Att ha gjort Vinterfint. Och haft det lite klatrigt…
Mitt Gäng.
En som jag rullade framför mig och en som drogs bakom. Ett stadigt last, så att säga. Där i bild, när vi var på väg till skogen.
Rödrosiga kinder. Vintrigt!
Jo;
Under gårdagens tur försökte min kompanjon (Storan) få mig att förstå att det är fasligt fint med minigran. Jag höll med, men var fast beslutsam om att jag inte hade nånstans att ha en minigran. Tänkte sedan ”På hela min gård? Ingen plats…Knäppgök-jag”.
Såg också hur fint det blev hos Storan, så idag var det jag och kidsen som gav oss iväg, illhågad att komplettera gårdagens skogsfynd. För att sedan gå hem och börja pyssla och göra det lite Vinterfint.
Och det var Världsmysigt Vinterpyssel.
Bland mjuk sol och singlande snö. 
Busig kattunge. En herrans massa ris. En sovande bäbis. En liten pojke som hittat kaffepanna i gårdshuset. 
Och så lite mossa och lingonris.
Allt som allt, mer än fint.
Nu har vi bott här i snart ett och ett halvt år, men jag känner mig fortfarande nykär. Våran älskade, gamla, gamla Drömgård.
I övrigt har den här dagen innehållit en hel del klater också.
Den där spegeln som for i backen i morse satte ribban liksom.
Ett exempel på klater-utdrag från dagen; jag visste att Lillan skulle vakna när som helst, men att jag nog skulle hinna med en kaffekopp innan. Skulle bara ta lite mjölk i kaffet och sedan sätta mig ner en stund, tillsammans med Bjossan. Då liksom stuper jag med kaffekoppen på väg in i kylskåpet och både kaffe och mjölk regnar i hela kylen. Kul. Nystädat kylskåp och allt. Men det var bara att torka upp, såklart. När jag väl torkat bort allt, då vaknar Lillan. I och för sig var ju det lite tajmat när jag tänker efter.
Nytt försök. Sätter oss i Salen. Ny kaffekopp. Ammar och kramar samtidigt en kramsugen Bjossa. Och så den där bortglömda koppen på bordet som förvandlads till kallkaffe, och som någon i nästa sekund råkar hiva ner på golvet. Åhå… Den vita ryamattan, och allt på kistan, den vi har som bord. Allt, dränkt i kaffe. Hellskotta, säger jag. Varpå Minimannen spontant säger Stackas lilla, mamma… lagom till att jag bökat bort allt och formligen knuffat in mattan i tvättmaskinen (stackars tvättmaskinen), så var det dags för middagslagning. Till en början hade jag hjälpreda. Men så försvann den hjälpen. Hittade honom sovandes i fotöljen. Aaalldeles för sen sovstund. Var tvungen att väcka honom.. vilket tog en stund. Så den där falukorven i ugnen, blev såklart småsvart på toppen. Jo,jo..just så, ja.
Nu är det kväll. Alla är mätta. Diskmaskinen jobbar på och lugnet har lagt sig. Det känns som att vi har en stund som inte kan gå så himla fel (borde man kanske inte säga..). Vi hänger i Salen och ser på Bolibompa. Jag bad nyss Bjossan om en tjänst. Kaan du hämta den där blå leksakshanden som är i Junis babysitter i köket? . Varpå S tittade på mig med farbrorblick, lite kisande och varmt leende. Suckade. ”hhh…seklaat, jag kan hämta den, mamma!” .. så pös han i väg och smånynnade samtidigt. Hörde hur han sökte där i köket och kvittrade ”det ska jag fixa!” och nästa sekund var han tillbaka. Meeegastolt över att ha kunnat slutföra uppdraget. Bästa Bjossan, alltså.
Fin Pysselsöndag. Med lite klater på toppen.
Hoppas ni haft en god söndag!
Lillafrun
En efterlängtad premiärtur och lite annat.
Vilken vacker Allhelgonahelg. Där vi tänker lite extra på våra älskade som vandrat vidare men som ändå lever kvar i våra hjärtan.
Igår vaknade vi till Lördag, med ännu lite mer snö utanför fönstret. Jag vaknade av två pojkar som var omåttligt peppade. Det är så roligt det här med att vara päron, allt i livet får liksom ännu en dimension. Som det här med snön… det är ju bara helt makalöst mysigt…för att lillvännen tycker det!
Vi hade innemorgon, fick mysigt besök av Min Moster M, för att sedan ta oss ut hela familjen. En mycket efterlängtad premiärtur för denna vinter;
Någon var mer än lycklig.
och ville åka igen och igen och igen.
Finaste pojken min.
Vi var ute hela familjen och njöt av det makalöst vackra vädret.
Där är vi, ja; Lillan och jag.
