Rosenknoppar och lördag.
Så vaknar vi till lördag efter en lång och skön natt.
Där ute börjar klätterrosen att vara beredd att slå ut och jag väntar otåligt och längtande. Här inne äter vi frukost och lagar pajer till kvällen och hämtar in tvätt och packar och läser böcker så sidorna ryker. Packar; hallonplockarkläder, träningskläder, lekkläder, festkläder, ta-det-lugnt-kläder, extrakläder, minisovkläder. Det är alltid, alltid tre miljoner pinaler som ska med. Men nu känns det tusan som om vi, typ ett och ett halvt år in i småbarnslivet, är ganska haj på det där. Skönt!
Det är inte bara morsan som sagt adjö till det milslånga Sommarlovet, även pappan börjar lite småströigt, med veckorna mer och mer, att uppdraga igen. Idag sänder mannen fotboll och kommer att dumpa mig och Liten ute vid Sommarstugan på vägen till jobbet. Jag och min Miniman ska ha skön lördag ute vid havet bland älskad familj. Sen möts vi alla vid middagen ikväll; då årets megaefterlängtade kräftskiva går av stapeln (jag börjar sörpla bara jag tänker på´t!)!
Ha en härlig lördag!
Och ni! Imorn drar jag vinnaren av den Personliga Almanackan. Har du missat tävlingen, klicka HÄR och var med och tävla du med!
Lillafrun
Att vilja skrika rakt ut.
Älskade kollegan (Storan) kom och hämtade mig i morse. Jag var pirrig som inför första skoldagen när jag gick på lillskolan. Jag hade laddat upp med ett svintidigt peppande morgonträningspass, en brakfrukost, en massa Minimannenkramar. Det kändes lite som att leva i en dröm. Jag har fått mitt drömjobb. Det är inte klokt.
Jag är så himla glad. Så himla, himla glad.
Lyckligt lottad. Precis så.
Och nu är det fredagkväll och jag har precis ramlat innanför dörren. Huvudet känns som om det vevats runt i en torktumlare i minst 8-9 timmar eller så. Jag handlade med mig chokladglass på vägen hem som vi ska fira med ikväll. Solen skiner och det är varmt, varmt. Bara en liten kant av höstluft. Och jag är hemma hos mina älskade två igen. Åh.
Jobbstart, alltså.
Trevlig helg till er! <3
Lillafrun
Att släppa taget lite om den där lillhanden.
Jag vill hålla honom i min hand, jämt och ständigt, hela tiden och alltid, alltid. Med den där lilla, lilla handen i min känner jag mig hel. Han är livet, liksom.
Vår lilla, helt underbara, tokcharmiga, tvärbestämda och kvittriga unge säger däremot att Mamma, jag kan gå själv också! och det är dags att i höst släppa taget lite om den där lillhanden. 
Han går där, trygg och lycklig och alldeles, alldeles bekymmersfri. Precis såsom jag önskar att mitt barn ska ha det.
Nu är han ett år och fem månader gammal. Och det är dags för han och hans mamma att spendera vissa dagar i veckan ifrån varandra. Orden gör ont, ont, ont i mammahjärtat. Men jag tror också att det kommer bli så himla, himla bra för oss båda. Vi får längta efter varandra helt enkelt. För nu börjar ett nytt kapitel här i livet…
Mamman ska på jobbet och Musikfrökna. Opepp på att vara ifrån Liten men såå peppad på den där frökengrejen!
Nu kör vi!
Håll gärna tummarna för oss.
Lillafrun
Hallonlycka.
Där har vi varit idag;
bland hallonsnår dignande av bär, vacker utsikt och en drös av älskad familj. Havsluft, varm sol och en sisådär 15 liter hallon. Håhå, så härligt hela alltet!
En alldeles ypperlig sista-sommarlovsdag har vi haft. Ikväll laddar jag för morgondagen genom att äta god grillmiddag ute i kvällssolen. Det är så skönt väder. Som att Gotlandsvädret följde med oss hem, bara lite, lite höstigare i luften. Så rensas det hallon förstås.
Lillafrun
En sista Sommarlovsmorgon.
Så vaknar vi till torsdag här hemma på Gården.
Och inte bara torsdag och första morgonen efter att ha varit på vift. Vi vaknar till en sista Sommarlovsmorgon. Det är så himla lyxigt med dessa långa somrar tillsammans med familjen. Jag fullkomligt älskar det. Men såhär kan man ju inte hålla på året runt, med oceaner av ledigtid! Sommaren är världslyxig att få ha såhär, men nu längtar jag faktiskt efter hösten, att få börja jobba och vara inne i vardagsrutiner igen. Längta till helg, det är mysigt! Jag älskar vardag och jag älskar rutiner, skriva listor och fylla i almanackan.
Sen känner jag hur lyckan bara växer och växer. Vi ska ju ingenstans! Vi ska bo, precis här.
Jag steg upp strax efter tuppen i morse. Slog på ugnen, klickade ut degen jag satte på jäsning i natt innan jag la mig, och sen gick jag ut. Vandrade över den daggblöta gräsmattan. Hängde en tvätt och funderade lite. Konstaterade att det faktiskt är höst i luften idag och att det inte kändes det minsta deppigt eftersom vi haft så härliga, varma sommardagar på Gotland. Det känns bara mysigt och jag ser fram emot en höst med min Lilla Familj. Ta på sig tjocktröjan, gå ut i skogen och plocka bär, koka soppa och äta till nybakt bröd. Tända en massa ljus och kura under en filt i finsoffan. Läsa böcker för Liten framför den varma kakelugnen…
Det där med att romantisera vardagen, är inga probs för undertecknad….Lätt glöms pissiga regnskurar, kalla ishavsvindar och brunleriga skor bort.
Efter att jag klickat ut degen, läst några varv av Litens favoritbok (Så mysigt nu att han börjat tycka om att läsa lite längre böcker. Sitter stilla och lyssnar, pekar och resonerar på sitt vis). Efter det, så tog mannen vid och passade ett par plåtar under gräddning och jag stack ut på en springrunda. Frukosten smakade inte dåligt när jag kom hem. Om jag säger så.
Så idag är det torsdag. Liten är som ett kvitter och vi alla har sovit så himla, himla gott i det där fina sovrummet. Vi har en sista Sommarlovsmorgon här hemma. Bakar bröd, tvättar och springer. Njuter av att vara hemma. Och strax ska vi iväg på utflykt som jag längtat efter!
Ha en fin dag, alla ni!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
