Födelsedagsmorgon när man fyller 3 år.
För idag fyller vår älskade, älskade Sixten 3 år.
Vår Prins Darling, Liten, Junis Storebror, Minimannen… Han. Fyller 3 år idag. Tre år. Åh. Inte klokt, alltså. Världens bästa tre år. Jag och M är tappar-orden-tacksamma, stolta och så fyllda av kärlek för den där lille pojken och hans Lillasyster. Vilken ynnest det är, att få vara mamma och pappa just till dom. Livets Största Lycka.
Här hemma på Drömgården var det sån där precis-som-det-ska-vara-när-man-fyller-tre-födelsedagsmorgon i morse. Med morgonrasslig födelsedagssång och lilla frukostbrickan på säng och massor av paket. En födelsedagsmorgon som pågick från tidiga, tidiga ottan tills det tills slut ljusnat. Lugn och ro att öppna alla paket och hinna leka och äta den där lilla traktor- och hjärtemackan och säga ”åå tack hörni, allihopa!” många gånger om. Fina, fina S.
I paketen var det både såna där lite nyttosaker, som mössa och strumpor och nån ny tröja. Men också flera nya böcker och pennor och ritblock och glass och tårta så att vi kan utöka menyn inne i hans lilla kök i Lekrummet. Det där fiskspelet som ser, var en riktigt höjdare också. Lyckan var total när han lyckades få napp. Likväl som han, precis likt sin mor, fick ett smärre tuppjuck när det trilskades lite. Höjdpunkten var helt klart dom där vågi-tågisarna (walkie talkies:arna) som han verkligen ,verkligen önskat sig och nu fick. Som vi ska snick-snacka i dom, åka på brandlarm också såklart. Och ropa på Snickarpappan när han är uppe och snickrar. Perfekt.
Födelsedagsmorgon när man fyller 3 år, alltså. Det bästa till den bästa.
Idag har den här mamman fladderhjärta, såklart. Ni vet ju hur jag är vi det här laget. Älskar honom så att hjärtat nästan inte vet vad det ska ta sig till. Och idag är det ju en så speciell dag. Den här dagen kommer för evigt att vara precis så. Den här dagen för tre år sedan, gjorde ju mig och M till världens lyckligaste päron och Liten visade oss från första stund, livets mening.
Så ja, idag har vi treårsdag och hurrar för en älskad Miniman. Han som nu är iväg på Förskolan och bjuder småvännerna på chokladbollar och saft med sugrör. Mycket viktigt det där med sugrören! Jag längtar tills vi ska hämta hem honom om ett par timmar och fortsätta födelsedagen tillsammans. Tills vidare susar vi på här hemma. Lillan sover nu, så jag skottar och traskar ner på byn och postar kort och slänger in tvätt efter tvätt och ett svettigt träningspass har också hunnits med.
Äntligen blev det 8e mars. Som han väntat och längtat, alltså.
Lillafrun
Bästa sortens pysselförberedelser.
Marstisdag!
Födelsedagspresentfix. En syskonmatchning av något vårfint. Och en långpromenad i finväder. 20 stycken för-billiga-för-att-motstå-tullisar i vårigaste korallfärgen. Och två telefonsamtal. Ett med pappa. Ett med Storan. Av bästa kvalisort, båda två.
Paketinslagning av vad som visst visade sig vara ganska jättemånga paket. Till en liten och älskad. Som fyller tre. Imorn. Och som ju egentligen inte förväntar sig en sån där pakethög över huvudtaget. Vad dum man är, egentligen. Men det är ju så svårt att motstå, helt enkelt. Och vissa paket innehåller inte lekiga eller pyssliga saker. Utan typ en ny vårmössa och den där mintiga tröjan som matchar Lillasysters ljuvliga body.
…
Mer tisdag?
-Såklart snusande av bäbisflicka. Och småspråkande med liten pojke. Det kom ett paket med postbilen idag. Som det stod Sixten på. Inte klokt så spännande.
Och små chokladbollar har rullats, med pastelligt strössel och kritvitt pärlsocker. Bästa sortens pysselförberedelser. Dom man gör för någon man älskar till månen och tillbaka. <3 Tänk att, imorn fyller den där älskade lilla pojken 3 år. Oj, som det har längtats efter denna födelsedag. ”Mamma! Är du taggat?” ,undrar han. Och jag kan liksom inte annat än känna mig så taggad så att jag nästan kolavippar. Den där stjärnan, alltså. Han som gjorde mig till mamma. Det bästa som finns.
Så paketen ligger och väntar och chokladbollarna till småvännerna är rullade. Nu kan det få bli treårsdag.
Men först lite tisdagkväll;
Bolibompahäng just nu. Med två nybadade pyjamasungar. Jag älskar pyjamasungar. Så förbenat mysigt. Brandövning för en jourande skäggig. Efter nattande ser morsan fram emot ett skönt träningspass, och sen bara att få kasta sig i finsoffan och skrota. Kvällen lång!
Lillafrun
Att ta en gnutta Vinterlov.
Då Frökenmamman ju nu är Hemmamamma. Och barnen ännu småttingar. Så är det ju ingen av oss här hemma som egentligen har regelrätt sportlov. Men Vecka 10 är starkt inpräntat sedan barnsben, att det här är Vinterlovsveckan. Så, vi tar oss en gnutta lov här på Drömgården också. Mycket bra påfund, om vi får säga det själva.