Vi stod på sidan och hejade på. Jag tyckte det kändes såå konstigt med täck-kläderna, tills jag kom på…senast jag hade dom på mig var jag ju preggo och allt satt lite annorlunda, om man säger så. 
Nöjd Morsa i ny vintermössa.
Sen drog jag iväg till Mäjadalen och mötte upp Storan för ett par timmar av skogsknatande. Skitmysigt, svinkallt, gapskrattigt och målet nått; att komma hem med lite en- och granris och några tussar mossa. Jag älskar verkligen att gå i skogen sådär!
Väl hemma hade pojkarna pysslat med en rad inför-vintern-sysslor; som att samla in leksakerna i sandlådan, bära bort gungställningen, sätta upp fågelbordet och stolpen för motorvärmare och sånt. Och! Sätta ner Julegranen i backen. Åh.
Minimannen hade sedan eftermiddag hos Farmor och Farfar. Lyxig tid för honom. Mannen passade på att dra upp på vinden och jag myste med lillan, längtade efter Storebror, drog av ett träningspass innan vi tre som var kvar här hemma, också gick iväg till Farmor och Farfar. För en så mysig och god kväll tillsammans. Dessutom occkså tillsammans med barnens GammelFarfar och hans gulliga M. Det är magiskt att se, generation ett och fyra, prata och umgås, sjunga Blinka Lilla så mina ögon tårades och tillsammans verka tycka att dom hade det så himla trevligt.
Vi gick hem i vintriga kvällen och dök ner i storsängen alla fyra. Jag menar, fem… Sallykatten också såklart. Och gärna en femte medlem om ni frågar henne. Råttan.. hennes gosedjur, alltså. Vi har en egen Taikonsfamilj nu. Känns förträffligt!
Och idag har vi söndag.
Vi myser här inne, tänder ljus och lullar runt i ull. En söndagsdammsugare är redan dragen då stora hallspegeln, modell alldeles för gammal och ranglig sedan länge, hade brakat i golvet. Puh. Småfåglarna äter så fort dom kan där ute vid fågelbordet som mannen satte upp igår. Minimannen har samlat alla favorittraktorerna och sitter med paddan och knapprar fram sina bästa traktorklipp på youtube. Han har fått börja ha paddan ibland, och det är helt galet hur fort dom där små parvlarna lär sig. Själv sitter jag nu och sörplar varmt kaffe efter att ha varit ute och parkerat Lillan på bron för dagens första långsovning.
Snön yr och singlar om vartannat. Det är ljust och vackert både inne och ute. Och vi har söndag. Helt sonika. Bara en som fattas, men han kommer ju hem igen ikväll.
Ha en skön söndag, ni med!
Lillafrun
Att ta det där om gårdagen.
Så drog vi iväg igår, till stan!
Efter att ha varit på The Lampbutik. Ja, alltså. Det där lampstället var helt galet. Kommer inte ihåg vad det hette men hittade man inte vad man skulle där, då var det nog bara att ge upp. Jag och mannen gick ut därifrån med två snyggelisnygga lampor att ha i hallen. Och övriga i gänget hittade dom också vad dom skulle. Kul! Lampor är svårt tycker jag.
I alla fall. Till slut, till alla gullebarnens lycka, var vi framme vid Badet och det var ett mycket, mycket peppat gäng som gick i skolklassformat mot ingången.
Sen följde timmar där, tillsammans med vad som kändes som varendaste kotte i hela stan. Maj gaadd vad många människor.
Just den här bilden vet jag inte riktigt hur jag lyckades få till, det var ju egentligen smälltjockt med människor där. Men inte just den där sekunden, uppenbarligen.
Vi lantisar höll fullkomligt på att glo ihjäl oss först och kände hur tröttheten i huvudena bara anföll. Ljudvolymen där inne var crazy också. Jag och Lillan satt och myste för oss själva i ett hörn…
… no stress, på den!
Men efter ett tag var samtliga igång och timmarna fylldes av rutschkaneåkande, pommes-ätande, av-lycka-tjutande. Jag tänker tillbaka på den där turen jag och Storan tog. Som två liite för stora barn. I en sån där dubbelring. Utför största Rutschkanan. Alltså, Hesteguud vad jag skrattade. (Edit: S råkade höra mig säga Herre Gud en dag, och tog såklart efter det. Fast ett litet mer cencureat sådant; Hesteguud. Så nu vet ni vet). Turen tillsammans med pojkarna var inte o-rolig, den heller. Det är ju faktiskt löjligt roligt sånt där!
S röjde med kussarna och pappan i stora badet, men kom och hälsade på Lillan och oss andra som hängde där i lilla poolen, för en liten stund. Så fräsigt att se hur stor han hunnit bli på ett år. För ett år sedan skulle jag för allt i världen inte släppt taget om honom knappt, i den där pyttepoolen. Men nu åkte och klättrade och grejade han själv för fullt.
