av Emmeli | mar 21, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning

I salen knoppar sig syrénerna. Och det är VårdagjämningsMåndag! Ja, eller var. Igår alltså!

Efter två helgdagar som varit väldigt vilsamma så var vi pepp på en att-göra-lista att beta av. Allt ifrån småsaker som att klicka hem lära-gå-skor till lillasyster, vika tvätt och hämta matkassen. Till att checka av en drös måla-fönster-timmar och göra stor virkesbeställning. Vi har påtat med ditt och datt i helgen också, men inte sådär uppstyrt liksom. Och ja, Väldigt lyxigt med dessa hemmamåndagar, jag vet. Bästa sättet att starta en vecka på!

…

Förutom att checka av såna där nyss nämnda saker, så gjorde jag och Storebror något vi tycker om att göra tillsammans;

Dansa till bra musik!

Det betyder i vissa fall bara discodans, men i andra fall även ett träningspass. Igår var en sån gång. Och lillvännen är såå pepp när det vankas mamma-och-S-träning, ni skulle bara veta. Han har sin egen vattenflaska och dricker var tjugonde sekund och dansar och tjoar lite extra när favoritlåten kommer och halvskriker ”Men köööör då mamma!” när mamman flåsar i små återhämtningspauserna.

Mot slutet tyckte S att morsan var så svettig att han skulle klippa mig svettskydd….

Han satt där och klippte i tidningar och skulle lägga på mig där jag stod i plankan. Jag var lite orolig att han skulle bli stött, när jag vände mig till sidoplanka..för att papperna inte skulle sitta fast på ryggen menar jag. Men, dom satt som en smäck…!

Minimannen utbrast ”åh, braaa mamma! Lim!” och var helnöjd.

Jojo.  Det var ett riktigt moment, det där. Tillsammans med min lilla filosof. Som pricken över allt, så pustade vi ut efter att ha checkat av så många tabatablock som det är papperstussar på bilden ovan, genom att ligga på golvet och ha avslappning till lugn musik. Bra grej!

Älskade Liten.

…

Och sen! Åt vi lunch och klädde oss varmt och vindtätt. Pyret premiärade i Storebrors skaloverall..

.. vi drog sedan mycket, mycket förväntansfulla iväg. Vi skulle till en bondgård i grannbyn. Få titta på kossor, traktorer och päronen hade också ett smygärende.

(Vi har barnvagsnfunderingar! Nu är det snart dags för Lillasyster att få åka sitt-del, så vi lurar lite på hur vi ska göra; köpa ännu en sittdel till syskonvagnen vi har, eller satsa på något annat. Det var vår grundplan; att ha den här mysiga syskonEmmaljungan tills Juni blivit större och sen satsa på något lite tuffare, sportigare. Och då har denna familj precis en sån vagn vi har som kandidat, så det var mycket värdefullt att få provköra och så, eftersom detta är en vagn som inte finns i butik. Fortsättning följer. Vi får se hur vi gör).

Det var en väldigt, väldigt spännande, tokstormig och trevlig stund som avslutades inne i varma huset, med gulleungar, kaffesörpel och surrande päron. Vi tackade för kaffet och mysiga besöket och åkte hemåt. Barnen somnade bums och när vi nästan var hemma kände jag bara ”men åh, kan vi inte fortsätta åka en stund till!!”. Det var varmt och skönt i bilen och ute blåste det isvindar. Och mannen, snäll som han är, tyckte att det var en bra idé då vi ju ändå kände att den här barnvagnsgrejen behövde avslutas och att det lika gärna kunde göras då, när vi var i farten redan. Så det blev huxflux en stadstripp igen, med sömniga barn i bilstolarna.

Till Leksaksaffären det bar. Vi såg Minimannens napp hänga om halsen på Stora Isbjörnen och jag fick ont i hjärtat. Men Minimannen hade omöjligt kunnat bry sig mindre. Skönt. Och provkörning blev det så nu har vi typ tre alternativ. Fortsättning följer, som sagt.

Så kom vi hem till sist med världsliga barnvagnsbryderier och en så himla trött familj. Det hanns ätas, badas småttingar och sen knoppade en familjemedlem efter den andra in i sköna sömnen. S och jag pratade i vanlig ordning igenom dagen.. så mysigt att sammanfatta och snicksnacka. Han undrade om kossorna sov och om vi inte kunde åka till bondgården imorn igen. En bra dag för lillvännen, mao.

Det var en lite annorlunda måndag. Inte bara hemma på gården utan svett, fönstermålning, kossor och barnvagnar, samsades huller om buller.

Lillafrun