Det är rent ljuvliga vårvinterdagar här i vårt vackra Höga Kusten. Igår var vi ute hela familjen i timmar.
Bara var. Hade familjeföretag och hjälptes åt att dra ihop ved som legat kvar sedan någon vecka när vi avverkade lite. Jag och S solade respektive hejade på den skäggige. Sen körde hon som gillar att gasa, om det är hon själv som bestämmer, tunga timmerdoningen full med ved.
Och förutom massa skön utetid, sörplades det kaffe i solbadande kök och lektes med gullbarn. Och en morsa kände sig så inspirerad och hade plötsligt haft två ivriga speltimmar inne i salen. Både piano och fiol. Minimannen var med stundvis, fick till sin lycka prova mammas fiol och spelade också (helt vansinnigt gulligt) bredvid på sin egna, lilla fiol (en batteridriven variant) som spelar små klassiska stycken.
Rårakor och lingonsylt till middag. Pyjamasbarn som hoppade och kiknade av skratt i storsängen, strax innan läggdags. Sagoläsning med hela familjen. Som sedan somnade i en varm kärlekshög med armar och ben huller om buller, trötta som små grisar. Tidig, god sömn, satte pricken över en så himla fin Vinterlovsdag.
Det var en finfin start på den här Vinterveckan, det där.
Lillafrun
Som en blomma som fått vatten.
Vilka dagar;
Lördagen. Då kändes det som om min energi återvände till mig.
Solen sken. Mamman fick världens bästa lucka innan kalaset, för att sticka ut och springa i snöknarr. Sen hade vi kalaslördag hela dagen lång. Och det var en så fantastiskt fin och lyckad dag. Med en Miniman som sken i kapp med solen. Hans leende och bubbliga skratt i kusinlek. Världsgulliga min när vi alla sjöng för honom. Hans lilla tårtdans. Han otroliga tacksamhet. Hans under dagen alla ”mamma? Jag ÄLSKAR Dig. Pappa? Jag ÄLSKAR dig”..
Och mot kalasets slut, när det kramades ute i hallen och så och det bara var Storan kvar..då hjälpte hon mig att klippa ner dom övervintrade pelargonerna. Jag har i veckor bara velat göra det. Men det har bara inte blivit av. Så, hon gjorde det. På dom flesta. Och fyllde små vattenglas och ställde skotten i. Storasysterkärlek när den är som bäst. På samma gång pysslade hon ju om sin Lillan, liksom.
Jag fick sånt otroligt lycko- och energirus under den där dagen. En morsa som fått tanka sig med löpturen, och få fladderhjärta av Minimannens lycka under dagen och att hålla på med dom där blommorna sedan. När man kunde tro att jag skulle vara som allra, allra tröttast. Efter en hel kalasdag där det ju fixats en massa innan och under. Då, for jag runt i huset och bara tog hand om dom där blommorna jag helt glömt bort, klippte ner dom sista pellisarna, vattnade och klappade. Och i ett vips var kalaset bortdiskat och hemmet efter-kalas-städat också. E-och-M-teamwork på hög nivå. Jag kände plötsligt vårpirr i magen. Och mannen var så glad och konstaterade att nu känns det som om min Emmeli är tillbaka, efter några dagar borta. Den där skäggige, alltså. Så fin så klockorna stannar.
Sen har helgen, förutom kalaset ni ju sett i bilder redan, innehållit en massa massa mer-värt-än-guld-stunder;
Sitta ute på sparken med trynet mot solen. Andas långsamt. Elda bortsågad timmerstomme och äta grillade mackor serverade av mannen, efter en långpromenad alldeles solokvist. Vilket kändes som science fiction, rent hitte-på. Att svänga med armarna, bara höra mina egna andetag och tankar. Jag älskar att gå med barnvagnen full av barn. Men det var så skönt att få en timme bland tystnad, fågelkvitter och bara mina egna tankar. Återvände hem med jag-har-varit-på-semester-i-en-vecka-och-tankat-energi-känsla..
Långkallsongungar som klättrat på väääädens starkaste mamma. Bäbisflicka som gosat med sin pappa. Och bara den där grejen att vara samlad familj.
Och så avslutade vi vår söndag med att få sååå efterlängtade vänner på besök. Bäbismys, liten allihopa-promenad, kalasglada blommor på bordet, fika, middag och bara sånt där som-i-Norrnorr-häng, fast här hemma på Drömgården. Hur härligt som helst!
Dessa dagar har varit guld värda. Jag behövde bara lite vila. Inte enbart bara-sitta-still-och-göra-ingenting-vila. Jag behövde helt enkelt sätta ett litet bevaras-ömt-plåster på mig själv. Och tänka lite på mig själv. Springa lite. Knipsa av några gamm-blommor. Få nån extra kram av mannen. Träffa älskade. Påminna mig själv om att andas lite långsammare, än framförallt senaste veckan.
Dessa dagar. Gjorde susen.
Nu känner jag mig som en blomma. Som fått vatten.
Lillafrun
Att bara ha ett ord just nu.
….Himmelskt.
Precis så. Vi hörs imorn eller så. Hoppas ni haft fina helgdagar.
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