Och så lilla Juniflickan då?
…som badade bebbepool för första gången.
Tyckte att det var alldeles underbart skönt såg det ut som. Var alldeles till sig och sprattlade och försökte fånga vattnet med småhänderna. Några kallsupar här och där men inget som bekom den där coolingen. Alltså, vem är hon!? Jag kan inte fatta att hon är halvahalva mig och mannen. För som det är nu, är hon varken det minsta lik mig till utseendet eller sättet. Hon är såå lugn!! En riktig cooling, som sagt.
Sedan var det ett mycket trött gäng som klev upp ur badet..
.. hann liksom inte ens ta oss upp till duschen..
… var tvungen att väcka henne där, för att duscha av henne. Och det gick ju fint det med, tyckte bäbisflickan. Där hon satt i bebbestolen och blev duschad och shamponerad och sånt där. Älskade Lillan.
Efter att ha badat och lekt i flera timmar i streck, var både vuxna och barn trötta. Barnen snarkade i baksätet efter typ ingen tid alls i bilen. Och jag och mannen konstaterade att det hade blivit vinter under dagen, minsann. Vi landade hemma en liten stund, bytte till finkläder, band en bukett till mor och far och sådär… 
sen åkte vi till Lilla byn och mötte upp resten av Storfamiljen för att sedan ha en så himla god och mysig kväll.
Det var helt sonika en förbenat fin Höstlovsdag, det där! En sån man sparar i Hjärteasken, ni vet.
Lillafrun
Att åka på Höstlovsäventyr.
Idag ska vi ha Höstlovsfredag tillsammans!
Morgonen har innehållit packande och fixande och en löptur för morsan, i kalla grader. Och nu är vi längtiga på den här dagen, det ska blir precis hur mysigt som helst.Vi har någon som är mer är peppad på dagen. Han ska iväg och baada med sina kusiner, förstår ni. Med sina päron och Lillasyster också, förstås. Men dom där kusinerna, alltså. Idolerna!
Lillan och jag ska mest mysa i periferin och kanske doppa tårna i varma lilla bebbe- småttingpoolen. Bjossan han är numera så mycket storpojke att han gärna, med puffar på såklart, åker Stooja Rutschkanan. Varje sekund, med pappan som håller honom tryggt.
Tjejpackningen.
En Sophie-leksak, mammans favoritduschkräm, en sprillans ny parfym som jag fick i julklapp för två år sedan,typ. Min gamla, av samma sort, tog precis tvärslut. Så, faslig lyx att bara hitta en helt oöppnad nu sådär!
Och så pojkarnas packning. Något mer strulig och med en Sallykatt inpå.
Bada, äta god lunch, basta, njuta av lyckan i en tvåårings ögon, mysa med bäbis i badhandduk… och sen avsluta på världsmysigt sätt; hemma hos alla barnens Mormor och Morfar för Allhelgonamiddag!
Kan inte tänka mig en bättre Höstlovsfredag!
Ha det så gott, alla ni.
Lillafrun
Novembertorsdag!
Åh, vilken bra torsdagsstart!
Mannen pussade mig hejdå tiiidigt i morse, drog iväg på vad man skulle kunna kalla Lite Nya Äventyr. Jag är så glad för hans skull. En dröm och önskan han haft, som nu inbringats. Jag är glad för min egen och barnens skull också. Framöver kommer vi till exempel inte behöva vara ifrån varandra sådär 90 timmar i stöten. Yeah, på den!
Nog om det.
Vi hade morgon här hemma, småttingarna och jag. Och vissa morgnar hinner man verkligen mer än andra. På samma gång som dessa man-hinner-mera-morgnar är såå mycket lugnare. Ibland kan det vara ett före att bara komma till Föris i tid. Knepigt. Den här morgonen var i alla fall lugn och skön, alla på bra morgonhumör. Utöver dom vanliga morgonbestyren, hann morsan hiva ut mattor och dammsuga och börja greja också, innan vi drog iväg på Förskolan liksom.
Sen har Bäbisflickan hängt med på städracet, förutom när hon sovit alltså. Nöjdisen har suttit i babysittern och gett mig de sötaste av leenden. Hon är så underbar att jag får ont i hjärtat stup i ett.
Så nu är klockan inte ens tolv och jag njuter redan Nystädatkänsla. Sallykatten sover på sofflocket, Lillan i min famn. Fastän hon älskar sin vagn, så kan jag inte låta bli att ha henne sovandes i famnen ibland. Min lilla bäbisflicka.
Lite lunch för morsan, sen får Lillan fortsätta sova vagnen. En långpromenad i ljuvligt friskt, soligt novemberväder väntar innan vi hämtar hem älsklingsBjossan och tar helg!
Hoppas att ni har en fin torsdag, ni med!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
